Mjölkens mikrobiota

Mjölkproduktion är en av de viktigaste delarna i livsmedelskedjan i stora delar av världen och efterfrågan på mjölk ökar globalt. I Sverige och andra industrialiserade länder har mjölkmängden per ko ökat under lång tid genom avel och förbättrad skötsel. Svenska kor ger idag dubbelt så mycket mjölk per år som för fyra decennier sedan. Det finns dock en negativ korrelation mellan mjölkmängd och juverhälsa. Den ökade mjölkmängden ger ökad risk för juverinflammation. Det vanligaste sättet att övervaka juverhälsan är att mäta antalet vita blodkroppar som finns i mjölken, så kallat celltal, som ger en indikation på om det är inflammation i juvret. Akut juverinflammation med kliniska symptom är smärtsamt för kon och kostsamt för hela mejerikedjan. Även vid tyst förlöpande, så kallad sub-klinisk juverinflammation, minskar mjölkmängden vilket medför stora inkomstbortfall. I Sverige uppgår kostnaden för sub-klinisk juverinflammation till omkring 550 kronor/ko/år. Det är viktigt att ta reda på de bakomliggande orsakerna till juverinflammation för att kunna lösa problemet. Juverinflammation kan orsakas av flera olika faktorer, vanligen att en sjukdomsalstrande bakterie kommer in i juvret. För att hitta dessa bakterier gör man bakterieodlingar men då påvisar man bara de bakterier som växer på det odlingsmedium som används. I en mycket stor del av de mjölkprover som odlas hittar man inga sjukdomsalstrande bakterier med dagens metoder.

Så mycket som 20-30% av mjölkprover från juverdelar med kliniska sjukdomssymptom är odlingsnegativa vilket är frustrerande för både veterinärer och lantbrukare. I en svensk studie utförd 2002-2003 var motsvarande siffra 15% för akut juverinflammation och så hög som 50% för prover från juverdelar med sub-klinisk inflammation. En del av de negativa proverna är sannolikt sanna negativa, där det helt enkelt inte finns någon sjukdomsalstrande bakterie som växer på det medium som används vid bakterieodlingarna. Frånvaro av sjukdomsalstrare kan bero på att det inte finns några sådana bakterier i provet, att de bakterier som finns inte växer på just det substrat som används eller att kons kropp redan har bekämpat infektionen. Det är dock troligt att en del av de negativa proverna är falska negativa, beroende på begränsningar i metoden man använder vid bakterieodling.

I vårt pågående projekt om mjölkens mikrobiota jämför vi resultat från konventionell bakterieodling med resultat från metoder som detekterar bakteriernas arvsmassa istället för att odla dem. På det sättet kan vi hitta väldigt många olika typer av bakterier. Det finns studier på mjölk från människor som visar ett brett spektrum av bakterier i mjölk från friska bröst och vi har preliminära resultat från kor som indikerar att det finns en bred mikroflora i mjölk från friska juverdelar med låga celltal medan juverdelar med höga celltal ofta domineras av en eller några få sorters bakterier. Detta motsäger helt den utbredda uppfattningen, även bland forskare, att ren komjölk från friska mjölkkörtlar är steril. Vi tror tvärtom att mjölkkörtlarna har en normalflora av bakterier som antingen inte alls inverkar på juvret, eller kanske hjälper till att skydda mot invasion av sjukdomsalstrande bakterier, på liknande sätt som i t ex tarmen. Projektet utförs i samarbete mellan vår institution, institutionen för kliniska vetenskaper, SVA och University of Idaho i USA.

Projektansvarig:

Sigrid Agenäs

Doktorand: 

Josef Dahlberg

Doktorsavhandling:

Bovine milk microbiota - methods matter