Förbättras unga förmedlingskalvars hälsa av extra tillskott av A, D och E vitamin?

Att ej avvanda kalvar förmedlas från mjölkkobesättningar till specialiserade slaktnötsbesättningar vid två till fyra veckors ålder är vanlig i Sverige. Vid denna låga ålder är kalven extra känslig för infektioner samtidigt som stressen vid transport och byte av besättning kan sänka dess immunförsvar. I samband med flytten utsätts oftast kalven för ett högre smittryck då smittämnen från flera besättningar blandas i mottagarbesättningen. Försämrad hälsa kan leda till ökad antibiotikabehandling, risk för högre dödlighet och försämrad tillväxt. Sammantaget påverkas både produktionsekonomi och djurvälfärd negativt vid ett dåligt hälsoläge samtidigt som antibiotikaförbrukningen riskerar att öka.

I en intervjuundersökning utförd 2016 av agronomstudent Elin Eriksson, SLU Skara intervjuades tio specialiserade slaktnötbesättningar som tog emot unga, ej avvanda kalvar. Andelen kalvar som antibiotikabehandlades varierade mellan besättningarna. I undersökningen lyftes flera faktorer som påverkar användningen av antibiotika. De viktigaste var antal insatta kalvar per år, hur ofta kalvar sätts in, gruppstorlek, plats vid foderbordet m.m. Men även om gårdarnas förhållanden var goda fanns det ibland problem med sjuklighet. Eriksson konstaterade att ingen av gårdarna gav något vitamintillskott till kalvarna utöver det som finns tillsatt i mjölken och kraftfodret samt mineralfodertillskott vid utfodring av mixat foder. I Erikssons rapport identifierades att nyttan med tillsats av A, D och E-vitamin för att se om kalvars hälsa kan förbättras är ett område som bör undersökas mer för att se om kalvars hälsa kan förbättras. Med utgångspunkt från Erikssons (2016) intervju- och litteraturstudie väcktes intresset att undersöka om extra vitamintillskott kan påverka djurens tillväxt, hälsa och slaktkroppsegenskaper.

Genomförande

Uppföljningen av sex leveransomgångar med totalt 117 tjurkalvar av mjölkras gjordes på en gård med mellankalvsuppfödning. Hälften av kalvarna i varje omgång gavs en injektion med extra  ADE-vitamin. Vid leverans och avvänjning vägdes kalvarna och samtidigt togs blodprov som analyserades med avseende på A och E-vitamin. Under uppfödningen noterades uppgifter om deras hälsa och läkemedelsbehandlingar. För de 108 kalvar som slaktades som mellankalv inhämtades uppgifter om slaktad vikt, klassningsresultat och slaktanmärkningar.

Resultat

Slutsatsen av resultatet är att tillsats av extra ADE-vitamin i samband med flytt till ny besättning av två till fyra veckors kalvar under de förhållanden som rådde på den aktuella gården inte påverkat kalvarnas tillväxt, hälsa, dödlighet eller slaktresultat. Den mängd vitaminer kalvarna fick via  mjölknäring och kraftfoder samt i uppfödarbesättningen kan  ha varit tillräcklig och extra tillsats därför inte gett någon påverkan på  kalvarnas tillväxt, hälsa, dödlighet eller slaktresultat.