Kallpressad rapskaka och rapsfrö till mjölkkor - mjölkproduktion och företagsekonomi

Senast ändrad: 26 januari 2024

Kallpressad rapskaka kan produceras lokalt och den har visat sig vara ett mycket bra fodermedel. I en simuleringsstudie fann man dock att pressning av egna kakor var negativt för lönsamheten. Många lantbrukare och rådgivare undrar om det är lönsamt att använda sig av rapskaka jämfört med att utfodra rapsfrö. Om mjölkproducenten inte behöver skaffa en egen press eller köpa rapskaka och om mjölkavkastning och mjölksammansättning kan bibehållas vid utfodring av frö jämfört med utfodring av rapskaka ökar lönsamheten. Om mjölkavkastningen och mjölksammansättning påverkas negativt kan lönsamheten behållas trots en produktionssänkning ner till en viss nivå.

Under stallperioden 2009/2010 pågick en studie på Tingvall i norra Bohuslän där vi jämförde två foderstater med raps. Syftet var att studera hur mjölkavkastning och mjölksammansättning, samt hälsa och fertilitet påverkades av utfodring med malet rapsfrö jämfört med utfodring av kallpressad rapskaka. Dessutom beräknade vi hur foderstater med rapsfrö alternativt rapskaka påverkar lönsamheten. De ekonomiska beräkningarna innefattade både foderodling och mjölkproduktion.

Trots att de i foderstaten ingående fodermedlen innehöll stor andel vomnedbrytbart protein hade alla korna en hög mjölkavkastning (37-38 kg per dag i tidig laktation och 30-31 kg i senare laktation) och det var inga stora skillnader mellan grupperna i avkastning eller mjölksammansättning.

Korna som fick rapsfrö åt mer av mixen, vilket medförde att de hade en sämre lönsamhet än korna som fått rapskaka, framförallt i senare laktation. Lönsamheten beräknades som mjölk-foder, med marknadspriser på fodermedlen.

Eftersom raps i dessa båda former innehåller mycket energi som utfodras samtidigt med proteinet får mikroorganismerna i vommen möjlighet till hög tillväxt och kan sedan utnyttjas av kon som mikrobprotein. Detta medför även att foderstaten får hög kväveeffektivitet.

Projektet finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Publikationer:

För frågor om det här projektet, kontakta: Elisabet Nadeau.