Fodrets kretslopp

Bakgrund

Djurproduktion dominerar svenskt jordbruk, 75% av åkerarealen används till foderodling. Djurens miljöpåverkan uppmärksammas alltmer och kraven är höga på att minska utsläppen av kväve, fosfor och växthusgaser från djurproduktionen. All miljöpåverkan från djuren beror på hur fodrets produceras och hur djuren utnyttjar fodret. Delar av detta kretslopp är väl undersökta i avgränsade forskningsstudier, men i vissa delar av kretsloppet saknas betydande kunskap.

(Foto: Jan Olofsson) 

Övergripande mål

Att bidra till en miljövänlig djurhållning genom hushållning med näringsämnen i alla delar av fodrets kretslopp

Syfte

Syftet med detta projekt var att bygga ett nätverk av kompetenser från hela kedjan, samt identifiera viktiga kunskapsluckor i kretsloppet för hemmaodlat/närproducerat foder. Även förbereda arbetet med att skapa en systemanalytisk modell som kan simulera flödena av kol, kväve och fosfor samt massa (ts) på gårdsnivå, främst för mjölk- och nötköttsproduktion.

Projektets mål

Att samordna ansökningar och kanalisera forskningssatsningar och doktorandprojekt till nyckelområden som identifierats i projektet.

Omfattning

Fodrets väg skall kunna följas från odling på fältet, genom djuret, vid lagring av gödseln och tills gödseln återförs till odlingen med hjälp av en modell. Modellen ska ge en helhetsbild av miljöpåverkan från fodret och utgöra navet i kommande forskningssatsning. Modellen ska ange i vilka kvantiteter och kemiska former kol, kväve och fosfor cirkulerar i kretsloppet. Vi började med att följa vallfodrets kretslopp på en mjölkgård under 1 år. Projektet finansierades av SLF.

Kontakt

För mer information, kontakta Torsten Eriksson, torsten.eriksson@slu.se eller Margareta Emanuelson, margareta.emanuelson@slu.se

Figuren visar viktiga delsteg i fodrets kretslopp.