Om projektet

I första omgången ingick 12 kor som kalvade från mitten av augusti till mitten av september 2019. De gick tillsammans under hösten 2019 och så fanns en kontrollgrupp som bestod av 12 kor och deras kalvar, dessa sköttes enligt de vanliga rutinerna i besättningen. De tolv kor som gick med sina kalvar i den första omgången kalvade utomhus i ett mobilt vindskydd som kan hysa fyra kalvningsboxar. Alla kalvningar gick bra och kalvarna diade råmjölk från sin egen mamma. Ko och kalv var kvar i kalvningsboxen 2-3 dygn efter kalvning, förutom att kon togs till mjölkning 1-2 gånger per dag. Korna mjölkades i mjölkningsrobot.

Efter de första dygnen i kalvningsbox släpptes ko och kalv ihop med andra kor och kalvar i projektet. Sex KoKalv-par flyttade sedan in i en stallavdelning för robotmjölkning och utgjorde den så kallade innegruppen medan sex KoKalv-par var kvar utomhus längre tid och därför kallades utomhusgruppen.

Flyttbart vindskydd från Playmek (www.playmek.se/mobilt-vindskydd). Foto: Mia Jernhake, SLU.

Innegruppen

Innegruppens kalvar hade tillgång till ett begränsat område i lösdriften i stallet. Korna kunde gå in dit och vara tillsammans med kalvarna, vila i liggbås, äta kraftfoder och dricka vatten. När korna ville äta grovfoder, bli mjölkade eller borstade med en automatisk komfortborste lämnade de kontaktområdet via en envägsgrind som korna, men inte kalvarna, kunde öppna. På vägen tillbaka till kontaktområdet passerade korna en selektionsgrind som antingen släppte in dem till kontaktområdet eller visade dem till mjölkning. Efter att ha passerat mjölkningsroboten kunde de gå in i selektionsgrinden igen och kom då till kalvarna. I bortre änden av kontaktområdet fanns en kalvgömma, där kalvarna men inte korna kunde komma in. I kalvgömman fanns liggbås, hö och kraftfoder till kalvarna samt en våg att väga kalvarna på, vilket gjordes varje vecka.

Innegruppens kontaktområde. Foto: Sigrid Agenäs, SLU

Utegruppen

Utegruppens kontaktområde var en betesfålla. I den fanns det mobila vindskyddet som erbjuder skydd från vind, regn och sol för både kor och kalvar. En del av vindskyddet, och en liten fålla i betesfållan fungerade som kalvgömma för utekalvarna. Där hade de ett vattenkar, hö och kraftfoder och så fanns det en våg där kalvarna vägdes varje vecka. Korna kunde lämna betesfållan genom en envägsgrind, likadan som den som fanns mellan kontaktområdet och grovfoderavdelningen inne. Kornas vattenkar placerades utanför envägsgrinden för att det hjälpte dem att vänja sig vid att passera den så det blev lättare för dem att välja att gå in till ladugården. När korna i utegruppen kom in i ladugården hamnade de i stallavdelningen för robotmjölkning och där hade de tillgång till grovfoder, kraftfoder, mjölkningsrobot, komfortborstar och de andra korna. Förutom den uppenbara skillnaden att utegruppen var utomhus medan innegruppen var inomhus så gjorde betet att kalvarna i utegruppen kunde äta tillsammans med korna. Det är troligt att det påverkar kalvarnas intresse för att äta annat än mjölk och det finns även stöd i forskning för att kalvar som introduceras till foder tillsammans med äldre djur blir mer nyfikna på nya fodermedel hela sitt liv.

Utegruppens kontaktområde. Foto: Sigrid Agenäs, SLU.

GEA FeedSelect envägsgrind som kor men inte kalvar kan gå igenom. Foto Mia Jernhake, SLU

Mjölkning

Initialt testades några olika system för att få korna att gå till mjölkningsroboten varje dag. En del gick till mjölkningsroboten lika ofta som kor som inte har hand om sin kalv medan andra inte gick till mjölkning självmant. När alla kor i första gruppen hade kommit två veckor in i sin laktation gick de till mjölkningsroboten minst två gånger per dygn. I laktationsvecka två gav de mellan 10 och 24 liter mjölk till roboten per dygn, det är mindre än vad korna i kontrollgruppen gav i samma laktationsvecka men det är inte konstigt eftersom korna i försöksgruppen även försörjer sin kalv. Kalvarna i försöksgruppen växte omkring 1,3 kg per dag, jämfört med 0,9 kg/dag i kontrollgruppen.

Lugnt i stallet

Det här forskningsprojektet utförs i mycket nära samarbete med den ordinarie stallpersonalen i besättningen. Det är de som ser djuren dagligen och uppmärksammar vad som behöver justeras för att systemet skall fungera. Särskild vikt läggs vid att djuren hanteras så lugnt som möjligt. Korna ges tid att lista ut hur systemet fungerar. Tid, tålamod och rutiner är viktigt och alla kor tränas t ex att gå från området utomhus, genom envägsgrinden, till mjölkningsroboten varje dag i ett par veckor innan de kalvar.

Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Avvänjning

I början av laktationen hade korna i första omgången tillgång till kalvarna dygnet runt. När kalvarna var omkring 8 veckor testades att separera dem halva dygnet, som en förberedelse för den kommande avvänjningen. De kunde se och nosa på varandra men kalvarna kunde inte dia på natten. När kalvarna var omkring 4 månader flyttades både de och korna från det gemensamma utrymmet. Kalvarna vägde då omkring 200 kg och flera av dem hade börjat visa tecken på könsmognad.

Stallets utformning

Bildtext:

I den allra första omgången av Ko och kalv tillsammans testade vi hur man bäst integrerar ett ko-kalv-kontaktområde (CCC) och kalvgömma i ett befintligt stall med automatisk mjölkning och lösdrift. Pilar indikerar kotrafikens riktning, och kraftfoderstationer är avbildade med ett "C".

1 – Foderavdelning

I denna del av stallet hade korna fri tillgång till ensilage, vatten och ett par ryktborstar. Ensilage fanns tillgängligt i individuella foderlådor vilket underlättade registreringen av foderintag för varje enskild ko. Den enda tillgängliga utgången från fodergången var genom en automatisk selektionsgrind (se 2).

2 – Automatisk selektionsgrind

Denna grind användes både för att kontrollera mjölkningstillståndet för alla kor, såväl som för att begränsa åtkomsten till ko-kalvkontaktområdet (se 4) till endast kor i försöket. När en ko gick in i selektionsgrinden blev hon dirigerad på 1 av 3 olika sätt, vilket pilarna visar. Om hon skulle mjölkas hänvisades hon till vänster mot väntplatsen och mjölkningsroboten. I övrigt gjorde grinden ett val utifrån om hon var kontrollko eller försöksko. Försökskorna riktades åt höger, mot ko-kalvkontaktytan, medan kontrollkor riktades rakt fram, in i det allmänna liggområdet.

3 – Vänteyta och mjölkningsrobot

Detta område innehöll en stor vänteyta med spaltgolv, där kor kunde köa till den automatiska mjölkningsroboten. Det fanns även en vattenkopp i detta område. Väl i mjölkningsroboten erbjöds varje ko en liten mängd kraftfoder. Utgången från mjölkningsroboten gick tillbaka in i foderavdelningen.

4 – Ko-kalv-kontaktyta

I detta område hade försökskor och kalvar tillgång till full kontakt med varandra, vilket gav kalvar möjlighet att dia när de var hungriga. På grund av designen av försöksstallet ansågs ko-kalvkontakten vara kodriven, vilket betyder att korna hade möjlighet att initiera eller avsluta kontakt med kalvarna genom att gå in i eller lämna detta område. Liggbåsen var en gemensam  resurs för både kor och kalvar, medan korna också hade tillgång till två kraftfoderstationer. Från ko-kalvkontaktytan kunde korna gå in i antingen foderavdelningen eller den allmänna liggytan.

5 – Kalvgömman

Calves had access to an additional area known as the calf creep. Calves could move freely between the cow-calf contact area and calf creep, while cows were unable to access this area. The calf creep contained roughage and concentrate for the calves, and the stalls were bedded with a layer of sawdust to provide a comfortable lying area. Water was available to the calves just outside the creep.

Kalvarna hade tillgång till ytterligare ett område som kallas kalvgömman. Kalvarna kunde röra sig fritt mellan ko-kalvkontaktytan och kalvgömman, medan korna inte kunde komma åt detta område. Kalvgömman innehöll grovfoder och kraftfoder till kalvarna och liggbåsen hade sågspån som strö för att ge en bekväm liggplats. Kalvarna hade tillgång till vatten strax utanför kalvgömman.

6 – Allmän liggyta

Den återstående ytan av stallet var tillgänglig för alla kor och innehöll liggbås och kraftfoderstationer. Korna kunde röra sig fritt mellan de två områden som innehöll liggbås, men om de ville gå in i foderavdelningen var detta endast möjligt genom enkelriktade grindar.

I omgång nummer 2, introducerades en grupp om 22 KoKalv-par i systemet i mars och april 2020. De hölls inomhus i ett system som liknade det som den första gruppen hade, med kalvgömman placerad på ett annat sätt, tills de släpptes på bete i mitten av maj. Därefter har kalvgömman och kontaktytan varit ute på betet och korna har även haft tillgång till inomhusmiljön.

Foto: Jenny Svennås-Gillner

Avvänjning och separering

Kalvarna och korna separerades på bete när kalvarna var 14-20 veckor gamla, genom att de fick gå på varsin sida om ett staket. Två veckor före separationen hade kalvarna blivit avvanda från mjölk genom att de fick en plastbricka i nosen som hindrade dem från att dia.

Foto: Sigrid Agenäs

Stallets utformning

Bildtext:

Med start i omgång 2 byggdes en separat kalvgömma i anslutning till den befintliga konstruktionen av stallet. Ko-kalvkontaktytan flyttades därmed också från sin ursprungliga placering för att istället löpa parallellt med den nya kalvgömman. Pilar indikerar riktningen för kotrafiken i hela boxen. Kraftfoderstationer är markerade med ett "C".

1 – Foderavdelning

I denna del av stallet hade korna fri tillgång till ensilage, vatten och ett par ryktborstar. Ensilage fanns tillgängligt i individuella foderlådor vilket underlättade registreringen av foderintag för varje enskild ko. Den enda tillgängliga utgången från fodergången var genom en automatisk selektionsgrind (se 2).

2 – Automatisk selektionsgrind

Denna grind användes både för att kontrollera mjölkningstillståndet för alla kor, såväl som för att begränsa åtkomsten till ko-kalvkontaktområdet (se 4) till endast kor i försöket. När en ko gick in i selektionsgrinden blev hon dirigerad på 1 av 3 olika sätt, vilket pilarna visar. Om hon skulle mjölkas hänvisades hon till vänster mot väntplatsen och mjölkningsroboten. I övrigt gjorde grinden ett val utifrån om hon var kontrollko eller försöksko. Försökskorna riktades åt höger, mot ko-kalvkontaktytan, medan kontrollkor riktades rakt fram, in i det allmänna liggområdet.

3 – Vänteyta och mjölkningsrobot

Detta område innehöll en stor vänteyta med spaltgolv, där kor kunde köa till den automatiska mjölkningsroboten. Det fanns även en vattenkopp i detta område. Väl i mjölkningsroboten erbjöds varje ko en liten mängd kraftfoder. Utgången från mjölkningsroboten gick tillbaka in i foderavdelningen.

4 – Cow-calf kontaktyta

I detta område hade försökskor och kalvar tillgång till full kontakt med varandra, vilket gav kalvarna möjlighet att dia när de var hungriga. På grund av stallets design ansågs ko-kalvkontakten vara kodriven, vilket innebär att korna hade möjlighet att initiera eller avsluta kontakt med kalvarna genom att gå in i eller lämna detta område. Liggbåsen var en delad resurs mellan kor och kalvar, medan kor också hade tillgång till två kraftfoderstationer. Viktade enkelriktade grindar var placerade både vid ingången och utgången till ko-kalvkontaktytan, vilket hindrade kalvarna från att komma in i andra delar av ladugården.

5 – Kalvgömman

Kalvarna hade även exklusiv tillgång till ett område med djupströbädd som kallas kalvgömman. I detta område hade kalvarna fri tillgång till grovfoder och vatten, samt tillgång till kraftfoder via ett par kalvutfodringsstationer. Kalvarna kunde röra sig mellan kalvgömman och ko-kalvkontaktytan via båsens framsidor. Kalvgömman gränsade också till en del av liggbåsen i det allmänna liggområdet, även om dessa två områden var åtskilda av ett metallstängsel som till stor del begränsade möjligheten till fysisk kontakt.

6 – Allmän liggyta

Den återstående ytan av stallet var tillgänglig för alla kor och innehöll liggbås och kraftfoderstationer. Korna kunde röra sig fritt mellan de två områden som innehöll liggbås, men om de ville gå in i foderavdelningen var detta endast möjligt genom enkelriktade grindar.

Den tredje omgången i forskningsprojektet startade den 1 september 2020 och omfattade 19 ko-kalvpar, samt 18 kontrollkor och 18 kontrollkalvar. Kontrollkorna hölls i samma stall, men utan tillgång till en särskild ko-kalv-kontaktyta, medan kontrollkalvarna var hölls i grupp i ett helt separat område i ladugården. En stor skillnad mellan denna omgång och tidigare omgångar var att den ägde rum helt inomhus. Stallets utformning förblev dock i stort sett densamma som i omgång 2, även om kalvgömman förstorades för att ta emot de växande kalvarna.

Foto: Claire Wegner

Genom att ha omgång 3 kvar inomhus hela försöksperioden kunde forskargruppen spela in hela försöket med kameror, placerade strategiskt ovanför för att fånga varje aspekt av stallet. För att underlätta identifiering av individer för beteendeobservationer märktes alla kor med symboler varje vecka med djursäker färg, medan försökskalvarna bar olikfärgade halsband. Hittills har observationer som samlats in från dessa videoinspelningar kombinerats med data som samlats in från olika sensorutrustning (d.v.s. fodertråg, aktivitetsmätare) för att undersöka djurens tidsbudgetar och liggbeteende hos både försöks- och kontrollkor i detta system. Videoinspelningarna kommer sannolikt att användas för att besvara ytterligare forskningsfrågor även i framtiden.

Foto: Claire Wegner

Avvänjning och separering

Två olika separationsstrategier tillämpades på de 19 försökskalvarna som gått med sin mamma som en del av ett examensarbete (Bruhn 2021). Vid ungefär 4 månaders ålder utsattes hälften av kalvarna för avvänjning via nosbrickor, som bars i 14 dagar, varefter de plötsligt separerades från sina mödrar och flyttades till ett separat område i ladugården. De återstående kalvarna separerades istället gradvis; de bar nosbrickor i 7 dagar, följt av att de var fysiskt åtskilda från korna av ett staket i ytterligare 7 dagar. Under denna period med stängslet, kunde kor och kalvar fortfarande se, höra och lukta på varandra, samt engagera sig i begränsad fysisk kontakt (d.v.s. nudda mularna). Efter 14 dagar togs även dessa kalvar bort från försöksfållan och flyttades till ett annat område i ladugården.

Stallets planlösning

Bildtext:

Här är en översikt över fållan som användes i omgång 3 och 4. Riktningen för kotrafiken indikeras med enkelriktade pilar. Kraftfoderstationer är markerade med ett "C".

1 – Foderavdelning

I denna del av stallet hade korna fri tillgång till ensilage, vatten och ett par ryktborstar. Ensilage fanns tillgängligt i individuella foderlådor vilket underlättade registreringen av foderintag för varje enskild ko. Den enda tillgängliga utgången från fodergången var genom en automatisk selektionsgrind (se 2).

2 – Automatisk selektionsgrind

Denna grind användes både för att kontrollera mjölkningstillståndet för alla kor, såväl som för att begränsa åtkomsten till ko-kalvkontaktområdet (se 4) till endast kor i försöket. När en ko gick in i selektionsgrinden blev hon dirigerad på 1 av 3 olika sätt, vilket pilarna visar. Om hon skulle mjölkas hänvisades hon till vänster mot väntplatsen och mjölkningsroboten. I övrigt gjorde grinden ett val utifrån om hon var kontrollko eller försöksko. Försökskorna riktades åt höger, mot ko-kalvkontaktytan, medan kontrollkor riktades rakt fram, in i det allmänna liggområdet.

3 – Vänteyta och mjölkningsrobot

Detta område innehöll en stor vänteyta med spaltgolv, där kor kunde köa till den automatiska mjölkningsroboten. Det fanns även en vattenkopp i detta område. Väl i mjölkningsroboten erbjöds varje ko en liten mängd kraftfoder. Utgången från mjölkningsroboten gick tillbaka in i foderavdelningen.

4 – Ko-kalv kontaktyta

I detta område hade försökskor och kalvar tillgång till full kontakt med varandra, vilket gav kalvar möjlighet att dia när de var hungriga. På grund av designen av försöksstallet ansågs ko-kalvkontakten vara kodriven, vilket betyder att korna hade möjlighet att initiera eller avsluta kontakt med kalvarna genom att gå in i eller lämna detta område. Liggbåsen var en gemensam  resurs för både kor och kalvar, medan korna också hade tillgång till två kraftfoderstationer. Från ko-kalvkontaktytan kunde korna gå in i antingen foderavdelningen eller den allmänna liggytan.

5 – Kalvgömman

Kalvarna hade också exklusiv tillgångt till en yta med djupströbädd som kallas för kalvgömman. Här hade kalvarna tillgång till grovfoder och vatten och även tillgång till kraftfoder genom ett par foderstationer. Kalvarna kunde röra sig mellan kalvhyddan och kontaktytan via fronten på liggbåsen. Kalvgömman gränsade även till en sektion liggbås i den allmänna liggytan, även om dessa två områden separerades av ett elstängsel som till stor del begränsade möjligheten till fysisk kontakt.

6 – Allmän liggyta

Den återstående ytan av stallet var tillgänglig för alla kor och innehöll liggbås och kraftfoderstationer. Korna kunde röra sig fritt mellan de två områden som innehöll liggbås, men om de ville gå in i foderavdelningen var detta endast möjligt genom enkelriktade grindar.

En fjärde omgång startade i februari 2021, denna gång med 14 ko-kalvpar. Ett av de primära syftena med denna försöksomgång var att testa två olika längder av ko-kalvkontakt: separation vid 4 månader och vid 8 månaders ålder. Detta gjordes delvis för att se om några tecken på naturlig avvänjning – antingen av kor eller kalvar – kunde observeras före avvänjningen i ett sent skede. Liksom med den andra omgången hölls kor och kalvar inomhus tills de gick ut på bete senare under våren. I ena änden av beteshagen hade kalvarna exklusiv tillgång till ett inhägnat område med en skyddad djupströbädd samt ensilage och vatten. Ko-kalvparen kunde interagera i det återstående betesområdet, medan korna var fria att röra sig mellan stallet och betet som de ville.

Foto: Teresa Johansson

Foto: Teresa Johansson

Avvänjning vid 4 månader

Kalvarna fördelades slumpmässigt till någon av de två behandlingsgrupperna, och 7 av kalvarna utrustades med nosbrickor i början av juli 2021, när de var cirka 4 månader gamla. Nosbrickorna bars i 3 dagar innan de togs bort och kalvarna flyttades till en intilliggande hage. Denna nya betesmark delade samma skydd som tidigare, även om liggplatsen med djupströbädd för de nyavskilda kalvarna var skild från de andra kalvarna med en fast vägg. Kor vars kalvar tillhörde 4-månaders separationsbehandlingen fick inte längre tillträde till betet som delades med kalvar, utan omdirigerades istället till en ytterligare, angränsande beteshage. I änden av denna betesmark kunde korna komma åt begränsad kontakt med kalvarna över en sektion med trästängsel. Direktobservationer utfördes utomhus för att undersöka olika sociala beteenden – både mellan kalvar och ko-kalvpar – och lekbeteenden i de två behandlingsgrupperna.

Foto: Teresa Johansson

Avvänjning av resterande kalvar

Planen från början var att den andra gruppen kalvar skulle stanna kvar hos sina mödrar tills de var cirka 8 månader gamla. Denna tidslängd minskade till 6 månader när minst en ko började rikta reproduktiva beteenden mot en kalv. Att hoppa och att stå vid hoppning är naturliga beteenden som utförs av kor när de är brunstiga, men kan utgöra en farlig situation för kalvar på grund av storleksskillnaden. På grund av farhågor om att de nosbrickor som använts tidigare orsakade utveckling av sår i näshålan, avvandes kalvarna i denna grupp och separerades abrupt.

Stallets planlösning

Bildtext:

Här är en översikt över stallet som användes i batch 3 och 4. Riktningen för kotrafiken indikeras med enkelriktade pilar. Kraftfoderstationer är markerade med ett "C".

1 – Foderavdelning

I denna del av stallet hade korna fri tillgång till ensilage, vatten och ett par ryktborstar. Ensilage fanns tillgängligt i individuella foderlådor vilket underlättade registreringen av foderintag för varje enskild ko. Den enda tillgängliga utgången från fodergången var genom en automatisk selektionsgrind (se 2).

2 – Automatisk selektionsgrind

Denna grind användes både för att kontrollera mjölkningstillståndet för alla kor, såväl som för att begränsa åtkomsten till ko-kalvkontaktområdet (se 4) till endast kor i försöket. När en ko gick in i selektionsgrinden blev hon dirigerad på 1 av 3 olika sätt, vilket pilarna visar. Om det hade gått minst 8 timmar sedan hennes senaste mjölkning hänvisades hon till vänster mot väntplatsen och mjölkningsroboten. Om hon inte skulle mjölkas gjorde grinden ett urval baserat på om hon var kontroll eller behandling. Behandlingskorna riktades rakt fram mot ko-kalvkontaktytan, medan kontrollkor riktades mot höger, där den större allmänna liggytan låg.

3 – Vänteyta och mjölkningsrobot

Detta område innehöll en stor vänteyta med spaltgolv, där kor kunde köa till den automatiska mjölkningsroboten. Det fanns även en vattenkopp i detta område. Väl i mjölkningsroboten erbjöds varje ko en liten mängd kraftfoder. Utgången från mjölkningsroboten gick tillbaka in i foderavdelningen.

4 – Ko-kalv-kontaktyta

I detta område hade försökskor och kalvar tillgång till full kontakt med varandra, vilket gav kalvar möjlighet att dia när de var hungriga. På grund av designen av försöksstallet ansågs ko-kalvkontakten vara kodriven, vilket betyder att korna hade möjlighet att initiera eller avsluta kontakt med kalvarna genom att gå in i eller lämna detta område. Liggbåsen var en gemensam resurs för både kor och kalvar, medan korna också hade tillgång till två kraftfoderstationer. Viktade envägsgrindar användes både vid ingången coh utgången till kokalv kontaktytan, vilket förhindrade kalvarna från att få tillgång till andra delar av stallet. 

5 – Kalvgömman

Kalvarna hade också exklusiv tillgång till ett område med djupströbädd som kallas kalvgömman. I detta område hade kalvarna fri tillgång till grovfoder och vatten, samt tillgång till kraftfoder via ett par kalvutfodringsstationer. Kalvarna kunde röra sig mellan kalvgömman och ko-kalvkontaktytan via liggbåsens fronter. Kalvgömman gränsade också till en del av liggbåsen i det allmänna liggområdet, även om dessa två områden var åtskilda av ett metallstängsel som till stor del begränsade möjligheten till fysisk kontakt.

6 – Allmän liggyta

Den återstående ytan av stallet var tillgänglig för alla kor och innehöll liggbås och kraftfoderstationer. Korna kunde röra sig fritt mellan de två områden som innehöll liggbås, men om de ville gå in i foderavdelningen var detta endast möjligt genom enkelriktade grindar.

Insättningen av djur för den senaste omgången började 2 februari 2022 och fortsatte i sex veckor. Totalt ingår 25 kor och 26 kvigkalvar (en ko har tvillingar). Det finns flera stora skillnader mellan denna och tidigare omgångar. För det första använder denna omgång en annan fålla än den som tidigare använts. Denna nya fålla är mindre och har organiserats för att fungera med fri kotrafik, till skillnad från Feed First-systemet (DeLaval) som tidigare användes för omgång 1–4. Korna kan nu röra sig fritt mellan de olika resurserna i boxen, inklusive foderavdelning, liggbås och mjölkningsrobot. För att uppmuntra kor att gå in i mjölkningsroboten minst två gånger per dag har de två kraftfoderstationerna stängts av och istället får korna högre kraftfoderransoner i roboten och det blandas även in kraftfoder i ensilaget. Hittills är detta system med fri kotrafik framgångsrikt; många kor går in i roboten av egen fri vilja mer än två gånger om dagen, antingen för ytterligare mjölkningar eller helt enkelt för en portion kraftfoder.

Foderavdelningen. Foto: Marie Liljeholm

Liggbås och skrapgång i liggavdelningen. Foto: Marie Liljeholm

Foto: Marie Liljeholm.

En andra stor förändring i denna nya omgång är elimineringen av en ko-kalvkontaktyta. Istället är hela boxen upptagen av ko-kalvparen och triaden, och kalvarna har tillgång till hela fållan och dess resurser, med undantag för mjölkningsroboten och vänteytan. Liksom tidigare finns fortfarande en särskild kalvgömma längs ena sidan av fållan, vilket ger kalvarna en egen liggyta. Vatten, grovfoder och kraftfoder finns också tillgängligt för kalvarna i kalvgömman.

Kalvgömman som gränsar till liggavdelningen. Foto: Marie Liljeholm

I maj släpptes korna och kalvarna ut på bete, där vi kan notera en tredje skillnad mot tidigare omgångar. Liksom sina mammor kommer kalvarna att kunna röra sig fritt mellan inomhusfållan och betesmarken utomhus. Så kommer det att förbli tills de första kalvarna är avvanda.

Djuren kan gå in och ut på betet när de vill. Foto: Marie Liljeholm.

Avvänjning vid fyra respektive sex månader

Lika som i omgång 4 kommer vi även denna omgång att slumpmässigt fördela kalvarna till en av två olika behandlingar: avvänjning och separation vid antingen 4 eller 6 månaders ålder. När den första gruppen kalvar är avvanda kommer det att ske abrupt och kalvarna flyttas direkt till en separat hage där de får tillgång till tak över huvudet, mat och vatten. Hagen ligger nära ladugården, så korna tvingas gå förbi den (och kalvarna) på sin väg ut på bete. En del av staketet mellan denna drivgång och kalvarnas bete kommer att modifieras för att tillåta begränsad kontakt mellan ko och kalv. Direktobservationer kommer att utföras för att registrera interaktioner mellan kor och kalvar under veckorna efter separering.

Kor med och utan erfarenhet av dessa system

En annan unik aspekt av just denna omgång är det faktum att några av korna tidigare fötts upp som kalvar i tidigare omgångar av Ko och kalv projektet. Dessa kor – alla förstakalvare – utgör en av fyra unika kategorier av moderdjur som finns i denna omgång, de andra är:

• Förstakalvare som fötts upp på konventionellt sätt
• Fleråriga kor som har erfarenhet av att föda upp kalvar i ett ko-kalv-kontaktsystem
• Fleråriga kor utan tidigare erfarenhet av detta system

Videokameror installerades över varje individuell kalvningsbox för att underlätta observationer av moderns beteende vid en senare tidpunkt. Dessutom är alla kor utrustade med olika sensorutrustning som kan upptäcka aktivitetsmönster och brunstbeteende. Dessa beteendedata kommer att kombineras med andra automatiskt insamlade data (d.v.s. mjölkavkastning) för att observera hur kor som tidigare fötts upp i ett ko-kalv-kontaktsystem presterar under sin första laktation. Mjölknings-, foderintags- och fertilitetsdata finns också tillgängliga för sådana kor som för närvarande inte är inhysta i ett ko-kalv-kontaktsystem, och kommer också att analyseras.

Stallets utformning

Bildtext:

Omgång 5 äger rum i en helt annan fålla än omgång 1-4. Kotrafiken är fri i hela boxen, även om koflödet genom mjölkningsroboten är enkelriktat, vilket indikeras av enkelriktade pilar. Kraftfoderstationer är märkta med ett "C", även om de inte användes under hela denna omgång.

1 – Foderavdelning

I foderavdelningen har korna fri tillgång till ensilage genom individuella fodertråg, samt från en foderbank med huvudlås. En liten del av foderbordet har utrustats med fodergrindar, samt ett tråg för att lyfta upp fodret från foderbordet; detta för att kalvarna ska få tillgång till ensilage och foder tillsammans med korna. Kor och kalvar har även fri tillgång till vatten, saltstenar, samt en enkel roterande ryktborste.

2 – Vänteyta och mjölkningsrobot

Detta är det enda området i boxen som inte är tillgängligt för kalvarna. Korna kan komma in i vänteytan med hjälp av en viktad enkelriktad grind; en andra enkelriktad grind är placerad vid utgången från mjölkningsroboten, som leder in i foderavdelningen. Mjölkningsroboten är programmerad att tjänstgöra som en kraftfoderstation, vilket innebär att kor kan passera genom roboten frivilligt och ta emot en portion kraftfoder utan att nödvändigtvis mjölkas varje gång.

3 – Liggyta

Liggytan består av en gång med en rad liggbås längs båda sidorna. Båsen är bäddade med madrasser och ett lager spån och är tillgänglig för både kalvar och kor.

4 – Kalvgömma

Kalvarna har exklusiv tillgång till en separat yta med djupströbädd, som innehåller grovfoder, vatten via två vattenkoppar och ett par kalvutfodringsstationer som ger kraftfoder. Kalvarna kan röra sig mellan kalvgömman och resten av boxen via fronterna på de intilliggande liggbåsen.