Miljökassen – ett led i cirkulär matproduktion

Senast ändrad: 26 januari 2024
Person som fixar med en fiskodlingskasse i vattnet. Foto.

Projektets övergripande mål är att ta fram ett tekniskt system för att återta gödsel och foderrester från det kassodlingsbaserade vattenbruket i Sverige.

Projektets övergripande mål är att ta fram ett tekniskt system för att återta gödsel och foderrester (partikulärt spill) från det kassodlingsbaserade vattenbruket i Sverige. Härigenom kan man eliminera förlust av näringsrikt slam till omgivande miljö och risk för sedimentansamlingar under odlingen samtidigt som man kan nyttogöra näringen inom växtodlingen.

Projektet innehåller också en biologisk utvärdering av gödslet som gödningsmedel, att utreda lagstiftning, beräkna investerings- och driftskostnader samt ta fram rekommendationer till odlare och myndigheter. I projektet ingår också att utvärdera om olika foderteknologiska lösningar kan öka återtaget av gödsel genom att ändra gödslets struktur.

En viktig bieffekt är att projektet genom sin utformning säkrar framtida kompetens och samverkan inom såväl odlingsindustrin som akademin och skapar möjligheter till en mer objektiv dialog mellan odlare, myndighet och allmänheten samtidigt som det bidrar till en mer miljövänlig cirkulär matproduktion.

Projektet ingår som en del i SLUs arbete mot cirkulär matproduktion för fisk där arbetet inom detta projektet knyts mot vårat arbete mot nya och mer lokala foderråvaror, läs mer om detta arbete. Målet är att dels odla fisk utan att importera mer växtnäring till Östersjöns avrinningsområde, dels att återföra näring till våra nu näringsfattiga kraftverksmagasin samtidigt som vi skapar arbetstillfällen i Norrlands inland och producerar en råvara av absoluta världsklass.

 

Collage med flera foton som visar fiskodling. Foto.

Bilder till vänster visar transport och iläggning av pilotmodellen av uppfångningsenheten med en omkrets på 100 m, designad av Fjord Solutions och tillverkad av Egersund Net (foto Nathalie Edvinsson, Vattudalens Fisk). Bilden till höger visar Vattudalens Fisk, där nu piloten utvärderas, vilket inkluderar både dess effektivitet, hur man optimerar infångande av gödslet och teknik för daglig drift (foto och skiss, Anders Kiessling).

 

Utöver minskat läckage av kväve, fosfor och kol förutses flera positiva så kallade "spin-off-effekter" som minskad risk för överföring av smittsamma sjukdomar mellan odlad och vild fisk, där gödselpartiklar kan utgöra vektorer. Arbetet sker i nära samarbete mellan akademi, vattenbruksbranschen och konsultexpertis.

Arbetet är uppdelat i 5 integrerade arbetspaket under ledning av en styrgrupp bestående av SLU (projektledare), Egersund Group AS, Sweco och Vattudalens fisk. Till denna kopplas sedan odlingsexpertis från Sverige (Matfiskodlarna) samt teknisk och biologisk expertis från NMBU. Genom huvudpartnernas stora kontaktnät och breda kompetens fås en stark koppling till norsk utrustningsindustri samt världsledande kunskap inom fiskhälsa/smittskydd, välfärd i kasse, kopplingen biologi-tekniska lösningar samt lång erfarenhet av risker med interaktioner mellan odlad och vild fisk.

 

Jean Yong med tomatplantor i ett stort växthus. Foto.

Gödslet från miljökassen kommer testas för sin biologiska aktivitet vid SLU Alnarp under ledning av professor Jean. W. H. Yong.

 

En nyckelfråga för projektet är om återtag av partikulärt spill kan skapa ökade förutsättningar för fiskodlingsproduktion. Rätt dimensionerad fiskodling bidrar med både arbetstillfällen, produktion av god och hälsosam mat samtidigt som den naturliga produktionen i omgivande vatten kan stimuleras där denna idag minskar. Detta utan att vattnets statusklassificering förändras eller gällande normer överträds. Dessutom kan spillet återvinnas och näringen användas till exempelvis gödsling av skog och mark.

 

Gödsel- och foderrester i vatten på ett transportband. Foto.

Gödsel och foderrester från kassen på väg in på avvattningsband (foto Emanuel Hellgren, Sweco). 

 

Avvattnade gödsel- och foderrester på transportband. Foto.

Avvattnat gödsel och foderrester (foto Emanuel Hellgren, Sweco).

 

Projektet syftar också till en ökad ekonomisk effektivitet genom förbättrat foderutnyttjande samt en minskad smittorisk både inom och utanför odlingen. Sammantaget skulle detta kunna öka konkurrensfördelarna för fiskodlare i Sverige. Med en ökad kunskap samt en minskad miljöbelastning finns också en stor potential för förenklade beslutsprocesser och utökade produktionsvolymer vid såväl nyetablering som för redan etablerade odlingar. 

 

Alla logotyper för samarbetspartnerna i detta projekt. Bild.

Fakta:

Projektet är ett innovationsprojekt och samarbete mellan akademin, myndigheter och fiskodlingsbranschen. Projeket pågår under åren 2014-2021 och finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden tillsammans med industrin.