Resultat

Hundarna i studien

I studien fokuserade vi på 20 raser, det fanns både bruksraser och sällskapsraser representerade. Raserna valdes baserat på vilken rasgrupp de tillhör samt information från SKK och rasklubbarna. Fram till oktober 2013 hade vi totalt fått in nästan 3600 svar från hundägare för de 20 aktuella raserna. Det är stora skillnader i antalet svar per ras, från 67 till 353 svar. Det finns också skillnader mellan raserna vad gäller i åldern på hundarna, från drygt 4 år till nästan 7 år i genomsnitt i olika raser. För de flesta raserna har vi fått in ungefär lika många svar om tikar som om hanhundar.

Ålder och kön påverkar beteendet

När man studerar genernas betydelse för en egenskap är det viktigt att veta vilka andra faktorer som kan påverka. I den här studien hade vi information om hundarnas ålder när enkäten besvarades samt om det var hanhund eller tik. Den informationen användes för att se hur mycket ålder respektive kön påverkar vardagsbeteendet.

Ålder hade en signifikant effekt på alla egenskaper utom icke-social rädsla (t.ex. rädsla för plötsliga ljud eller föremål). Generellt är t.ex. yngre hundar mindre aggressiva (mot okända hundar och människor) samt mer intresserade (av okända hundar och människor samt att leka med människor), se Figur 1. Kön hade en signifikant effekt på ungefär hälften av egenskaperna. Hanhundarna visar t.ex. generellt mer intresse för och aggressivitet mot andra hundar samt större intresse av att leka med människor jämfört med tikarna. Däremot visar tikarna mer jakt och är mer lättränade än hanhundarna. Tikarna visar också generellt mer rädsla gentemot andra hundar jämfört med hanhundarna.

Eftersom det är ett urval av hundar som vi har fått in svar om och därmed inte alla hundar av en ras finns det en felmarginal. Att det finns en signifikant skillnad innebär att den skillnad som vi kan se mellan de grupper som jämförs (t.ex. åldersgrupper, kön, olika raser eller rasgrupper) inte beror på den felmarginalen som finns. Det vill säga att även vid en jämförelse av alla värden inom osäkerhetsintervallet kvarstår skillnaden mellan de grupper som jämförs.


Figur 1. Medelvärden för de olika åldrarna på hundar som ingick i studien för egenskaperna aggressivitet mot och intresse för andra hundar. Generellt visar de yngre hundarna som ingick i studien mindre aggressivitet och mer intresse för okända hundar jämfört med de äldre hundarna i studien.

Skillnader mellan raser och rasgrupper

Vi började med att jämföra olika raser och rasgrupper med varandra för att se om det finns några likheter och skillnader. Resultaten visade att det finns skillnader mellan både raser och rasgrupper för de flesta egenskaperna. En av egenskaperna där man kan se en rasgruppsskillnad var intresse för andra hundar där vall-, boskaps och herdehundar (grupp 1) och sällskapshundar (grupp 9) visar signifikant mindre intresse för andra hundar jämfört med övriga rasgrupper (grupp 2, 3, 6 och 8), se Figur 2.



Figur 2. Medelvärden för olika rasgrupper för egenskapen intresse av andra hundar. I grafen ser vi att rasgrupp 1 och 9 (vall-, boskaps- och herdehundar samt sällskapsraser) har ett lägre medelvärde för egenskapen vilket innebär att de överlag visar mindre intresse av andra hundar.

Vi tittade också på skillnader mellan bruksraser (raser som Svenska brukshundklubben har avelsansvar för) och sällskapsraser (övriga raser). Studien visade att bruksraserna generellt visar större intresse av att leka med människor och är mer lättränade jämfört med sällskapsraserna. Bruksraserna visade också mindre icke-social rädsla än sällskapsraserna. Det finns dock stora skillnader mellan raserna, framförallt bland sällskapsraserna.

Vi har sett att raser som generellt är mer intresserade av att leka med människor också är lättare att träna. Dessutom verkar raser som är mer intresserade av andra hundar generellt visa mindre aggressivitet mot andra hundar. Detta gäller för raserna som helhet och inte nödvändigtvis för enskilda individer.

Arvbarheter

I studien skattade vi även arvbarheter för vardagsegenskaperna. Våra resultat stämmer väl överens med andra studier på beteendeegenskaper och visar att det finns en genetisk variation för vardagsbeteende. Exempel på egenskaper med medelhög eller hög arvbarhet i de flesta raserna är intresse av att leka med människor samt träningsbarhet. Exempel på egenskaper med något låg till medelhög arvbarhet är aggressivitet mot andra hundar och främlingar. Rädsla för andra hundar, främlingar och icke-social rädsla har även de låg till medelhög arvbarhet. Alla de här egenskaperna kan därmed påverkas genetiskt, oavsett om just de egenskaperna är grund för urval av avelsdjur eller inte. Det är därför viktigt att bevaka dessa egenskaper inom rasen även om de inte ingår i det direkta avelsarbetet. Det finns också goda möjligheter att genom avelsarbetet förbättra många av de egenskaperna som är viktiga för de allra flesta hundägare.

Sammanfattningsvis finns det skillnader i vardagsbeteende mellan olika raser. En del av dessa skillnader beror på generna vilket gör det möjligt att påverka egenskaperna genom avelsarbetet.