Förbättrad nötköttsproduktion genom korsningar mellan mjölkkor och köttrastjurar

Syfte

Syftet med projektet är att jämföra slaktdata från nötkreatur av ren mjölkras med olika korsningar av mjölkras x köttras.

Genomförande

Projektet genomförs som ett studentarbete inom husdjursagronomprogrammet av Elin Jonsson och är ett samarbete mellan VikingGenetics, Växa Sverige och SLU. I projektet analyseras information om slaktkroppstillväxt, slaktvikt, formklass och fettklass på alla djur slaktade under åren 2000-2015, erhållen från Växa Sverige och baserad på Kokontrollens slaktdatabas. Totalt ingår 1 409 177 kvigor, stutar, ungtjurar och mellankalv efter SRB- och holsteinkor korsat med fäder av lätt köttras (hereford och angus) eller tung köttras (charolais, simmental, limousin).

Resultat

I ungnötskategorierna kviga, stut och ungtjur är effekten av köttrasinkorsning större än för mellankalv. Mellankalvarnas formklass och fettklass ökar med köttrasinkorsning, men slaktkroppstillväxten ökar endast i kombination med charolais och simmental.

Hos ungnöt är ökningen av slaktkroppstillväxt ungefär dubbelt så stor med tunga som med lätta köttraser. Jämfört med ren mjölkras ökar slaktkroppstillväxten med 5-7%, beroende på kön, när man korsar med lätt köttras, medan tillväxten ökar 11-13% vid korsning med tung köttras. Korsning med charolais ger störst ökning av slaktkroppstillväxt jämfört med rena mjölkraser. Störst effekt av korsningen erhålls hos ungtjurar och i kombination med holstein.

För ungnöt av lätt köttraskorsning är formklassen 1,1-1,4 klasser högre än för ren mjölkras (skala 1-15). Samtidigt är fettklassen högre för korsningsdjuren, 1,4-1,8 klasser för kviga och stut, men endast 0,1 klass högre för ungtjur (skala 1-15). Skillnaderna mellan korsningar med hereford respektive med angus är små, men angus ger en något högre formklass.

Ungnöt av tung köttraskorsning har ännu högre formklass. Detta gäller särskilt ungtjur, där korsningsdjurens formklass är 6,4 jämfört med 4,3 för de rena mjölkraserna, medan formklassökningen vid korsning stannar vid 1,5-1,8 klasser för kvigor och stutar. Korsning med limousin ger störst ökning av formklass, där även denna effekt är störst hos ungtjurar och i kombination med holstein. Korsning med simmental ger lägst ökning av fettklass. För simmentalkorsningar minskar fettklassen något i kombination med SRB, men ökar i kombination med holstein. För alla andra köttraskorsningar, särskilt lätta köttraser, ökar fettklassen i jämförelse med rena mjölkrasdjur.

Formklass och fettklass ökar mer vid köttraskorsning i kombination med holstein än i kombination med SRB undantaget stutar med lätt köttraskorsning där korsningsstutarna är likvärdig renrasig SRB.

Finansiering kommer från Svenska Köttföretagens branschutvecklingspengar.

Kontakta Anna Hessle länk för mer information.