Det är först när kon har kalvat och börjar producera mjölk som hon ger en inkomst till mjölkproducenten och först efter andra laktationen täcker inkomsten kons uppfödningskostnad.
I Sverige är medellivslängden för en ko 2,5 laktationer, dock är det en hög utslagning av kor redan efter första laktationen. Detta gör att tiden som kon inte producerar mjölk är lika lång eller längre än tiden kon producerar mjölk. Därför blir kons metanproduktion högre per kg ECM under hennes livstid än om hon skulle ha fler laktationer. Kons mjölkproduktionspotential uppnås inte heller om hon går ur produktionen efter en laktation då kor i första laktationen producerar ca 80% av vad äldre kor producerar.
Forskarna i detta projekt vill undersöka hur lönsamhet och metanproduktion påverkas genom datasimulering av olika strategier gällande hur många kor som ska vara kvar i produktion och hur många som ska rekryteras och kalva för första gången d.v.s. rekryteringsstrategier. Gårdar med olika rekryteringsstrategier kommer att utvärderas med avseende på metanutsläpp, ekonomi, mjölk- och köttproduktion. I en annan del av projektet kommer mjölkråvarans kvalité att undersökas. Äldre kor har i jämförelse med yngre kor ett högre celltal i mjölken, vilket ger mindre betalt i dagens mjölkbetalningsmodell. Man vet dock inte om mjölkprocessegenskaperna (ex. ostmängd och mjölkproteinprofil) egentligen försämras med äldre kor och detta behöver vara klarlagt om medellivslängden i besättningarna ökar i framtiden.