Djur har positiv inverkan på människor, både som sällskapsdjur och i olika former av vård, exempelvis hundunderstödd terapi. Eftersom sjukdomar kan spridas från djur till människor, och från människor till djur, behövs mer kunskap om hur stor risken för smittspridning är.
Sjukdomar som sprids mellan människor och djur kallas zoonoser. Risken för att människor verkligen drabbas av smitta i samband med exempelvis djurunderstödd terapi är dock dåligt utredd. Hund har föreslagits som en lämplig art att för att undersöka risken för smittor.
Målet med det här projektet var att analysera vilka zoonoser som kan ha betydelse för hundunderstödda interventioner. Sådan kunskap är viktig för att kunna sätta in relevanta förebyggande åtgärder, och för att minska förekomsten av onödig oro i de fall den faktiska risken för smitta i verkligheten är väldigt låg. Att en smitta förekommer hos hundar behöver till exempel inte nödvändigtvis innebära att den kan spridas direkt från hundar till människor i en terapisituation. Vissa zoonotiska sjukdomar kräver en så kallad vektor, som en fästing eller en mygga, och sprids inte vid direktkontakt mellan hund och människa.
Projektet utgick från ett One Health-perspektiv, vilket innebär att man tar ett övergripande tag kring hälsofrågor som rör både djur och människor och miljön dessa vistas i. Studien fokuserade på nordeuropeiska förhållanden, eftersom smittosituationen ser väldigt olika ut i olika delar av världen.
Målet med projektet var att förbättra kunskapsläget kring zoonoser med potentiell betydelse för hundunderstödda interaktioner. En genomgång av vetenskaplig litteratur genomfördes. Efter att vetenskapliga artiklar som inte ansågs vara relevanta sållats bort, exempelvis på grund av att de gällde andra djur än hundar eller för att de utförts utanför Europa, återstod 636 studier.
Många studier berörde vektorburna sjukdomar som Anaplasma, Borrelia, Babesia, Leishmania. Andra vanligt förekommande sjukdomar i studierna var Salmonella och Campylobacter, vilka är de bakterier som orsakar flest rapporterade fall av zoonoser hos människa i Sverige såväl som övriga Europa. Dessutom var det ett flertal studier som berörde problemet med ökningen av resistenta bakterier vilket är enligt vissa en minst lika stor utmaning som klimatkrisen. Endast en artikel hänvisade direkt och explicit till djurunderstödda interventioner.
Studien visar att ett stort antal sjukdomar kan vara relevanta att studera på djupet.
- Det finns således ett antal infektioner som teoretiskt skulle kunna överföras samband med hundunderstödd terapi, förklarar Lotta Berg, forskare vid SLU. Av den publicerade forskningen att döma är detta inte ett problem som varit av den omfattning att det uppmärksammats särskilt mycket i praktiken, vilket indikerar att sådan smittoöverföring är ovanlig och kan hållas under kontroll med sedvanliga hygienåtgärder. Mer forskning på området skulle alltså behövas, konstaterar Lotta.
Projektet, som påbörjades 2018 och pågick ett år, finansierades av SLU Future One Health (då Framtidens djur, natur och hälsa), som stöder framtidsinriktad tvärvetenskaplig forskning inom One Health - god hälsa och välfärd för människor och djur i hållbara ekosystem.