Utvecklingen inom akvakultur har lett till betydande ökningar i mängd produkt, men också utmaningar när det gäller hållbart foder, ekosystempåverkan och energieffektivitet. Blå mat 2.0 fokuserar på att utveckla innovativa foderkällor från återupptagna näringsämnen och utforska vattenbruksmetoder som förbättrar fiskens välfärd och lokala värdekedjor, med betoning på samarbete och banbrytande metoder för förbättrade resultat i branschen.
Under de senaste 60 åren har det skett en dramatisk teknisk utveckling av både utfodrat och icke-utfodrat vattenbruk, vilket resulterat i en enorm ökning av producerad volym, men också en rad nya utmaningar där hållbart foder, tryggad välfärd, minskad påverkan på de omgivande ekosystemen och energieffektivitet är de mest brådskande frågorna att ta itu med.
Syftet med Blå mat är att ta vara på den enorma potential som finns i produktion av näringsriktig mat från svenska vatten och därmed göra Sverige till en ledande producent av hållbar sjömat.
Centret har under de gångna fyra åren haft omfattande samarbete med flera akademiska partners likväl som med företag, regioner och organisationer. Blå mat har haft sin kärnverksamhet i forskningsprojekt kopplade till de blå näringarna med fokus på ökad livsmedelsproduktion av vildfångad fisk och hållbar odling av alger, fisk och andra ätbara djur i cirkulära system.
Under den kommande perioden kommer Blå mat att arbeta mot visionen ”att stödja ökad produktion, förädling och konsumtion av innovativ, hållbar och hälsosam sjömat i Sverige genom spetsforskning och kunskapsbyggande samt samverkan och samskapande med alla delar av samhället". KTH är huvudsökande och SLU är representerat både i ledningsgruppen och i centrets övergripande arbete, samt genom två riktade forskningssatsningar under den kommande perioden.
SLU har under lång tid arbetat med utveckling och utvärdering av nya foderkällor baserade på återfångade näringsämnen. Återfångade näringsämnen har tre huvudkällor:
1. Näringsämnen som går förlorade från dagens livsmedelssystem, i hela kedjan från gården, processindustrin, återförsäljare och konsument.
2. Förnybara källor från annat än livsmedel, t.ex. skogsbruk och jordbruk som valoriseras genom jäsning, ofta i kombination med värmeträning.
3. Återupptagande av förlorade näringsämnen från vattenlevande mottagare/blå fånggrödor, t.ex. odling av musslor och makroalger, men även växter som vass.
Det pågående Blå mat-doktorandprojektet som finansierats i Blå mat 1.0, syftar till att förstå samspelet mellan foder och tarmbiomet, och dess effekt på odlad fisks immunförmåga, filékvalitet som föda och avföringen som biologiskt aktiv gödsel, kommer att fortsätta under Blå mat 2.0 och kompletteras med en världsunik fettkälla baserad på fermentering med lågvärdiga substrat. Arbetet omfattar innovativa metoder inom genomik, proteomik och jästfermentering samt den senaste utvecklingen inom sensorisk analys. Vi ska nu gå från ett explorativt skede till att etablera ett nytt forskningsområde i den globala framkanten med direkta implikationer för vattenbruksnäringen.
Ett mindre och mer explorativt projekt kommer att initieras under etapp 2 med fokus på en produktionsteknik baserad på en direkt integration mellan fiske och fiskodling genom att etablera metodik och säkra fiskens välfärd i ett fångstbaserat vattenbruk. I grow-out farming används skonsamma fångstmetoder för att överföra fisk som annars inte skulle kunna återföras till naturen och som är av lågt kommersiellt värde till en odlingsmiljö för att växa. Detta för att ge en slutprodukt av högre värde och vid tider med låg tillgänglighet från fångstfiske, dvs högre priser.
Syftet är att förbättra de lokala värdekedjorna och arbetsvillkoren för den enskilde fiskaren. Målarter är torsk och abborre i Östersjön, men kunskapen kommer att vara användbar även för andra arter, i andra akvatiska ekosystem.
En ekosystemansats kommer att tillämpas i samarbete med andra partners till Blå mat, det vill säga fiske vid lämplig tidpunkt, plats och art. Naturlig mat som härrör från t.ex. spigg, svartmunnad smörbult och/eller odlad och skalad östersjöblåmussla kommer att utvärderas. Senaste sensorteknologier kommer att användas för att förstå välfärdsimplikationer av övergången från vild till en kontrollerad miljö (se t.ex. Albin Gräns arbete vid SLU). I arbetet ingår även samverkan med partners för framtida lagar och förordningar.
Anders Kiessling, anders.kiessling@slu.se
Pontus Gunnarsson, pontus.gunnarsson@slu.se
Hanna Carlberg, Örjan Östman, Albin Gräns, Volkmar Passoth
SLU har varit en aktiv partner i Formas-projektet Blå mat 1.0 under åren 2020-2024. SLU har varit huvudansvarig partner för cirkulär produktion och att stänga näringskedjan.
Blå mat 2.0 pågår mellan 2024-2028 och finansieras av Formas forskningsråd, Västra Götalandsregionen och KTH.
Volkmar Passoth är koordinator för LivsID