En tjurkalv av ren mjölkras som föds i en mjölkbesättning betingar idag inte något stort värde. För en mjölkproducent som inte avser att behålla en sådan tjur för uppfödning fram till slakt innebär mjölkperioden endast en kostnad. Särskilt betungande blir den ekonomiska belastningen i ekologisk produktion där kalvarna måste utfodras med helmjölk i 12 veckor. När man bygger nya stallar för mjölkproduktion ingår inte alltid plats för att behålla tjurkalvarna fram till avvänjningen. Ett allt vanligare produktionssystem är därför att tjurkalvar från både konventionella och ekologiska mjölkbesättningar vid tidig ålder förmedlas till specialiserade ungnötsuppfödare och där föds upp som konventionella tjurar till slakt. Risken finns för ett växande djurhälsoproblem i besättningar som tar emot kalvar vid ung ålder.
Nedsatt hälsa hos kalvarna ger inte bara en nedsatt välfärd, högre dödlighet och lägre tillväxt hos kalvarna, utan ger också merarbete för uppfödaren och i slutändan en lägre vinst i företaget. Samtidigt medför den ökande sjukdomsförekomsten att en allt större mängd antibiotika behöver användas inom ungnötsproduktionen. Ju mer antibiotika som används, ju större är risken att antibiotikaresistens utvecklas hos bakterier. Antibiotikaresistens är idag ett reellt hot mot människors och djurs hälsa och behovet av att kontrollera detta hot är stort. Det efterfrågas därför metoder för att utveckla ett framgångsrikt produktionssystem för tidigt förmedlade tjurkalvar som främjar en god hälsostatus och välfärd hos kalvarna och därmed en lägre arbetsinsats och ökad lönsamhet hos företagaren samt ett kött av god kvalitet.
Studien utfördes under 2016-2019. Ett antal gårdar, både levererande och mottagande, studerades för att hitta en "best practise" modell som kan användas både av mjölkproducenter och av kalvuppfödare. Detta leder till minskad antibiotikaanvändning och friskare kalvar i nötköttsproduktionen vilket i förlängningen bidrar till att motverka risken för antibiotikaresistens.
Resultaten finns sammanfattade i broschyren "Friska kalvar vid förmedling av tvåveckors tjurkalvar".
Finansiär: Nötkreatursstiftelsen Skaraborg och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Kontaktperson: Katarina Arvidsson Segerkvist
Här kan ni läsa mer:
Studentarbetet "Hälsa hos mjölkraskalvar som flyttas till uppfödande gård innan avvänjning", Elin Eriksson, 2016, SLU, Inst för husdjurens miljö och hälsa, Skara, Studentarbete 686.
En broschyr har tagits fram i projektet kring "best practise" vid tidig förmedling av kalvar - "Friska kalvar vid förmedling av tvåveckors tjurkalvar".