Renarnas överlevnad och välfärd samt renhjordens produktion i relation till skötsel och omgivningsfaktorer

Senast ändrad: 04 juli 2024
Renhjord och människor. Foto.

I projektet som pågick från 2007-2012 har vi följt individmärkta vajor (vuxna honrenar) och deras kalvar över tid. Projektet gjordes i två områden. Vajorna vägdes på hösten och i vissa fall även på våren. På sommaren noterades vilka vajor som har kalv. Samtidigt vägdes kalvarna. På hösten vägdes kalvarna igen. Information samlades in från renägare om när och hur renarna hanterats för märkning, skiljning, parasitbehandling, flyttning, eventuell utfodring mm.

I ett av de undersökta områdena var förlusten av vajor extremt hög och renhjorden var i akut kollaps (fler vuxna renar dog än vad man kunde fylla på med nya kalvar). Vi kunde inte se att förlusterna berodde på att renarna var i dålig kondition och det fanns heller inga tecken på att sjukdomar eller olyckor var vanligt förekommande. Den enda sannolika orsaken till höga förluster är därför predation av i första hand lodjur, som är vanligt förekommande i området.

Projektet visade att hantering av renar ofta innebär att renskötarna själva måste hitta på tekniska lösningar som passar de egna specifika förutsättningarna. En erfarenhet var att sådana lokala lösningar utvecklas hela tiden. Bättre system för att sprida kunskap och erfarenhet om detta skulle vara av stort värde. Projektet bekräftade det som visas i tidigare undersökningar, att konditionen (vikten) har betydelse både för vajornas chans att få kalv och för kalvens vikt vid tidig ålder, vilket i sin tur har betydelse för kalvens framtida vikt och chans att överleva. Att renarna i en renhjord inte bara väger mindre utan även har mindre skelettet än renarna i en annan hjord, indikerar att konditionen har en fördröjd effekt på den slutliga kroppsstorleken; d.v.s. renar i ett område med generellt sämre näringsförutsättningar växer sig inte lika stora som renar i ett område med bättre förutsättningar. Vägning av individmärkta hondjur visade sig vara ett bra sätt att följa både överlevnaden och den allmänna konditionen i renhjorden. Tillsammans med slaktdata är vikter på vajor en bra indikator på hur väl renhjorden är anpassad till betesresursen och hur väl skötseln tillgodoser renarnas näringsbehov.

Projektansvarig:

Birgitta Åhman, birgitta.ahman@slu.se

 

Läs mer

Rapport: Renhjord i kollaps

Vetenskaplig artikel: High Female Mortality Resulting in Herd Collapse in Free-Ranging Domesticated Reindeer (Rangifer tarandus tarandus) in Sweden.

 

 


Kontaktinformation