I den aktuella studien kartlades förekomsten av benskörhet hos kommersiella värphönshybrider i Sverige.
Den övergripande målsättningen med projektet är att finna möjligheter att genom avel förbättra välfärden hos svenska värphöns. Projektet fokuserar framförallt på problematiken med benskörhet men omfattar även en koppling till befjädringsstatus och förekomst av hackskador.
Med ett starkare skelett minskar risken för att benbrott uppkommer under hönans tid som värphöna eller i samband med att hönorna fångas in efter avslutad produktionsomgång. Brutna ben är framförallt ett allvarligt djurskyddsproblem men ev. kan projektet även bidra till att värphönan kan hållas i produktion något längre än idag vilket ju är en resursbesparing.
I den aktuella studien kartläggs förekomsten av benskörhet hos kommersiella värphönshybrider för att få en uppfattning om hur stor problematiken är i de djurmaterial som används i Sverige. Efter avslutad produktionsperiod kommer utvalda hönors skelettstyrka att mätas och selektionsbara DNA-markörer identifieras. Eftersom det är väl känt att benstyrkan påverkas av inhysningsmiljön så ingår både hönor inhysta i inredda burar samt hönor inhysta på golv i studien.
I Sverige ökar intresset för att hålla värphönsen i produktion till en högre ålder och därför kommer försöket att fortgå till dess värphönsen nått ca 100 veckors ålder, dvs 25 veckor längre än en normal produktionsperiod. I försöket som utförs vid Lövsta forskningscentrum utanför Uppsala ingår de två vita kommersiella värphönshybriderna LSL Classis och Bovans Robust.
Projektet finansieras av FORMAS och inkluderar forskare från flera institutioner vid SLU (Husdjursgenetik, Husdjurens utfodring och vård samt Husdjurens miljö och hälsa), Medicinska vetenskaper vid Akademiska sjukhuset samt flera forskare vid Roslin Institute.
