Foderutnyttjande och ämnesomsättning hos isländska hästar som utfodrats med enbart vallfoder

Islandshästen är en populär hästras som finns i mer än 20 länder. På Island har rasen fötts upp i relativt fritt tillstånd under de senaste 1000 åren vilket innebär att djuren utsatts för både strängt klimat och begränsad födotillgång. Idag finns en utbredd uppfattning att islandshästen har en bättre fodersmältningsförmåga än andra raser och att den därför klarar av att leva på lite foder och foder med låg näringsmässig kvalité. Det finns inte någon publicerad studie där man jämfört fodersmältningen hos islandshästar och andra hästar som fått samma foder.

Hästar kan, tack vare de mikroorganismer som lever i deras stora blind- och tjocktarm, utnyttja mycket av den energi- och näring som finns i gräs. I det här forskningsprojektet har man undersökt hur fodermältningen, energi- och proteinutnyttjandet hos islandshästar påverkas när de erbjuds gräsvallfoder som skördats vid olika tidpunkter och utfodrats i olika mängder. En studie har också genomförts för att jämföra om fodersmältningen skiljer sig mellan islandshästar och varmblodiga travhästar.

Projektets hypoteser:

·          Att smältbarheten hos islandshästar skulle försämras ju senare fodret skördats
·          Att storleken på fodergivan skulle påverka fodersmältningen
·          Det är inga skillnader i smältbarhetsförmåga mellan islandshästar och varmblodiga travhästar

Resultat

Resultaten visar att mängden smältbar energi och smältbart protein i de isländska vallfodren successivt minskade med ett senare skördedatum och i augusti var energiinnehållet i ett timotejfoder 36 % lägre än i juni och 19 % lägre i ett blandvallfoder. Utfodring med vallfoder i två olika mängder per dygn visade tydligt att hästarna utnyttjade energin och fibrerna i fodret bättre när de utfodrades den minsta fodergivan (ca 6 % högre fibersmältbarhet).

Den studie som gjordes för att jämföra smältbarhetsförmågan hos islandshästar med varmblodiga travhästar kunde inte bekräfta att islandshästar har en bättre fodersmältningsförmåga, vare sig på ett sent eller tidigare skördat blandgräsvallfoder. I genomsnitt var det var ingen skillnad i rasernas förmåga att smälta energi, råprotein och fiber i fodren men de varmblodiga travhästarna visade en något högre smältbarhet (3 %) på fodrets organiska substans.

I försöket togs även blodprov för att undersöka om det fanns några skillnader mellan raserna i några ämnen och hormoner i blodet med betydelse för ämnesomsättningen. Analyserna visade att islandshästarna hade högre insulinnivåer och lägre koncentration av urea. Dessa resultat antyder att islandshästar kan vara mer lättfödda än tex travhästar men att det inte beror på en bättre förmåga att smälta fodret.

Med hjälp av registrerade energiiintag och viktsförändring över tid har islandshästarnas underhållsbehov för energi uppskattats. Den bearbetningen visar att deras behov i nivå motsvarar de amerikanska och tyska utfodrings-rekommendationerna för lättfödda hästar. Även behovet av råprotein har uppskattats och visade sig motsvara de minimirekommendationer som finns för andra hästar både i USA och Europa.   

Doktorand:

Sveinn Ragnarsson

Doktorsavhandling:

Läs hela avhandlingen i fulltext (pdf, engelska)

Doktorsavhandling nr 2009:92
SLU, Institutionen för Husdjurens Utfodring och Vård
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap