Vass - framtidens nyttogröda!

Vass brukar endast användas som grovfoder som en nödlösning när det är dåliga skördar, exempelvis vid torka. I det här projektet vill vi undersöka hur och när vassen skall skördas för att fungera som fodermedel samt hur den på bästa sätt kan konserveras genom ensilering. Vi skall också undersöka om fodervärdet kan förbättras genom olika fysiska och biologiska processmetoder. Det övergripande syftet är att återta näring från land och vatten som annars skulle hamna i Östersjön.

Bakgrund

Under de senaste hundra åren har Sverige och övriga länder runt Östersjön importerat stora mängder av fosfor och kväve, så kallade närsalter, genom framförallt handelsgödsel, djurfoder och livsmedel. Detta överskott har under årens lopp, via vattendrag, hamnat i Östersjön där det bidrar till övergödning med igenväxta vikar, algblomningar och döda bottnar som följd.

För att minska detta problem har vi under lång tid satt in ett antal åtgärder som kommunala reningsverk, kantzoner, våtmarker med mera. Gemensamt för alla dessa är dock att de inte genererar några intäkter utan istället kostnader för samhället.

Vass växer naturligt såväl på våtmark som i strandzonen, ja till och med ända fram till åkern. Skörd av vass kan härigenom både fungera som en miljöåtgärd, i form av fånggröda, och generera en intäkt som t.ex. foder.

Foto: Anders Kiessling

Vass har ett näringsvärde jämförbart med hö och halm, beroende på när och hur man skördar, men betydligt hårdare struktur. En viktig del av projektet är att undersöka om vi kan konservera vassen, för att kunna använda den som foder på vintern, genom så kallad ensilering. Detta gör man t ex genom att packa vassen i runda balar, tillsätta organiska syror eller bakteriekulturer och sedan innesluta det hela i plastfolie. Slutresultatet blir de vanligtvis vita bollarna som de flesta känner igen från åkrar runt om i landet.

Sammantaget har vass egenskaper som gör den intressant både som så kallad fånggröda av växtnäring och som foder. Som fodermedel passar den bäst till djur med lägre näringsbehov, t ex hästar och icke mjölkande nötkreatur, som kvigor och köttdjur.

Projektet

Under sommaren 2019 har vass samlats in från olika platser, nära åkern, nära betesmark, i Mälarens vikar och ända ut i kustbandet. Vass skördas traditionellt under sen höst eller vinter när all näring har gått ner i rötterna.

I det här projektet har vi samlat in vass både tidigt på säsongen och sent. Vi har även samlat en andra skörd, d.v.s. det som vuxit upp efter skörd på försommaren, för att se hur näringsvärdet varierar med tid på året, allt i likhet med skörd av hö. Dessa vassprover kommer nu att analyseras för att kartlägga näringsinnehållet. (Foto: Anders Kiessling)

Utöver att vassen analyseras som hel kommer blad och stam analyseras separat. Detta då bladen är betydligt mer näringsrika än stammen. Stammen kanske därför passar bättre till annat som jordförbättring och andra "utanför boxen"-möjligheter, som t.ex. sugrör.

Anders Kiessling, professor i akvakultur vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, berättar i ett klipp från SVT Nyheter om vassens potential som djurfoder till hästar och icke mjölkande nötkreatur.

Vassens utbredning

Idag finns många igenväxta vikar med vass och därmed rent potentiellt mycket vild vass att skörda (förutom vass vid åkern och på våtmarker). Längs våra kuster finns mer än 200 000 hektar vass, alla insjöar oräknade. Vass fungerar som skydd för både fisk och fågel och därför måste den skördas med naturhänsyn. Örjan Östman, Akvatiska Resurser, Kustlabb, SLU arbetar idag tillsammans med flera intressenter runt hur man skall skörda vass för att gynna såväl fisken som fågel.

Foto: Anders Kiessling

Vass är en viktig miljö för lek och fiskyngel för manga av våra vanligaste fiskarter längs kusten. Men även om stora vassbälten kan skydda och ge mat för fiskägg och yngel kan för stora sammanhängande områden också hindra tillväxt av rovfiskar. I experiment i nordamerikanska sjöar har vassröjning och skapande av vassgator och vassmosaik visat sig ge positiva effekter på rovfiskars tillväxt. Nu vill vi undersöka om detta kan vara en metod för att förbättra situationen för rovfiskar som abborre och gädda också i svenska kustvatten.

I Österby och Västerbyfjärden på Gräsö i norra Roslagen slogs det sommaren 2019 ca 4 ha vass, delvis för att förbättra framkomlighet för båtar men också för att skapa gator med mer öppen vattenyta i sammanhängande vasshav för att öka mosaiken av vass och öppet vatten. Syftet är att förbättra bestånden av i första hand abborre och gädda. Ett första provfiske som gjordes innan vassröjningen 2019 visar att fisken i fjärdarna domineras av hög andel mört och spigg som är typiskt för övergödda vikar längs kusten. SLU kommer under åtminstone två år till följa upp hur fisksamhället ändras efter vassröjningen.

Foto: Örjan Östman

Öppet hus på Östersjödagen

Som en del av projektet Rikare vatten medverkade SLU vid ett Öppet hus under Östersjödagen den 29 augusti 2024. Det kom ett trettiotal besökare, både privatpersoner och representanter för olika organisationer, samt en gymnasieklass från Marina läroverket.

Fredrik Holmén, Sjöutsikt AB, visade hur skörd och av vass från vattnet och småbalsensilering går till. Vallentuna 4H var med och berättade om hur de använder vassensilage till sina hästar. Från SLU var Örjan Östman (SLU Aqua), William Ashworth (doktorand vid SLU Aqua och THV), Malin Connysson (HBV) och Bengt Ove Rustas (THV) med. Vi från SLU berättade om effekt av vasskörd på akvatiska ekosystem och hur det fungerar som foder till häst och nötkreatur. Besökarna var främst intresserade av vassensilage som foder till häst.

På bilden ses William Ashworth, Örjan Östman och Malin Connysson vid SLU:s monter. Foto: Bengt-Ove Rustas.

Vasskördaren som används för att skörda och hacka vassen så att den sedan kan ensileras till foder. Foto: Bengt-Ove Rustas.

Läsvärt om vass

Flera forskare vid SLU har också tidigare intresserat sig för vass i jordbruket.

Thomas Prade har arbetat både med vass som fånggröda och som substrat till biogas:

Produktionsvåtmarker

Skördad våtmarksvegetation renar vattnet bättre från närsalter!

Vass på våtmarker ger dubbla miljövinster

Malin Hultberg har arbetat med vass som substrat i odling av matsvamp:
Adding benefit to wetlands – Valorization of harvested common reed
through mushroom production 

Bengt-Ove Rustas, Cecilia Müller och William Ashworth studerar vass som foder till hästar och nötkreatur:
Vass som foder till hästar och nötkreatur

Projektgrupp

Anders Kiessling, Tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU

Bengt-Ove Rustas, Tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU

Cecilia Müller, Tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU

Örjan Östman, Akvatiska resurser, SLU

Pär Svärdson, Apotea

Alexandra Lundegård, ALEQUI Equestrian AB

Martin Karlsson och Martin Reutergård, Ecopelag ekonomisk förening

Projektet stöds även ekonomiskt av Kiviks Musteri, Kivik.

Vassprojektet i media:

Apotea-grundaren Pär Svärdsons nya satsning – ska rädda Östersjön, Breakit

Apotea-grundaren vill göra foder av vass, Land Lantbruk

SLU-forskare: Vass kan bli framtidens foder, ATL TV