Lövsta lantbruksforskning är en viktig resurs för forskning och utbildning om lantbrukets djur. I genomsnitt pågår ett tiotal forskningsprojekt varje dag i djurstallarna för fågel, gris och nöt.
Digitalisering är aktuellt inom flertalet verksamhetsområden, också inom djurhållning, där krav på effektivisering, minimerad klimat- och miljöpåverkan, samt förbättrad djurhälsa, har skapat en stark efterfrågan på nya lösningar. Ett av de stora problemen med dagens djurproduktion är att vi för sent upptäcker att djuren har hälsoproblem, till stor del pga för stor arbetsbelastning, vilket leder till lidande, nedsatt produktion och hög nivå av tidig utslagning. Djurenheterna (besättningar) tenderar också att bli större, framförallt i Nordeuropa, Nordamerika och till viss del Sydamerika, där det av flera anledningar också blir svårare att manuellt uppfatta förändringar i hälsa och välfärd hos enskilda individer. Smartare elektroniksystem skulle kunna erbjuda kontinuerlig övervakning av bl.a. mjölkkor, och tidigare sjukdomsupptäckt.
Datorseende är en teknik där snabba framsteg görs av forskare och stora IT-företag. Datorer tränas med hjälp av maskininlärningsteknik att tolka innehåll i bilder och filmer. Datorseende är en fysiskt icke-invasiv metod, vilket undviker ett antal problem förknippade med sensorer direkt kopplade till djurkroppen, och tekniken kan också användas för parallella uppgifter, som att monitorera den fysiska miljön. Syftet med försöket är att, baserat på en innovativ multisensorteknik för bildsensorer, utveckla ett tillförlitligt, lättanvänt system för monitorering av djurhälsa, som underlättar djurhållning och djurforskning, och förbättrar djurhälsan.
Niclas Högberg, niclas.hogberg@slu.se, tel. +4618672381
Ulf Emanuelson, ulf.emanuelson@slu.se, tel. +4618671826
Uttag av våmvätska för vidare användning i VOS-analys av grovfoder och andra in vitro studier. Inkubering i våmmen för nedbrytningsstudier av foderprover (in sacco-bestämningar).
Forskning inom fodervetenskap och rutinmässig fodermedelsvärdering i Sverige bygger till stor del på metoder som involverar våmvätska från idisslare samt inkubering av foderprover i våmmen. Olika in-vitro metoder, innefattande inkubering med mer eller mindre utspädd våmvätska eller helt våminnehåll används för att studera foderfraktionens nedbrytbarhet samt våminnehållets egenskaper och funktion. Häribland märks referensmetoden för att bestämma grovfodrets smältbarhet, våmvätskelöslig organisk substans (VOS), vilken används för att beräkna fodrets innehåll av omsättbar energi. Nedbrytningskinetik för olika foderkomponenter, framförallt protein och fiber, i såväl kraftfoder som grovfoder bestäms med den s.k. in sacco-metoden där foderprover inneslutna i nylonpåsar inkuberas i våmmen under varierande tid.
Vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, finns lång tradition av att använda våmfistulerade nötkreatur för uttag av våmvätska för olika typer av in-vitro metoder samt vid in sacco-metodik, såväl i forskningsprojekt som i uppdrag från industrin. Forskningen syftar bl.a. till att förbättra utnyttjandet av kvävet i fodret och att utveckla metoder som minskar behovet av in vivo försök. Uppdragen från näringen utgör grunden för en korrekt fodervärdering vilket är en förutsättning för att kombinera konkurrenskraftig animalieproduktion med minimal miljöpåverkan.
Torsten Eriksson, torsten.eriksson@slu.se, tel., +4618671643.
Bengt-Ove Rustas, bengt-ove.rustas@slu.se, tel., +4618671663.
Projektstart 23 december, 2024
Juverinflammation (mastit) orsakas oftast av en infektion, och Staphylococcus aureus är den vanligast isolerade bakterien. Juverinfektioner med S. aureus orsakar en produktionsminskning och bakterien är känd för att orsaka kroniska infektioner. Vidare orsakar mastit extra arbete för djurägaren, försämrad kvalitet på mjölkråvaran, sämre utnyttjande av mjölkkon som resurs och förtida slakt. I Sverige är mastit dessutom den vanligaste anledningen till antibiotikabehandling av mjölkkor. Inflammationsreaktionen vid mastit orsakar smärta och minskat välbefinnande hos den drabbade individen. Samtidigt utgör inflammationsreaktionen en viktig del av immunförsvaret mot infektionsämnet. Ur ett djurvälfärdsperspektiv är det viktigt att upptäcka och begränsa förekomst av smärta. Såväl lantbrukare som veterinärer är överens om att allvarlig mastit är smärtsamt, men trots att studier indikerar att korna upplever smärta redan vid mild och subklinisk mastit råder det delade meningar om hur smärtsamma dessa tillstånd faktiskt är.
Sjukdomsbeteenden är ett antal fysiologiska och beteendemässiga förändringar som kan ses vid infektion eller inflammation. Dessa beteenden inkluderar bland annat nedsatt aptit, nedsatt social aktivitet, trötthet och förändrat borstningsmönster och kan ge värdefull information om hur ett djur mår och hur en sjukdom utvecklar sig. Det planerade försöket går i huvudsak ut på att experimentellt inokulera vaccinerade och icke-vaccinerade djur med avdödade S. aureus för att utvärdera försöksvaccinets skyddande effekt samt att undersöka de beteendeförändringar och smärtrelaterade beteenden som djuren uppvisar i samband med vaccination och vid exponering för S. aureus.
Josef Dahlberg, josef.dahlberg@slu.se, +4618671686
Niclas Högberg, niclas.hogberg@slu.se
Projekt 2023-2024
Intermittent digivning kan hjälpa oss att bemöta två stora problem i ekologisk grisproduktion: suboptimal reproduktion hos suggor (suggor som spontant kommer i brunst under digivning vilket gör att de inte går att hålla ihop grupper som kommer att grisa in samtidigt) och problem med suggors och smågrisars hälsa på grund av integrerad uppfödning där grupper av djur inte kan separeras och lokaler inte kan rengöras mellan grupper. När avvänjningen sker vecka 3-4 efter grisning i konventionella besättningar visar de flesta brunst inom en vecka efter avvänjning. För ekologiska smågrisproducenter är det svårare då avvänjningen sker senare: en del av suggorna kommer i brunst under själva digivningsperioden och de kommer därmed helt "ur fas" med sin grupp. Det blir då omöjligt med omgångsuppfödning med möjlighet till ordentlig rengöring av stallar mellan grupper vilket ger ett högt smittryck (en risk både från djurvälfärdssynpunkt och från produktionssynpunkt). Intermittent digivning betyder att suggan gradvis avvänjer sina smågrisar över en period av en vecka istället för att avvänjningen sker abrupt. Vi kommer att jämföra hur intermittent digivning efter vecka 3 respektive efter vecka 4 efter grisning påverkar brunsten samt om grisarna upplever mer eller mindre stress med denna metod.
Ylva Sjunnesson, ylva.sjunnesson@slu.se, tel.: +4618672174, +46709998846
Olga Sajecka, olga.sajecka@slu.se
Cecilia Kellerman, cecilia.kellerman@gardochdjurhalsan.se
Projektstart 2024
Idag rengörs majoriteten av alla grisstallar med en metod som kallas all in-all out. Metodens syfte är att separera grisar i olika åldrar från varandra och på så sätt undvika att de smittar varandra. Särskilt de yngre grisarna, med sämre utvecklat immunsystem, är känsliga för smittor från äldre grisar. Grisar i samma ålder sätts in i samma avdelning samtidigt, och flyttas samtidigt. När de flyttat så görs stallet rent, oftast med högtryckstvätt, och sedan desinficeras det och får torka innan en ny omgång grisar får flytta in. Syftet med denna studie är att undersöka den potentiella ”smittbördan” i grisstallet vid olika typer av rengöring och i olika steg av rengöringsprogrammet. Vi kommer till exempel jämföra hur tvätt med kallt respektive varmt vatten påverkar mängden bakterier som finns kvar efter rengöring.
Lisa Dahlin, lisa.dahlin@slu.se, tel.: +4618671886
Magdalena Jacobson, magdalena.jacobson@slu.se, tel.: +4618671475
Projektstart november - december 2024.
Livsmedelssystemet står för cirka 1/3 av världens växthusgasutsläpp och är den största orsaken till förlusten av biologisk mångfald. Produktionen av animaliska livsmedel har störst påverkan och fodret står för 50–85% av klimatutsläppen från matfågel, ägg, fisk och gris. Dessutom används nästan 80% av lantbruksmarken globalt till foder – foder som ofta består av mat som vi människor skulle kunna äta direkt. Detta gör fodret till en av de viktigaste utmaningarna att åtgärda. Under projektet ”Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk” kommer flera innovativa foderingredienser testas av forskare vid SLU för att utvärdera näringssammansättning och näringssmältbarhet för olika djurslag. I detta försök kommer smältbarheten av ett mykoprotein (svampprotein) som växt på restströmmar från skogsindustrin att testas.
Emma Ivarsson, emma.ivarsson@slu.se, tel., +46737033348
Lotta Jönsson, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
lotta.jonsson@slu.se, +4618673217
Johanna Grundin, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
johanna.grundin@slu.se, +4618671698
Linnea Eberson, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
linnea.eberson@slu.se, +4618672948