Frågor och svar om KoKalv-projektet

Behöver man verkligen forska på om ko och kalv mår bra av att vara tillsammans?

Svar:

Projektets syfte är att utveckla system för HUR man kan lösa mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans och vad det har för betydelse för olika hållbarhetsaspekter som djurens hälsa, gårdens ekonomi och inverkan på klimatet. Projektet kommer inte ta ställning till OM ko och kalv ska gå tillsammans. Det måste varje enskild gård ta ställning till.

Vad är syftet med den här studien?

Svar:

Det övergripande syftet är att utvärdera hur hållbarhetsaspekter som klimatavtryck, lönsamhet och djurvälfärd påverkas av att ha kor och kalvar tillsammans i början av laktationen. Studien har många delmål, t ex att ta reda på hur kor och kalvar kan integreras i system med automatisk mjölkning, om det är en fördel att ha fjärdedelsmjölkning, om det påverkar kornas fruktsamhet att gå med kalven, hur kalvarna som föds i projektet blir som vuxna kor osv.

På vilket sätt ingår kalvhälsa i projektet?

Svar:

Enligt både praktiska erfarenheter och vetenskapliga studier ökar risken för smittsamma sjukdomar på kalvar när gruppstorleken ökar och om man håller kalvar i samma utrymmen som de vuxna djuren. Det kan t ex bero på att patogener som de vuxna djuren klarar av gör att kalvarna blir sjuka. Därför finns en oro att kalvarna blir sjuka om de går med korna. Vi får också många frågor om risken för att kalvarna skadas när de är bland korna.

Blir det mer personskador och olyckor när kalvarna går med korna? Kor kan vara väldigt beskyddande mot sina kalvar. Är det risk att kalvarna skadar sig på inredningen?

Svar:

Forskarna och stallpersonalen som arbetar med KoKalv-projektet lade mycket tid på att utforma skötselrutiner som minimerar risken för farliga situationer där korna skyddar kalvarna. Det var ett tillbud första sommaren där en ko gick mellan en kalv (inte hennes egen) och personal som skulle fånga in kalven för att behandla den mot en infektion. Personalen hann undan, tack och lov, och rutinerna för att fånga kalvar ändrades. Det har också hänt vid ett tillfälle att en kalv hoppade upp på en gästande forskare som böjde sig framåt, personen tappade balansen, föll framåt och slog i huvudet men behövde inte vård.
 
Små kalvar kan inte gå på spaltgolv som är dimensionerade för kor. I ladugården där den här studien utförs är det inte spaltgolv men på andra ställen har det fungerat att lägga en matta på spalten med smalare springor som ger skydd mot att kalvarna fastnar. I ladugården där omgång 5 genomförs finns automatiska skrapor. När kalvarna är små körs de bara om en person är med och övervakar djuren men det har inte varit några tillbud. Kalvarna lär sig snabbt att flytta sig när skraporna går och vi har till och med sett kalvar som står uppe på skrapan och åker med den, så vår erfarenhet hittills är att det går bra.

Vad har ni för stängsel ute på sommaren?

Svar:

Det har fungerat bra med bara en extra undertråd på staketet under tiden de är i samma hage.

Har man tittat på hur många gånger per dag kalven diar i jämförelse med hur många gånger per dag den utfodras vid tidig frånskiljning?

Svar:

Ja, digivningsfrekvensen har studerats på dikor och KoKalv-projektet kommer att kunna beskriva hur det ser ut på mjölkkor i just den här inhysningslösningen, och hur det förändras när kalvarna blir äldre. Det finns såklart också data från mjölkraskalvar som utfodras med mjölk i automatisk amma att jämföra med. Data är inte analyserade än.

Finns det någon ekonomisk beräkning på hur bortfallet av mjölk i roboten står sig i jämförelse mot att utfodra kalvarna från dag 1, inklusive arbetsinsatsen i att utfodra kalvarna?

Svar:

Ja, det finns ett examensarbete om just det, gjort av husdjursagronom Karolin Rask. 

Hur har tillväxten sett ut på diande kalvar jämfört med frånskilda kalvar?

Svar:

Det har skilt mellan omgångar (totalt fem omgångar), vilket forskarna i projektet är lite överraskade av. Det är förväntat att kalvar som kan dia fritt växer snabbare än kalvar som får begränsad mjölkgiva men i en av omgångarna var det inte någon skillnad. Den utfördes helt och hållet under stallperioden och en del av förklaringen skulle kunna vara att kalvarna var mer utsatta för virus. Energin kan kanske ha gått till att hålla sig friska, istället för att växa snabbt. Det är också stor variation i tillväxt mellan kalvar och det gör att vi behöver data från fler KoKalv-par för att kunna dra säkra slutsatser.

Är det inte självklart att kalv och ko mår bättre tillsammans, behöver man verkligen forska på det?

Svar:

Det finns väldigt många detaljer som lantbrukare som är intresserade av att ha ko och kalv tillsammans behöver information om, för att kunna fatta beslut om sin gård och undvika onödiga misstag som drabbar djuren, människorna eller gårdens ekonomi. Där spelar forskningen en viktig roll. Det handlar om allt från inhysningslösningar, om det är risk för problem med smitta och hur djuren är mot varandra när nya kalvar kommer in i gruppen, hur lång tid ko och kalv ska ha kontakt (de här korna producerar så mycket mjölk att kalvarna hela tiden kan bli mätta på mjölk), hur de ska skiljas åt när det är dags för det, hur mängden och sammansättningen på mjölken i mjölktanken påverkas, hur de kvigor som växer upp med sin mamma första månaderna blir som vuxen (jämfört med andra kor) avseende hälsa, välfärd, foderintag, interaktioner med andra djur och med människor osv.

Får korna och kalvarna gå ut?

Svar:

Under sommaren (maj – oktober) får både kor och kalvar gå ute på bete tillsammans. De kan röra sig fritt mellan stallet och beteshagen.

Hur påverkas fetthalten i mjölken?

Svar:

Det finns en del data på fetthalt i mjölken med olika KoKalv-system. Vi har inte hunnit sammanställa våra än men kommer att ha mycket information när vi har gjort det. Vi är väldigt intresserade av att förstå vad som gör att vissa av korna släpper ned i roboten medan andra inte gör det, det har ju helt säkert betydelse för mjölkens fetthalt (liksom tiden sedan kon blev diad). En av forskarna i projektet jobbar på NMBU (Norge) och har där samlat data på mjölkens slutfetthalt, vi hoppas kunna göra det i det svenska projektet också för det ger mer information än enbart den genomsnittliga fetthalten i mjölken som kon levererar till tanken.

Forskar ni även på kons juverhälsa i detta projekt?

Svar:

Ja, juverhälsa är en viktig del i projektet och vi studerar det på många olika sätt. Ett exempel är en delstudie om påverkan på spenspetsen (hyperkeratos). Vi har också data på celltal och de mastiter som har dykt upp under studien. Det har dock varit väldigt få mastitfall och det går inte att beräkna statistiskt säkerställda resultat utifrån det. Liknande forskning, men på kor med lägre avkastning, i Tyskland har hållit på med KoKalvforskning sedan millennieskiftet och de har därför mer data, men de kan inte se någon skillnad i mastitfall mellan kor som går med sin kalv i början av laktationen och andra kor. För att veta säkert behövs juverhälsodata från många gårdar som bearbetas med epidemiologisk metodik.

Kan man separera kor och kalvar under natten och släppa ihop dem på dagen efter morgonmjölkningen?

Svar:

Forskarna som jobbar i KoKalv-projektet provade att skilja kor och kalvar åt på nätterna under en period 2019 men det fungerade inte bra ihop med det system för automatisk mjölkning som finns på Lövsta lantbruk. Huvudproblemet var att korna mjölkas en och en, och därför kom tillbaka till kalvarna en och en. Då ville alla kalvar dia den kon samtidigt. Dessutom minskade inte kalvarnas totala mjölkintag av halvdygnskontakten, så det fungerade inte för att stimulera kalvarna att äta annat foder. Forskarna känner till flera gårdar där alla kor mjölkas samtidigt där halvdygnskontakt fungerar bra.

Är det lika med kor som med människor att de producerar mer mjölk ju oftare de ammar/pumpar?

Svar:

Det fungerar ungefär likadant hos kor som hos kvinnor avseende att mjölkmängden regleras efter behovet. En diko ger mer mjölk om kalven diar oftare och en mjölkko ger omkring 10-15% mer mjölk om hon mjölkas var åttonde timme istället för var tolfte timme. Dock är det inte så enkelt om en ko både dias av kalven och mjölkas i maskin. Interaktionen med kalven ger högre oxytocinnivåer i plasma än vad stimuleringen vid maskinmjölkning ger och det verkar göra att en del kor inte släpper ned mjölk vid mjölkning. Hos kor räcker det inte med mjölknedsläpp för att signalera att mer mjölk behövs (vilket räcker hos kvinnor, bebisen behöver alltså inte tömma mjölken för att mjölkproduktionen ska trappas upp) utan mjölken måste även lämna körteln. Därför kan det till och med bli tvärtom när en ko både tar hand om sin kalv och blir mjölkad; att totala mängden sjunker. I projektet är det stor variation mellan kor i svar i mjölkmängd och forskargruppen kommer vara sysselsatt under lång tid framöver med att förstå orsak och verkan kring detta.