Stress hos katt

I dagsläget vet vi att det finns ett samband mellan grupphållning (antal individer i gruppen samt tillgång på resurser) med stress och sjukdomar hos katt. Doktorandprojektet Stress hos katt behandlade dessa faktorer genom en sammanställning av befintlig litteratur, samt fyra studier. Första studien som utfördes var en enkätstudie till katthem i Sverige som fokuserade på frågor angående inhysning och skötselrutiner samt förekomsten av sjukdomar. Denna enkät följdes upp med besök på ett urval av deltagande katthem där prover togs från 10 katter per katthem för att mäta kortisolnivåer i saliv och plasma, samt förekomst av ett urval av infektionssjukdomar.

Vidare studier undersökte sambanden mellan grupphållning, stress och sjukdomsfrekvens. Kopplingen mellan beteende och fysiologi när det kommer till stress undersöktes även. Katters beteende studerades bl.a. vid ankomst till ett katthem, samt i gruppkonstellationer bestående av sedan tidigare kända eller nya individer. Syftet med projektet var att få klarhet över vilka faktorer i kattens miljö som har störst påverkan på stress, hur sambanden ser ut, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stress och sjukdomsfrekvens hos katter som hålls i grupp.

Projektet resulterade i doktorsavhandlingen "Feline Stress. Methodological Considerations for Non-Invasive Assessment of Cats Housed in Groups and Singly" där Elin Hirsch konstaterar att det inte verkar medföra så många synliga negativa konsekvenser att hålla katter i grupp på svenska katthem som internationella studier av grupphållning tidigare visat. Elin försvarade sin avhandling den 21 oktober 2016 på SLU i Skara.

Här hittar ni även en populärvetenskaplig artikel i tidningen Djurskyddet om Elins forskningsprojekt här.