Ska AI lära Hedvig Kjellström förstå katter?

Hedvig Kjellström är redan en bekanting på SLU genom sitt samarbete med Elin Hernlund och Pia Haubro Andersen kring automatisk videoanalys av hästars rörelse och beteende. Som gästprofessor på 20 procent tänker hon vara på plats en dag i veckan för att också kunna knyta nya kontakter.

– Jag vill vara en kanal mellan AI-forskare, dels från KTH där jag jobbar, men också från andra universitet och forskare på SLU.

Men du? Vad räknas som AI? Kan du ge ett exempel?

– Jag har en elevator-pitch på det! Ofta används AI för brett, säger Hedvig Kjellström.

AI är metoder som på egen hand behandlar information, till exempel via sensorer eller text.

– Informationen tas inte bara in utan bearbetas också. Systemet resonerar och tar ett beslut. Beslutet kan generera en text eller ett utlåtande som – den här bilden av en cancerfläck är med 73 procents sannolikhet malign, säger Hedvig Kjellström.

AI finns redan i vår vardag och används till exempel av många varje dag i mobilen. Siri eller Alexa är exempel på AI-agenter.

– Algoritmen lyssnar på användarens tal och översätter det till text. Det i sig är inte en så liten sak.

Ytterligare en modul tolkar texten. Har Siri fått frågan om vilken typ av väder det ska bli tar hon först reda på var användaren befinner sig, sedan slår hon upp platsen i SMHI:s databas.

Därefter rycker modulen in som översätter text till syntetiskt tal in och ger användaren informationen.

Datormetoden som används för dessa moduler är deep learning, det vill säga stora så kallade neurala nätverk som har tränats med stora mängder data.

Samarbete med andra forskare är nyckeln till så mycket. Professor emerita Pia Haubro Andersen är en av pionjärerna i att systematiskt och objektivt tolka hästars ansiktsuttryck för att kunna upptäcka smärta eller andra tillstånd. Hedvigs bidrag till samarbetet är att göra det automatiskt med hjälp av AI.

– Hon och jag handledde tillsammans en doktorand som disputerade förra året. Det samarbetet ligger till grund till varför jag är här som gästforskare.

Rörelselabbet på UDS har motion-caption-sensorer som nu kompletterats med en scanner som inte bara mäter vissa punkter på hästen, utan hela djurets form. Den datan används för att med hjälp av AI bygga en 3D-modell av hästen. En doktorand arbetar med att utveckla modellen.

– Med den kan vi spela in rörelse med en vanlig videokamera och även kunna se formen på hästen, inklusive vikt, säger Hedvig Kjellström.

Nu är utmaningen att ta sig an fler djurslag som hundar och katter och mäta även dem.

Har du något djur själv?

– Nej, jag bor mitt i Stockholm city så det känns svårt. Jag är uppväxt med hundar och katter och lånar ibland mina föräldrars hund. Jag har även ridit mycket och var tidigare medryttare till en häst.

– Jag har stor nytta i forskningen här av att ha tittat på och umgåtts med hästar och hundar. Katter förstår jag mig inte på riktigt, säger Hedvig med ett skratt.

Hedvig Kjellström skriver just nu aktivt på en ansökan om forskningsmedel för ett projekt där hundars, katters och hästars kommunikation ska tolkas med hjälp av AI.

– En viktig del av att ha djur är att kunna förstå dem för att ge dem ett bra liv och öka deras välmående.

För att landa ett sådant projekt måste flera olika typer av experter samarbeta, som etologer som har stor kunskap om djuren och deras beteende men också veterinärer och experter på datainsamling.

Mer grunddata behövs och filmning av djurslagen under olika förhållanden.

Hedvig Kjellström är gästprofessor vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB). Hennes huvudsakliga verksamhet bedrivs vid avdelningen för robotik, perception och lärande (RPL) på KTH.

Läs mer på Hedvig Kjellströms CV-sida.