Läs om avslutade forskningsprojekt på SLU Lövsta lantbruksforskning.
Det finns ett ökande intresse bland lantbrukare och konsumenter, i Sverige och andra länder, för mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans. Det är ganska väl belagt i forskning att det är gynnsamt för kalven, både på kort och lång sikt, att gå med sin mamma men det finns mycket kvar att göra avseende effekter på kon och på gårdens arbetsmiljö och ekonomi.
Vi startar nu Batch 6 i KoKalv-projektet. Det blir en lite mindre omgång med 10-12 KoKalv-par. Batch 6 behövs för att fortsätta testet med att sälja mjölken från KoKalv-projektet till ett mervärde och ger oss möjlighet att få mer kunskap om tre viktiga skötselfrågor:
1. Hur reagerar KoKalv-kor som har separerats från sina kalvar och är i sen laktation när nya KoKalv-par kommer in i systemet? Kommer kvarvarande kor från Batch 5 försöka stjäla kalvar från de nykalvade korna i Batch 6?
2. Hur fungerar gradvis avvänjning genom att stänga in kalvarna i kalvgömman halva dygnet från ca 8 veckors ålder. Vi gjorde det i Batch 1 med dåligt resultat men tror att det kan gå bättre i VMS-5 eftersom alla kalvar får tillgång till sin mamma samtidigt (vilket inte var fallet i VMS-1 lösningen). Kalvarna kommer även erbjudas tempererad helmjölk i hink när de inte har tillgång till att dia. När de har varit separerade från korna i 12 timmar öppnas kalvgömman och alla kalvar kan gå till sin mamma.
3. Vi vill testa att sätta in nya KoKalv-par i systemet under vintermånaderna, vilket vi har undvikit tidigare för att minimera risken för hälsostörningar men nu behöver vi göra detta.
Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel., +4618671633, +46705567203
Hanna Eriksson, hanna.eriksson@slu.se, tel., +4618671949, +46730493911
Claire Wegner (doktorand), claire.wegner@slu.se, tel., +4618672262, +46730293885
Gunilla Helmersson (försökstekniker), gunilla.helmersson@slu.se, tel. +4618671605, +46706664379
Cady Wing Yin Chan (Student), cyan0002@stud.slu.se
Projektavslut vår 2023
Försöket är en delstudie i FORMAS-projektet Överbrygga grovfoderbrist med skogsbiprodukter. Huvudsyfte för denna delstudie är att utvärdera intag, smältbarhet och produktion hos mjölkkor där en del av foderstatens vallensilage ersatts antingen av oprocessat björkspån eller av björkspån som uppgraderats genom så kallad ångexplosion. Ångexploderad björk framställd med den teknik som har använts här har i norska laboratorieförsök haft hög smältbarhet. Det här är första gången som den utvärderas i ett försök med mjölkkor.
Torsten Eriksson, torsten.eriksson@slu.se, tel., +46738098474, +4618671643
Bengt-Ove Rustas, bengt-ove.rustas@slu.se, tel., +4618671663, +46722446955
Tomas Rondahl, försökstekniker.
Projektavslut vår 2023
Hälta är ett mycket stort djurvälfärdsproblem hos mjölkkor som innebär ett stort lidande samt leder till stora ekonomiska förluster för djurhållaren. Hälta bedöms oftast visuellt i skritt men kan vara svårt att upptäcka i ett tidigt skede. Den vanligaste orsaken till hälta är klövsjukdomar, som ofta förekommer på båda bakbenens klövar. Detta kan resultera i att kon försöker avlasta båda bakbenen och hältan kan då bli ännu svårare att se jämfört med hälta på ett ben. Syftet med det här projektet är att förstå hur kor rör sig vid låggradig hälta från ett eller två bakben.
Genom att mäta rörelsemönstret med ett portabelt rörelseanalyssystem i kornas hemmiljö, samt använda avancerad kamerateknik för att registrera rörelsemönstret i lösdriften, kan vi jämföra mätvärden för att hitta skillnader i rörelsemönstret hos ohalta och halta kor, samt hos kor halta på ett respektive flera ben. Vi hoppas att resultat från det här projektet kan göra att hälta upptäcks tidigare och att vi minskar antalet smärtpåverkade kor, genom att projektet bidrar med ny och grundläggande kunskap kring hälta
Katrina Ask, katrina.ask@slu.se, tel. +4618672125
Maja Söderlind (dokotorand SLU), maja.soderlind@slu.se, tel. +4618672131
Adrien Kroese (doktorand SLU), adrien.kroese@slu.se, tel. +4618672199
Niclas Högberg (postdoc SLU), niclas.hogberg@slu.se, tel. +4618672958
Marc Ahlse (ansvarig Sony Nordic), marc.ahlse@sony.com
Projekttid 2023
Syftet med projektet är att utvärdera vacciner mot bovint respiratoriskt syncytialt virus (RS-virus) hos unga kalvar med antikroppar från modern (s.k. maternella antikroppar). De maternella antikropparna finns i den första modersmjölken och skyddar kalven mot sjukdom genom bindning till smittämnen. Tyvärr binder de även till vaccin och motverkar därmed effekten av vaccination.
RS-virus är mycket smittsamt och orsakar årliga utbrott av lunginflammation hos svenska nötkreatur. Ett närbesläktat virus, människans RS-virus, är likaså vanligt och kan orsaka svår sjukdom, ff.a. hos små barn och gamla. Medan RS-vaccin existerar för nötkreatur saknas ett sådant för människor, bl.a. på grund av biverkningar av tidigare vaccin, svagt immunförsvar hos små barn och interferens mellan vaccin och maternella antikroppar. Ett genombrott har dock nyligen gjorts inom RS-vaccinologi. Ett virusprotein (fusionsproteinet) har stabiliserats i en form (s.k. Pre-F) som ger ett mycket starkt och effektivt immunsvar.
Vaccin som baseras på Pre-F har visat sig vara effektivt hos människa och mer effektivt än ett kommersiellt vaccin hos kalv. Med Pre-F öppnas även möjligheten att kombinera vaccination med den övervakning av RS-smittspridning som idag sker via Smittsäkrad besättning. Infekterade djur kan nämligen skiljas från Pre-F-vaccinerade, oinfekterade nötkreatur med hjälp av antikroppstest. Därigenom kan virusets spridning övervakas så att angränsande län kan varnas när smittspridning sker. I projektet kommer immunsvaret mot flera vaccinkandindater att utvärderas och de kalvar som stannar i besättningen skall följas upp med blodprovstagning flera gånger under sin livstid. I händelse av ett RS-utbrott kommer vaccinernas kliniska och virologiska skydd därtill att utvärderas genom provtagning med nossvabb.
Jean Francois Valarcher, jean-francois.valarcher@slu.se, tel., +4618671351.
Sara Hägglund, sara.hagglund@slu.se, tel., +4618671891.
Projekttid 2023
As research progresses, there has been a notable increase in the interest surrounding the field of animal personality. This growing interest stems from the ongoing identification of the intricate connection between personality and welfare in production animals. However, much is still unknown, particularly in the dairy industry and in regards to the role that personality plays on a cow’s health, production, and welfare. While the majority of production systems primarily prioritize animals at a herd level, there tends to be a lack of attention given to the individual. To achieve optimal dairy production, it is crucial to ensure that the specific needs of each cow are adequately addressed. Subsequently, a deeper knowledge of dairy cow personality is needed, in order to understand the variation of individual traits and help support individual animals maximize their potential within their environment, promoting a better welfare on farm.
Daiana de Oliveira, Daiana.Oliveira@slu.se, tel. +4618671730
Kirste McCrea, kirste.mccrea@slu.se, Tel.: +46727142844
Projekttid 2023
Vass har historiskt använts som resurs för både djurproduktion och människor. De senaste decennierna har övergödning och minskat naturbete orsakat en ökad vegetationstillväxt i grunda vatten. I Sverige är vass den dominerande vegetationen i vikar och andra skyddade vattenområden.
Skörd av vass från vattendrag är ett sätt att avlägsna närsalter från sjö och hav för att minska problem kopplade till övergödning. Vid användning av vass inom djurhållning, t.ex. som foder och strö till nötkreatur och hästar, kan närsalter på ett naturligt sätt återföras till odlingssystemet.
Vass är ett ovanligt fodermedel och därför är kunskapen om näringsvärde och användbarhet begränsad. Försökets syfte är att utvärdera fodervärdet hos ensilerad vass som utfodras till nötkreatur. Fodervärdet är en kombination av hur mycket djuren kan äta samt hur mycket som bryts ned i mag-tarmkanalen. I försöket kommer vi att undersöka konsumtion och foderutnyttjande hos sinkor som utfodras ensilerad vass.
Bengt-Ove Rustas, bengt-ove.rustas@slu.se, tel.: +46722446955
William Ashworth, doktorand, william.ashworth@slu.se
Örjan Östman, projektansvarig, orjan.ostman@slu.se
Projekttid 2023
Inom svensk mjölkproduktion har det gjort betydande förbättringar inom djurskydd, utfodring, sjukdomsbekämpning och skötsel inom besättningar. Diagnos och förebyggande av en mycket vanlig metabolisk störning, subklinisk vomacidos (SARA), är dock fortfarande en utmaning. Även i välskötta mjölkkobesättningar misstänks 11 till 26 % av kor i tidig till mitten av laktationsperioden drabbas av SARA, vilket leder till betydande direkta och indirekta ekonomiska förluster och leder till lidande hos mjölkkorna. SARA saknar tydliga symtom, och är svår att diagnostisera med befintliga metoder. Vi föreslår att fylla denna lucka genom att identifiera metaboliter i biovätskor associerade med uppkomsten och progressionen av SARA med hjälp av avancerade metabolomiska tekniker och utveckla ett nytt pappersbaserat test för tidig upptäckt. Vårt mål är att tillhandahålla en ny detekteringsmetod för SARA, stödja boskapens välfärd, göra mejeriproduktionen mer hållbar och effektiv och främja klimatvänlig produktion genom optimal foderomvandling.
In English: The Swedish dairy industry has made significant improvements in animal welfare, feeding, disease control and herd management. However, diagnosis and prevention of a very common metabolic disorder, subacute ruminal acidosis (SARA), remains a challenge. Even in well-managed dairy herds, 11 to 26% of SARA cases are suspected in cows in early to mid-lactation period, resulting in significant direct and indirect economic losses, and leading to suffering in domesticated cows. SARA lacks clear symptoms, and is difficult to diagnose with existing methods. We propose to fill this gap by identifying metabolites in bio-fluids associated with the onset and progression of SARA using state-of-theart metabolomics techniques and developing a novel paper-based test for early detection. Our goal is to provide a novel detection method for SARA, support cattle welfare, make the dairy production more sustainable and efficient and promote climate-friendly production through optimal feed conversion.
Horacio Gonda, horacio.gonda@slu.se, tel.: 018-672350
Rebecca Danielsson, Rebecca.danielsson@slu.se, tel.: +4618671628
Jean Francois Valarcher, jean-francois.valarcher@slu.se, tel., +4618671351.
Sara Hägglund, sara.hagglund@slu.se, tel., +4618671891.
Bengt-Ove Rustas, bengt-ove.rustas@slu.se, tel.: +46722446955
Torsten Eriksson, Torsten.Eriksson@slu.se, tel.: +4618671643
Maria Åkerlind, maria.akerlind@vxa.se
Projekttid 2023
Att skapa en 3d-modell av djur som gör att vi kan få ut information om djurens kroppsform utifrån 2-d videodata. Denna modell kan sedan användas för att studera djurs konformation, hull, kroppshållning, beteende mm. som kan användas för att övervaka djurs hälsa och välfärd via övervakningsfilm. Detta öppnar stora möjligheter för övervakning av djur där vi inte har möjlighet att observera dem 24h om dygnet.
Katrina Ask, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, katrina.ask@slu.se, tel.: +4618672125
Det finns ett ökande intresse bland lantbrukare och konsumenter, i Sverige och andra länder, för mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans. Det är ganska väl belagt i forskning att det är gynnsamt för kalven, både på kort och lång sikt, att gå med sin mamma men det finns mycket kvar att göra avseende effekter på kon och på gårdens arbetsmiljö och ekonomi.
Vi startar nu Batch 7 i KoKalv-projektet. Det blir en fullskalig batch med 20 KoKalv-par i VMS-1, 20 kontrollkor i VMS-1 och 20 kontrollkalvar som hålls i grupp inomhus. Vi kommer använda både kvigkalvar och tjurkalvar, renrasiga och köttraskorsningar samt tvillingkalvar. Vi kommer använda samma layout som vi hade i Batch 3, med den långa kalvgömman. Kalvarna kommer avvänjas i två omgångar vid 12 veckors ålder, på fence-line med en grind som möjliggör diande.
De viktigaste forskningsfrågorna i batchen är:
Energibalans hos kor och kalvar i början av laktationen och vid separation och avvänjning
Hälsa hos kor i tidig laktation (första 2 veckorna i laktation)
Hälsa hos kalvarna (hälsokontroller 2 ggr/vecka upp till dag 60)
Mjölknedsläpp före, under och efter separation (mjölkflödeskurvor, slutfetthalt och eventuellt mjölkstömning med oxytocin). I den här delen medverkar Sabine Ferneborg i Norge.
Laktationskurvans utveckling efter att kor och kalvar separeras.
Avvänjning genom gradvis minskande digivning.
Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel. +4618671633, +46706973231
Hanna Eriksson, hanna.eriksson@slu.se, tel. +4618671949, +46730493911
Coenraad (Coen) van Zyl, doktorand coenraad.van.zyl@slu.se, tel. +31647607708
Gunilla Helmersson, försökstekniker, gunilla.helmersson@slu.se, tel. +461867 1605, +46706664379
Noelle van Dijck, student, noelle.vandijck@wur.nl
Projekttid januari 2024 - maj 2024
På grund av periodvis vattenbrist i vissa delar av Sverige där det finns mycket nötkreatur finns det behov av att undersöka alternativa dricksvattenvattenkällor. Resultat från tidigare studier visar att idisslare kan klara dricksvatten med visst saltinnehåll utan negativ påverkan. På gårdar med bete längs Östersjökusten har bräckvattnet från Östersjön använts som vattenkälla i generationer, utan några entydiga rapporterade hälsorisker. Den här studien behövs för att undersöka om även högproducerande mjölkkor kan klara av att dricka vatten med hög salthalt upp till 8 gram salt per liter vatten; detta motsvarar salthalten i vattnet omkring Gotland och Öland. I den här studien kommer 18 kor i romersk kvadrat vattnas med dricksvatten med tre olika saltkoncentrationer, som kommer att bestämmas utifrån resultatet i pilotstudien.
Anna Jansson, anna.jansson@slu.se, tel.: +4618672106
Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel.: +4618671633
Lea Managos, doktorand, lea.managos@slu.se, tel.: +46722380077
Antimikrobiell resistens (AR) ökar i alarmerande takt runt om i världen. Som resultat kan vissa bakterieinfektioner inte längre behandlas med antibiotika. "Försiktig användning" innebär att antibiotika endast används för terapeutiska ändamål. En icke terapeutisk antimikrobiell användning är i spädningsvätska som används för att bereda inseminationsdoser, vilket krävs enligt lag för internationell handel. Seminindustrin använder stora volymer av spädningsvätska varje år. I denna studie kommer vi att undersöka hur det AR mönstret hos specifika bakterier i den främre vaginan hos kor utvecklas efter artificiell insemination (AI). Syftet är att undersöka om resistensmönstren hos bakterier hos djur är olika, med mer resistens hos de kor som redan har en eller flera AI. Vi antar att vissa bakterier kommer att visa antibiotikaresistens, och till och med multidrogresistens, trots att inga uppgifter finns om att dessa antibiotika används på gården. Våra resultat kommer att förespråka att alternativ till antibiotika i spädningsvätska krävs. Detta är enligt vår kännedom den första studien som syftar till att kartlägga bakteriefloran i en kos vagina efter exponering för antibiotika ur ett One Health-perspektiv. De primära målen med denna forskning är följande:
- Undersöka dynamiken av AR hos friska kor efter AI.
- Fastställa effekterna av AI på antibiotikaresistensmönster inom mjölkkopopulationen.
Theodoros Ntallaris, theodoros.ntallaris@slu.se, Tele: +46761297276
Projektavslut 2024
Mastitis is the most prevalent production disease in dairy herds world-wide, affecting animal welfare and production. Mastitis-causing bacteria are contagious and environmental pathogens, based upon important reservoirs and modes of transmission of each group. Social and behavioural interactions play a crucial role in the transmission of diseases on dairy farms. However, observational studies of social behaviour provide insufficient information to identify transmission routes.
Nowadays, Precision livestock farming technologies offer an excellent opportunity to continuously monitor the animals and understand the transmission routes of this multifactorial disease. Previous studies of our research group described the heterogeneous nature of dyadic interactions between cows, indicating a non-random movement in the herd. Particularly, proximity loggers provide information about dyadic spatial interactions between animals, which can be used to permanently monitor the social behaviour of dairy cows and estimate spatial occupancy by applying trilateration algorithms.
In addition, automated milking systems collect daily information about individual cows' milk production (e.g., milk yield and somatic cell count). The inclusion of subclinical conditions in mastitis control protocols (i.e., somatic cell count information) in dairy cattle has been one major advance in dairy health. Diseases in dairy cows can lead to decreased milk production, as well as increased use of antibiotics and other treatments, which can contribute to the development of antibiotic-resistant bacteria that can be harmful to humans and the environment. Therefore, the application of preventive measures to reduce the incidence of mastitis in dairy cows will promote the principles of One Health in the dairy industry.
Bearing this in mind, we will explore the relationship between the social networks and area occupancy of dairy cows with the individual somatic cell count data. The results provided by this pilot study will provide a baseline for understanding how the social interactions and proximity between dairy cows could impact their somatic cell count. Based on these findings, we will design a long-term project to unravel the transmission routes of mastitis-causing bacteria within barns and to design prevention and intervention protocols for transmissible diseases in dairy cows.
Hector Marina, hector.marina@slu.se, tele +46793506609
Projekttid 2024
Försöket syftar till att undersöka förekomst och smittspridning av Campylobacter spp, till och från nötkreatur. Spridning av Campylobacter till människor har tidigare kopplats till fjäderfä, men på senare tid har man även påträffat samma typer hos svenska nötkreatur. Nötkreaturen kan därmed ha en viktig roll i smittspridningen av bakterien. Eftersom de bar bakterien utan att visa symptom kan de fungera som en reservoar varifrån smitta sprids till människor liksom fåglar. Eftersom vilda fåglar ofta besöker ladugårdar kan de fungera som en länk som sprider smittan över stora geografiska avstånd. I hur star utsträckning detta sker är dock inte kant. Detta försök syftar till att öka kunskapen om vilka typer av Campylobacter nötkreatur bär på, hur dynamiskt deras bärarskap är och i hur stor utsträckning de utbyter stammar med fåglar i sin närmiljö.
Lena-Mari Tamminen, lena.mari.tamminen@slu.se, tele +4618671428/+46705578945
Krista Tuominen, krista.tuominen@slu.se, tele+46793393727
Projekttid höst 2024
Examensarbete inom veterinärprogrammet som syftar till att undersöka om produkten L-mesitran, en form av medicinsk honung, har en effekt vid behandling av juversår på mjölkkor. Genom att behandla en grupp av mjölkkor med L-mesitran och jämföra dessa kor med en kontrollgrupp som också har juverssår vill forskargruppen undersöka produkten främjar eller hämmar läkningen av juversår, eller om ingen effekt ses. Kontrollgruppen behandlas enligt det gårdsegna protokollet för juversår.
Veterinärstudent: Susanna Holmberg, suhg0003@stud.slu.se
Handledare: Josef Dahlberg, kliniska vetenskaper SLU, josef.dahlberg@slu.se
Bitr. handledare: Lisa Ekman, kliniska vetenskaper SLU & djurhälsoveterinär Växa, lisa.ekman@vxa.se
Projekttid: 2024
Det övergripande målet med det här projektet är att utveckla ny kunskap för att de vattenresurser som finns på svenska gårdar ska kunna användas effektivt. Detta ska hjälpa svenska lantbrukare att hitta lösningar för att upprätthålla djurvälfärd och livsmedelsproduktion även när grundvattentillgången är begränsad. Det finns geografiska områden i Sverige där grundvattennivåerna är låga, speciellt under sommaren. Den svenska djurskyddslagen har krav på tillsyn, foder och vatten, men formuleringen är inte helt tydlig och lyder: ”Djur ska ges tillräckligt med foder och vatten som är av god kvalitet. Foder och vatten och utfodringsrutiner ska anpassas efter djurets behov” men specificerar inte vad detta innebär. Praxis är att kor erbjuds fri tillgång till färskt vatten dygnet runt, men det finns studier som indikerar att kor i detta system dricker mer än de faktiskt behöver. Med den här studien vill vi testa om vi kan begränsa tillgång till vatten för högproducerande mjölkkor utan att negativt påverka deras produktion och välfärd.
Anna Jansson, anna.jansson@slu.se, tele +18672106
Lea Managos, doktorand, lea.managos@slu.se, tele, +46722380077
Sammy Pettersson, försökstekniker, sammy.pettersson@slu.se, tele +4618672114
Det finns ett ökande intresse bland lantbrukare och konsumenter, i Sverige och andra länder, för mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans. Det är ganska väl belagt i forskning att det är gynnsamt för kalven, både på kort och lång sikt, att gå med sin mamma men det finns mycket kvar att göra avseende effekter på kon och på gårdens arbetsmiljö och ekonomi.
Vi fortsätter nu med andra omgången kalvningar i vårt forskningsprojekt som omfattar många olika aspekter av att hålla kor och kalvar tillsammans under de första 3-5 månaderna av laktationen. Under den andra omgången kommer vi delvis ha ett annat fokus än under hösten. Under vårens studie kommer vi försöka maximera antalet renrasiga mjölkraskvigor som ingår i försöket, och vi kommer därför inte ha några kontrollkalvar i den här omgången. Vi kommer däremot använda kontrollkor som kalvar nära i tid till försökskorna. Vi kommer att samla in mer detaljerad hälsodata på försöks- och kontrollkor, samt försökskalvar. I övrigt kommer vi som tidigare studera beteende, mjölkmängd, foderintag, energibalans och indikatorer för hälsa och livslängd hos ko och kalv under tiden försöket pågår. Data på kornas fertilitet och mjölkproduktion för resterande del av laktationen (dvs efter separation från kalvarna) hämtas från Basreg.
Kalvarna som ingår i den här delstudien kommer följas under de närmaste åren, avseende produktionsmått som tillväxt, tid för första brunst, antal semineringar, inkalvningsålder och mjölkmängd i första laktation.
I projektgruppen ingår forskare vid SLU, NMBU i Norge, Aarhus University i Danmark och Vetsuisse Faculty i Schweiz.
Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel., +4618671633
Hanna Eriksson, hanna.eriksson@slu.se
Daiana De Oliveira, daiana.oliveira@slu.se, tel., +4618671730
Josef Dahlberg, josef.dahlberg@slu.se, tel., +4618671686
Försökstekniker: Gunilla Helmersson, gunilla.helmersson@slu.se, tel. +4618671605
Examensarbetare
Johanna Lilja, jala0007@stud.slu.se,
Carina Tufvesson, catu0001@stud.slu.se,
Elin Svensson, elsn0005@stud.slu.se,
Projektstart: 2020-01-27. Pågår till april 2020
Projektet syfte är att öka grovfoderkonsumtionen hos mjölkkor och därmed minska behovet av inköpta protein- och energifodermedel. Genom intensiv mekanisk bearbetning kan grovfodrets partikelstorlek reduceras samtidigt som det får en uppluckrad struktur. Det förväntas leda till minskad uppehållstiden i våmmen, som annars begränsar konsumtionen. I projektet kommer gräsensilage att processas med extruderteknik som används för bearbetning av växtmaterial vid biogasanläggningar. Bearbetningen förväntas leda till ökat foderintag och bättre utnyttjande av protein i vallfoder. Konsekvensen förväntas bli ett minskat behov av inköpt proteinkraftfoder.
Bengt-Ove Rustas, bengt-ove.rustas@slu.se, tele +4618671663
Försökstekniker: Rainer Nylund, rainer.nylund@slu.se, tele: +4618671635
Vi fortsätter nu med tredje omgången kalvningar i vårt forskningsprojekt som omfattar många olika aspekter av att hålla kor och kalvar tillsammans under de första 3-5 månaderna av laktationen. Under den tredje omgången kommer vi återigen inkludera kontrollkalvar, för att kunna göra jämförelser mellan konventionellt hållna kalvar och kalvar som gått med modern. Vi kommer rekrytera djur till båda grupperna (KoKalv och Kontroll) under samma tidsperiod så att varannan född kvigkalv hamnar i KoKalv och varannan i kontroll, tjurkalvar sorteras på samma sätt.
Vi fortsätter att samla in detaljerad hälsodata på kor och kalvar i båda grupperna (KoKalv och Kontroll). Liksom tidigare studerar vi beteende, mjölkmängd, foderintag, energibalans, brunst och indikatorer för livslängd hos ko och kalv under tiden försöket pågår. Nytt för hösten är att vi kommer göra ultraljudsundersökning av underhudsfett, juverregion och klövar på kalvarna (under hösten) samt göra rörelsetester på rullmatta efter jul. Dessutom kommer skötseln av kontrollkalvarna innebära grupphållning och högre mjölkgivor. Liksom i tidigare omgångar hämtas data på kornas fertilitet och mjölkproduktion för resterande del av laktationen (dvs efter separation från kalvarna) från Basreg. Kalvarna som ingår i den här delstudien kommer följas under de närmaste åren, avseende produktionsmått som tillväxt, tid för första brunst, antal semineringar som kvigor, inkalvningsålder samt mjölkmängd för första laktation.
I projektgruppen ingår forskare vid SLU, NMBU i Norge, Aarhus University i Danmark och Vetsuisse Faculty i Schweiz.
Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel., +4618671633
Hanna Eriksson, hanna.eriksson@slu.se, tel., +46730493911
Försökstekniker: Gunilla Helmersson, gunilla.helmersson@slu.se, tel. +4618671605
Examensarbetare
Rebecka Lindqvist (sårläkning hos mjölkraskalvar med lång ditid), relt0001@stud.slu.se,
Erik Backman (ansättning av kroppsfett och juvervävnad), ekbn0001@stud.slu.se,
Rebekka Bakke (hälsoläge hos mjölkraskalvar i relation till diperioden), reke0002@stud.slu.se,
med flera ...
Vi fortsätter nu med fjärde omgången kalvningar i vårt forskningsprojekt (Batch 4), där vi kommer göra en jämförelse mellan att ha kor och kalvar tillsammans i 4 och 8 månader. Den omgång av Batch 4 som går under våren 2021 fungerar delvis som en pilot för en större studie 2022. Vi kommer inte inkludera kontrolldjur under VT2021. Vi tar enbart med kor som får en renrasig kvigkalv. Vi fortsätter att använda sensorer (IceQube och Heatime Pro+), studera beteende, mjölkmängd, foderintag, energibalans, brunst och indikatorer för livslängd hos ko och kalv under tiden försöket pågår, samt kommer samla in detaljerad hälsodata på kalvarna.
Kalvningar sker inomhus och när kalvarna är ca 4 månader gamla kommer KoKalv-paren delas upp i tre grupper: Tillsammans 4 månader, tillsammans 4 månader och fence-line 4 månader samt tillsammans 8 månader.
I projektgruppen ingår forskare vid SLU, NMBU i Norge, Aarhus University i Danmark och Vetsuisse Faculty i Schweiz.
Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel., +4618671633, +46705567203
Försökstekniker: Gunilla Helmersson, gunilla.helmersson@slu.se, tel. +4618671605
Examensarbetare
med flera ...
September 2019 – juni 2022
Ortopedisk smärta, där hälta är det vanligaste symtomet, anses vara det största djurvälfärdsproblemet hos våra mjölkkor. Det kan även leda till nedsatt mjölkproduktion, minskat foderintag och sämre fertilitet, med konsekvens att korna oftast skickas till slakt i förtid. Det är viktigt att hälta upptäcks i ett tidigt skede så att rätt behandling kan inledas och kon slipper ha ont. Syftet med det här projektet är att studera kors rörelsemönster när de är halta och undersöka hur de uttrycker smärta med ansikte och kropp. Rörelsemönster mäts med hjälp av en portabel rörelseanalysteknik i kornas hemmiljö och mätvärdena jämförs sedan med varandra för att hitta skillnader i rörelser hos ohalta och halta kor. Smärtbeteende och förändringar i ansiktsuttryck hos halta kor videofilmas och kartläggs för att kunna jämföras med beteende och ansiktsuttryck hos friska kor. Med mer kunskap om hur korna ändrar sitt rörelsemönster vid hälta och hur de ser ut när de är smärtpåverkade, hoppas vi kunna upptäcka hälta tidigare än vad vi gör idag och på så sätt förbättra välfärden hos våra mjölkkor.
Katarina Ask (doktorand SLU), katarina.ask@slu.se, tel.: 018 - 67 21 25
Marie Rhodin, marie.rohdin@slu.se, tel.: 018 - 67 21 94
Christer Bergsten, christer.bergsten@slu.se, tel. 070 399 33 29
Pia Haubro Andersen, pia.haubro.andersen@slu.se, tel.: +45 313 181 47
Elin Hernlund, elin.hernlund@slu.se, tel.: 018 - 67 21 42
Marij Tijssen (doktorand Utrecht University), m.tijssen@uu.se, tel.: +31 654 788 348
December 2020 – januari 2022
Syftet med projektet är att utveckla precisionsverktyg baserade på mjölkfettsyror för att identifiera kor som löper ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar. Projektet genomförs vid SLU´s anläggningar Lövsta forskningscentrum och Röbäcksdalen. Vi analyserar mjölkens halter av nyckelfettsyror samt hormoner och metaboliter i blod som indikerar näringsobalans och fruktsamhet. Målet är att hitta de fettsyror som bäst speglar påfrestningen på kornas metabolism och predikterar nedsatt fruktsamhet. I en andra delstudie samarbetar vi med 20 stora mjölkbesättningar. Vi har tillgång till provmjölkningsuppgifter inklusive mjölkfettsyror samt till kokontrollens uppgifter om avkastning, fruktsamhet och sjuklighet på individnivå. Det övergripande målet med projektet är att mjölkproducenterna ska få tillgång till hjälpmedel för att kunna vidta åtgärder, på individ- och besättningsnivå för att öka förutsättningarna för en hållbar mjölkproduktion.
Kjell Holtenius, kjell.holtenius@slu.se, tel. +4618671629, +46701721873
Gunilla Helmersson, gunilla.helmersson@slu.se, tel. +4618671605, +46706664379
September 2021 – maj 2022
Probiotika är fodertillskott innehållande levande mikroorganismer som anses gynna hälsan hos mottagardjuret. Mikrobtillskott har använts till nötkreatur i minst 30 år, främst för att förbättra tillväxt, mjölkproduktion eller fodereffektivitet. Probiotika till vuxna nötkreatur ges främst i syfte att förbättra fibernedbrytning och motverka vomacidos.
Försökets syfte är att utvärdera effekten av ett probiotiskt fodertillskott på mjölkkors foderutnyttjande och produktion.
Det probiotiska tillskottet som vi skall studera i det här försöket innehåller sporer från bakterier inom bacillussläktet. I försöket kommer vi att studera hur de tillförda bakterierna påverkar kornas foderkonsumtion, mjölkproduktion, fodersmältbarhet och fodereffektivitet. Vi kommer även att undersöka om probiotikan påverkar mjölkens celltal.
Bengt-Ove Rustas, bengt-ove.rustas@slu.se, tele +4618671663.
2021-04 – 2022-12
Juverinflammation, eller mastit, är den vanligaste sjukdomen hos svenska mjölkkor och det är både smärtsamt för den drabbade kon, och leder till minskad mjölkproduktion och försämrad ekonomi för mjölkproducenten. Modern teknik i automatiska mjölkningssystem (mjölkningsrobotar) ger goda möjligheter att övervaka kornas juverhälsa på ett bättre sätt än med bara manuella undersökningar och provmjölkningar som sker 1 gång/månad. Vi saknar dock kunskap om hur den moderna tekniken kan utnyttjas på bästa sätt för den dagliga verksamheten i mjölkkobesättningar. Denna pilotstudie är en del av ett större projekt om strategier för mastitbehandling i svenska mjölkkobesättningar med automatiska mjölkningssystem. Syftet med pilotstudien är både att ta reda på om information som samlas in automatiskt i mjölkningsroboten kan användas för att utvärdera juverhälsan hos mjölkkor, samt hur väl den insamlade informationen stämmer överens med annan information om juverhälsa som samlas in via manuellt tagna mjölkprov och provmjölkningsresultat.
Lisa Ekman, lisa.ekman@slu.se
Vi startar nu Batch 5 i KoKalv-projektet och det kommer vara en fortsättning på den omgång som föddes våren 2021 (Batch 4). Batch 5 startar med kalvningar 1:a februari 2022 och kommer jämföra olika tidpunkter för avvänjning och separation, på liknande sätt som Batch 4, Målsättningen är att få med 24 KoKalv-par, som skall gå i VMS-5 med fri trafik och full kontakt genom att kalvarna har tillgång till alla delar av VMS-området förutom roboten. Detta är en stor förändring mot tidigare batcher, där vi har haft en definierad kontaktyta och styrd kotrafik. Alla KoKalv-par kommer gå tillsammans i 4 månader och i slutet av den perioden räknar vi med att de släpps ut på bete. När kalvarna har nått genomsnittsålder omkring 4 månader avvänjs hälften av kalvarna genom att de flyttas till fence-line kontakt. De andra kalvarna går kvar med korna tills de är 6 månader gamla eller äldre, beroende på hur det fungerar i gruppen. Vi fortsätter med registrering av aktivitet med sensorer (IceQube och Heatime Pro+) och video och vi använder data på mjölkmängd, mjölkflöde, foderintag, brunst, dräktighet och sjukdom från Delpro/Herd Navigator/Hullkamera och våg i robot under hela perioden vi har djur i systemet.
I projektgruppen ingår forskare vid SLU, NMBU i Norge och Vetsuisse Faculty i Schweiz.
Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel., +4618671633, +46705567203
Försökstekniker: Gunilla Helmersson, gunilla.helmersson@slu.se, tel. +4618671605
Examensarbetare
med flera ...
Projekttid 2012
I mejeriernas egenkontroll för mjölkråvaran analyseras mjölken för innehåll av antibiotikarester. Metoden som används (Delvotest) är mycket känslig för penicilliner. Mjölk från en ko som står under behandling med antibiotika innehåller mycket höga restsubstanshalter och denna mjölk får naturligtvis inte levereras till mejeriet. Tyvärr inträffar det att mjölk från behandlade kor av misstag hamnar i gårdstanken, och detta är den vanligaste orsaken till syrningsanmärkning. Trots att mjölken späds ut med mjölk från besättningens övriga kor är halterna så höga att de normalt ger utslag i kontrollen. I takt med att besättningarnas storlek ökar kommer dock mjölken att spädas ut allt mer. Vi vill med denna begränsade studie uppskatta penicillinhalterna i mjölken från behandlade kor, samt få en uppfattning om hur många gångers spädning mjölken ”tål” innan möjligheten att upptäcka att kontaminering skett förloras.
Åse Lundh, ase.lundh@slu.se, tele +4618672037
Projekttid 2013
Försåpade fettprodukter kan blandas in i fodret på gårdsnivå och användas som energifoder till idisslare. Det finns behov av att dokumentera produkterna vad gäller inverkan på smaklighet av fodret och inverkan på mjölkavkastning och mjölksammansättning. För detta ändamål kommer vi att utfodra produkterna till sex kor i totalt nio veckor under mars-april 2013.
Jan Bertilsson,
Mikaela Lindberg, mikaela.lindberg@slu.se, tele +4618671013
Digital dermatit är en smärtsam sjukdom som förekommer hos svenska nötkreatur och som ökar i omfattning. Diagnosen ställs idag kliniskt och kräver särskild kompetens samt fixering av kon, vilket är tidsödande och ett riskmoment ur arbetsskyddssynpunkt. Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd men är kopplad till infektion med Treponema-bakterier.
Vi har identifierat Treponema-proteiner som stimulerar immunförsvaret hos nötkreatur och utvecklat en lovande antikroppstest för analys av blod och mjölk. I den här studien kommer ett större antal blod- och mjölkprover (inkl tankmjölk) från kor i besättningar med och utan sjukdomen att analyseras. Syftet är att utvärdera om testen kan användas som ett diagnostiskt verktyg för digital dermatit.
Genom att diagnostiseringen underlättas kan utbredningen i landet och i smittade besättningar, liksom förekomst i olika djurkategorier snabbt undersökas. Därmed ges en grund för beslut om åtgärdsstrategier i drabbade besättningar.
Anna Rosander, anna.rosander@slu.se, tele +4618672386
Mjölkureahalten har använts som indikator på foderstatens balans mellan energi och våmtillgängligt protein (PBV) i den svenska kokontrollen en längre tid. Det är möjligt genom att den speglar våmmens ammoniakhalt. Mjölkens ureahalt och, i ännu större utsträckning, den totala mjölkureautsöndringen är ofta starkt korrelerad med urinkväveavgången. Sambandet mellan mjölkureahalt och urinkväveutsöndring kan dock bero på utfodringstillfällen och -tidpunkter och där av följande dygnsvariationer eller ha mer generella orsaker.
Resultat i litteraturen tyder på att sambandet mjölkureakoncentration/PBV/kväveutsöndring även kan påverkas av varierande urinmängd vilken är starkt relaterad till intaget av kalium. Flyktiga komponenter i gaserna från vommen har också förslagits som markörer för proteinnedbrytning och därmed på PBV. Vätesulfid speglar nedbrytning av svavelhaltiga aminosyror och det finns indikationer på att även andra flyktiga föreningar kan relateras till kvävestatus i vommen och kväveutsöndring.
Syftet med försöket är att undersöka effekten på varierad urinmängd på mjölkureahalten samt att följa variationer i mjölkurea över dygnet. Vidare undersöks effekten av proteinfodermedel på sammansättningen av vomgaserna hos mjölkkor.
Torsten Eriksson, Tel: 018-67 16 43, Bengt-Ove Rustas, Tel: 018-67 16 63
Metan är en kraftfull växthusgas som till stor del kommer från jordbruk. Metanbildning är en naturlig och nödvändig process i idisslarnas omsättning av foder, med syftet att bli av med överskott av väte. Annars skulle nedbrytningen av foder avstanna och korna sluta äta. Det är mikroorganismer i våmmen som sköter om detta. Man vet sedan tidigare att det finns en variation mellan kor i sammansättningen av deras våmmikrobflora och i deras bildning av metan.
Man tror också att det finns en koppling mellan djurens förmåga att utnyttja foder, speciellt grovfoder, och metanbildning. Det är därför viktigt, om man skulle vilja börja avla för kor som ger mindre metan, att man inte samtidigt får kor som utnyttjar grovfoder sämre. I projektet kommer vi att mäta kornas metanproduktion och samtidigt samla upp våmvätska och gödsel.
Genom att vi också vet vad korna äter, vad de mjölkar och hur mycket de väger kan beräkningar göras över deras fodereffektivitet och detta kan bl a jämföras med metanproduktion och vissa fettsyror i mjölken. Mikrobiologiska analyser av våmvätskan kan visa om det går att hitta kopplingar mellan mikrober och metanbildning eller foderutnyttjande.
Jan Bertilsson, Tel: 018-67 16 45,
Horacio Gonda, Tel: 018-67 16 86,
Rebecca Danielsson, Tel: 018-67 16 28
Mjölk från nykalvade kor, ”råmjölk”, får inte levereras till mejeri förrän tidigast efte r 3 dygn. Under denna tid hinner kon producera be tydligt mer råmjölk än vad de n nyfödda kalven kan konsumera. Överskottet av råmjölk utgör en i stor utsträckning outnyttjad resurs som förutom immunoglobuliner, innehåller ett stort antal andra ämne n som förväntas kunna stärka kalvarnas immunfunktion och stimulera tillväxten. Vår hypotes är att immunfunktionen stärks, problemen
med diarréinfektioner minskar och tillväxten ökar hos kalvar som får råmjölkstillskott varje dag under de fyra första levnadsveckorna. Vi kommer att testa hypotesen i ett experiment med omkring 100 kalvar. Hälften av kalvarna får en mjölkblandning där ca 2 liter mjölkersättning ersätts med råmjölk medan de övriga kalvarna bara får mjölkersättning. Vi kommer att följa kalvarna med täta provtagningar och registreringar som gör att vi kan bedöma kalvarnas hälsoläge och tillväxt.
Lisa Andrée, Tel: 018-671634, Ingemar Olsson, Tel: 018-671642
Majoriteten av svenska mjölkkor går på bete under sommarperioden utan att ha tillgång till skugga eller utan att själv kunna bestämma om de vill vistas ute eller inne. Värme stress kan vara mycket negativt för kon både ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. Välfärden hos en ko som upplever ett starkt obehag p.g.a. att hon inte kan göra sig av med överskottsvärme genom att söka skugga, är helt klart försämrad. Målet med detta experiment är att utifrån svenska förhållanden kunna ge upplysningar om hur varm väderlek påverkar mjölkkor såväl beteendemässigt som fysiologiskt, och om några av dessa potentiella förändringar kan minskas genom att ge korna tillgång till skugga.
Per Peetz Nielsen, Tel: 018-67 16 31
Det är väl känt att kor producerar mer mjölk på natten än på dagen – även om det är lika lång tid mellan mjölkningarna. En allmänt utbredd uppfattning är att korma producerar mer mjölk på grund av ökad utsöndring av hormoner som stimulerar mjölkbildningen när de sover än när de är vakna. Man vet också att dagslängden påverkar kornas mjölkproduktion. En lakterande ko producerar mer mjölk om hon har lång dagslängd (16 timmar dagsljus och 8 timmar mörker) än om hon har kort dagslängd (8 timmar dagsljus och 16 timmar mörker). Det motsatta gäller i perioden mellan laktationerna, då en kortare dag ger mer mjölk under den efterföljande laktationen.
För att kunna särskilja effekterna av ljus, mörker, sömn och vakenhet från varandra ska vi utföra försöket under två olika ljusprogram, ett med lång dagslängd och ett med kort dagslängd och ta blodprover i samband med att kon sover och i samband med att hon är vaken. Blodproverna ska sedan analyseras för koncentrationerna av sex olika hormoner som är kopplade till ljus och mjölkbildning: oxytocin, vasopressin, prolaktin, IGF-1, melatonin och serotonin. Dessutom kommer mjölkproduktionen och mjölkens sammansättning att studeras noggrant.
Sabine Ferneborg, Tel: 018-67 45 30, Emma Ternman, Tel: 018-67 16 18
Djurskyddslagen kräver att det finns dämpad belysning under den mörka delen av dygnet i stallar för mjölkkor men ljusintensiteten för nattbelysningen är inte angiven och det finns inga studier på hur väl kor ser i mörker. Många svenska stallar för mjölkkor har 30-50 lux belysning under natten, och många tror att kor blir lättskrämda i mörker, och därför lättare råkar ut för trampskador. Det finns även en utbredd uppfattning om att nattbelysning behövs för att korna skall kunna orientera sig i stallet på natten, vilket är viktigt i alla lösdriftssystem som bygger på att korna mjölkas och äter dygnet runt.
Det är troligt att vila och sömn har stor inverkan på hälsa och produktivitet hos dagens mjölkkor. Melatonin reglerar sömn och vakenstadier och man har visat att melatoninutsöndringen minskar vid 50 lux jämfört med 5 och 10 lux. Det är viktigt att undvika onödig nattbelysning, om den har negativ inverkan på kornas möjlighet att vila.
I en studie där korna fick välja att ligga ner i 200 eller 5-7 lux verkade de inte föredra någon av ljusintensiteterna vilket kan tolkas som att den lägre ljusintensiteten varken medförde några problem för korna att ta sig till en liggplats eller gjorde dem oroliga. Vi vill därför undersöka hur bra kor kan undvika hinder och ta sig fram i olika ljusintensiteter samt om korna blir mer oroliga i mörker.
Sabine Ferneborg, Emma Ternman
Projekttid 2013-2014
Sömn är nödvändigt för alla däggdjur som hittills studerats. Sömntiden varierar kraftigt mellan och inom arter och beror av faktorer såsom art, ålder, dräktighet, hälsostatus med mera. Det är känt att sömn bland annat påverkar ämnesomsättning, hormonproduktion och immunförsvar. Sömnbrist ger både ökat energibehov och försämrar motståndskraften för sjukdomar.
Under 2010-2011 pågick en studie med åtta kor på Kungsängens forskningscentrum där sömnen registrerades under 24 timmar vid fem tillfällen under tidig, topp- och senlaktation och vid två tillfällen under sintiden. Syftet med studien var att uppskatta kornas sömntid i olika laktationsstadier. Korna hölls i ensambox under mätningarna, med fri tillgång till foder och vatten och möjlighet att vila. Preliminära resultat visar att korna sov som mest under tidig laktation och i sintiden strax innan kalvning. Kortast sömntid uppvisade korna vid mätningen i tidig sinperiod.
Nu under 2013-2014 kompletterar vi studien med fler sömnmätningar på tolv SRB kor på Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur, Uppsala-Lövsta. Metoden är densamma: kornas hjärnaktivitet mäts med en liten portabel EEG-utrustning (elektroencefalografi) fastsatt på en tygsele på korna, elektroder limmas på kons panna och kopplas med sladdar till EEG-utrustningen. Genom informationen som EEG-utrustningen ger om hjärnaktiviteten kan sedan sömntiden beräknas.
Emma Ternman (doktorand)
Övriga medverkande: Sigrid Agenäs, Per Peetz Nielsen
Indikatorer på en god djurvälfärd i form av att förmågan att uppleva positiva känslotillstånd är en utmaning och kräver att vi kan avläsa dessa känslor genom beteende eller fysiologi. Vi vill försätta kor i presumtivt positiva och negativa känslotillstånd för att studera hur de beter sig och hur deras fysiologiska respons ser ut i dessa tillstånd. Dessa indikatorer vill vi sedan studera vid olika typer av rutinmässiga situationer som korna på daglig basis upplever inne i en lösdrift (t ex mjölkning, utfodring och i sociala situationer).
Vi vill dessutom undersöka kors putsningsbeteende, då detta är ett beteende som föreslagits vara förknippat med positiv belöning och välmående. Då det blir allt vanligare att installera mekaniska borstar i lösdrifter (och som korna verkar använda ofta) vill vi även se hur denna form av putsning korrelerar med andra typer av putsningsbeteende (riktat mot sig själv eller den som sker socialt mellan individer).
Vi vill undersöka hur rangordning och olika typer av stressande situationer förhåller sig till borstanvändningen – kan borstarna fungera som en ”buffert” i en stressfull miljö? Vi vill även studera hur negativ och positiv hantering, samt borstanvändning eventuellt relaterar med produktion och hälsa.
Linda Keeling, Daiana Oliveira
I automatiska mjölkningssystem kan det förekomma att en juverdel blir ofullständigt mjölkad, vilket bl.a. kan bero på att kon sparkar av mjölkningsorganet eller att robotarmen misslyckas med att sätta spenkoppen på spenarna. Eftersom mjölkningen är automatiserad finns det ingen personal som kan åtgärda problemet. Den juverdel där en spenkopp ramlat av, eller där påsättningen av spenkoppen misslyckats, förblir därför ofullständigt mjölkad tills nästa mjölkningstillfälle, om inte kon får nytt mjölkningstillstånd inom kort tid efter avslutad mjölkning. Hur ofta en tillfällig ofullständig mjölkning sker och hur det påverkar produktionsförmågan eller juverhälsan är inte fullt utrett. Forskningsbaserade resultat behövs som underlag för rekommendationer om kon behöver mjölkas direkt efter avslutad mjölkning på den ofullständigt mjölkade juverdelen eller om mjölkning av den juverdelen kan ske först vid nästa planerade mjölkningstillfälle.
Kerstin Svennersten Sjaunja, Ida Ljunggren
Mjölkning och mjölkhantering kan ge upphov till lipolys i mjölken, vilket ger mjölken härsken smak. Ny utfodrings- och mjölkningsteknik, främst tillsats av vissa fettsyror i fodret och automatisk mjölkning, ökar risken för lipolys i mjölken.
Palmitinsyra och stearinsyra är de viktigaste fettsyrorna som finns i de vanligast förekommande fodermedlen som är baserade på palmolja i Sverige. Utfodring med fettsyror från palmolja till mjölkkor har ökat nivån av lipolys i mjölk men man har inte lyckats särskilja mellan effekterna av palmitinsyra och stearinsyra
Vi vill därför jämföra effekterna av palmitinsyra och stearinsyra på halten av lipolys i mjölken. Vi vill även jämföra de två fettillsatserna med ett kontrollfoder fritt från fettillsats.
Horacio Gonda, Tel: 018-67 16 86, Sigrid Agenäs, Tel: 018-67 16 33
Sabine Ferneborg, Tel: 018-67 45 30
Idag rekommenderas att sinläggningen påbörjas ca 10 veckor innan planerat kalvningsdatum så att 8 veckors effektiv sintid kan uppnås. Dagens mjölkkor har ofta fortfarande en hög mjölkavkastning när det är dags för sinläggning, vilket ökar risken för mastit och ämnesomsättningsproblem under sintiden och runt kalvning. En senareläggning av sinläggningen medför att avkastningen vid sinläggning blir lägre och därmed ökar förutsättningarna för att den blir skonsammare.
Vidare anses belastningen på ämnesomsättningen efter kalvningen minska och fruktsamheten förbättras hos kor med kortare än traditionell sinperiod. Men en kort sinperiod kan minska avkastningen under den kommande laktationen. Det är oklart hur sintidens längd påverkar kornas hälsa i allmänhet och juverhälsan i synnerhet, samt om mjölkens sammansättning och kvalitet. Vi vill med denna studie undersöka om det finns skäl att förorda en kortare sintidsperiod än de 8 veckor som allmänt rekommenderas i dag.
Kjell Holtenius, Tel: 018-67 16 29
Förutsättningen för effektiv mjölkproduktion är uthållig laktation samt jämn och hög avkastning. Utvecklingen har gått mot färre men större besättningar med ökande grad av automatisering, bl.a. automatisk mjölkning (AM). För ökad effektivitet med AM kan automatisk spenkoppsavtagning ske vid hög mjölkflödesnivå och avkall göras på förstimulering, vilket vi anser kan ha negativ påverkan på juvertömningen. I AM mjölkas varje juverdel separat, men kunskapen om hur AM bäst ska nyttjas bl.a. vid fjärdedelsmjölkning och hur rutinerna påverkar juvertömning och produktion är inte tillräcklig. Syftet med projektet är att studera hur förstimulering och avtagningsnivå i samverkan ska utformas för effektiv mjölkning i uthålliga produktionssystem. Med denna nya kunskap kan rutiner utformas som ger bättre nyttjande av AM, optimal mjölkutvinning och bättre produktionsekonomi.
The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend in dairy production is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with reduced pre-stimulation, which might have negative impact on udder emptying. In AM each udder quarter is milked separately. However, the knowledge about optimal use of AM, for instance with quarter milking and how the routines influence udder emptying and production, is insufficient. The aim with the project is to evaluate how pre-stimulation and take off level, in combination, shall be practiced for efficient milking in sustainable production. With this new knowledge routines can be developed for better use of AM, optimal milk extraction and better economy.
Kerstin Svennersten Sjaunja, Tel.: 018 - 67 20 03
Att jämföra hur olika betestider och olika mängd tillskottsensilage under betesperioden till kor som mjölkas i AMR påverkar kotrafiken. Målsättning är att få en optimal kotrafik, en hög avkastning och en låg foderkostnad. Efter att korna har mjölkats i AMR (omgångsmjölkning) förs de ut på betet. Därefter får de röra sig mellan stallet och betet som de vill under de timmar de har tillgång till betet. Syftet är att studera hur kotrafiken påverkas av olika faktorer som t.ex. 1) avstånd mellan stall och bete, 2) mängd tillskott (ensilage) som ges under de timmar de får beta, 3) kornas avkastning och 4) väder etc. Syftet är att kunna bättre förstå kornas motivation för att gå till stallet och att gå ut på betet under olika förhållanden. Målsättningen är att få bättre kunskaper och förståelse för hur olika faktorer påverkar kotrafiken i en miljö där korna kan röra sig fritt mellan stall och bete. Kunskaperna skall kunna användas för att utforma en optimal kotrafik i stora besättningar, särskilt besättningar med frivillig mjölkning.
Eva Spörndly, Tel : 018- 67 16 32
Med deltidsbete menas att djuren erbjuds bete med högt näringsinnehåll i riklig mängd, vanligtvis under dagen. Under resten av dygnet är djuren inne i stallet där de erbjuds ensilage i förhållande till betets kvalitet och kvantitet. Djur på rastbete har tillgång till ett bete utan nämnvärd produktion av foder. De erbjuds istället foder i stallet hela dygnet. Syftet med studien är att jämföra produktion, foderkonsumtion och beteende hos kor på deltidsbete jämfört med rastbete.
Eva Spörndly, Tel: 018-67 16 32
Projekttid 2012
Betesselektion mellan 4 olika vallar sådda med olika fröblandningar A-D (se tabell nedan - tabell saknas) studeras. Vallarna skall utvärderas med avseende på tramptålighet och betesselektion i projektet.
Fröblandning A och B har likartade art- och sortval med skillnaden att A innehåller Engelskt rajgräs (sort Foxtrot) medan B innehåller Rörsvingel (Borneo) som anses vara särskilt tramptåligt.
Fröblandning A och C innehåller samma arter och sorter med undantag för att A innehåller vitklöver vilket C inte gör. Jämförelsen kommer att ge en indikation på om vitklöverns roll i denna typ av fröblandning.
Fröblandning C och D innehåller samma arter men C innehåller sorter framtagna för att passa som foder medan D innehåller sorter som är framtagna för gräsytor för sportändamål.
Jämförelserna A - B, A - C samt C - D blir därför särskilt relevanta.
Eva Spörndly (forskare), Tel : 018- 67 16 32, Patricia Sandberg (examensarbetare), Tel : 073 - 610 84 87
När storleken på besättningen ökar så ökar även belastningen på marken, särskilt de ytor och beteshagar som befinner sig förhållandevis nära stallet. Därför finns ett stort behov av att kunna anlägga särskilt tramptåliga fållor i området nära stallet. Med en större besättning ökar även risken för att det uppstår trampskador på särskilt utsatta ställen som t.ex. vid ingången till fållor. Att snabbt kunna anlägga tramptåliga vallar och stabilisera markytan på särskilt utsatta ytor är därför något som skulle få stor praktisk betydelse för alla besättningar. och underlätta det dagliga arbetet med djuren under perioden då djuren vistas ute.
Kunskap om anläggning och fröblandningar som snabbt kan ge en tramptålig vall är mer begränsad. Projektet består av två delar. Del 1 av projektet syftar till att utvärdera fyra olika fröblandning utifrån vallens etablering och tramptålighet. Del 2 syftar till att utvärdera olika typer av markstabilisering som skall användas på särskilt utsatta ytor. I båda studierna belastas försöksytorna med tramp av djur i samma utsträckning och vid samma tidpunkter för att utvärderingen av trampskadorna på behandlingarna skall bli rättvisande.
Trampskadorna kommer att utvärderas bl.a. med hjälp av regelbunden flygfotografering och beteendestudier ingår för att utvärdera de olika fröblandningarna utifrån djurens betesselektion.
Eva Spörndly, Tel : 018- 67 16 32
Bakgrund och syfte med försöket
Syftet är att studera en betesmodell med bete morgon och kväll för att utvärdera om det kan vara ett betessystem som passar bra för mjölkproducenter med automatisk mjölkning (AM). Tidigare har vi studerat mjölkkor i stall med AM som har fått gå ut på bete dagtid men som har varit inne under natten och utfodrats med tillskottsensilage. Försöken med bete dagtid har fungerat väl men djuren har betat förhållandevis få timmar på dygnet. Nu går vi vidare och skall undersöka om bete morgon och kväll kan ge ett bättre betesutnyttjande.
Vi vill också se om djuren själva söker sig ut på betet i högre utsträckning när de får beta under tider på dygnet när det är svalare och om detta kan innebära fördelar för djuren och för mjölkproducenten. Ett ytterligare syfte med försöket är att i en studie inom ramen för huvudförsöket utvärdera alternativa metoder för att uppskatta kors betesintag i praktiskt lantbruk och i försökssituationer.
Under försöket kommer betesintaget att skattas från två metoder som bygger på sambandet urinmängd-vattenintag-torrsubstansintag utifrån tidigare försöksresultat vid SLU. Automatiska registreringar av individuellt dricksvattenintag är en metod som skulle kunna vara praktiskt tillämpbar i kommersiella besättningar. Skattning från urinens sammansättning är främst tillämplig i forskning.
Eva Spörndly, HUV, Tel: 018-67 16 32 (arb), 0705 609796
Doktorand: Haldis Kismul, HUV
Djurvälfärden, såväl som den yttre miljön försämras om djuren vistas på upptrampade och kladdiga ytor. Problem med upptrampade ytor är som störst under vår och höst. De ytor som ofta blir upptrampade och förstörda är drivningsgator, områden runt vatten och foder samt grindhålen. Syftet med försöket är att anlägga, testa och utvärdera två markstabiliserande material (gräsarmering samt ett kalkbaserat stenmaterial) i tre grindhål per behandling. Försöket omfattar även tre kontrollytor (obehandlade grindhål) vilket ger totalt nio grindhål. Det övergripande målet är att minska andel upptrampad mark och därmed förbättra mjölkkornas djurvälfärd samt lantbrukarens arbetsmiljö under betesperioden.
Lotten Wahlund (projektledare JTI), 073-067 05 52
Eva Salomon (forskare JTI), 070-595 00 23
Eva Spörndly (forskare), 070-560 97 96
I Sverige är det lag på att det ska finnas nattbelysning till mjölkkor, men det finns inga rekommendationer för hur stark belysningen ska vara, och det är oklart vad lagen grundas på. Kalvar och växande djur ska precis som mjölkproducerande kor ha långa dagar med bra belysning, 16 timmar ljus med minst 180 lux är rekommendationen. Detta för att få en positiv effekt på tillväxt och mjölkproduktion, men i en tidigare studie på mjölkkor har vi sett att kornas dygnsrytm ändras när det är ljust dygnet runt, och att de därför verkar vila mindre varför vi tror att en mörk del av dygnet också är nödvändig. Det är därför viktigt, både ur ett djurhälsoperspektiv och ur ett miljöperspektiv (belysning står för en betydande del av elförbrukningen på en modern mjölkgård), att inte använda onödigt stark belysning.
Vi har genomfört ett antal delprojekt som har gett oss större förståelse för hur korna reagerar på ljus av olika styrka och olika färg. Hittills har vi dragit slutsatser som att kor inte har några problem att röra sig i låga ljusintensiteter, och att låg ljusintensitet inte minskar deras aktivitet på natten. Det är dock inte känt hur kalvar reagerar på mörker och syftet med denna studie är därför att studera om kalvarnas rörelsemönster ändras när de rör sig mot ett mål i mörka miljöer.
Emma Ternman, emma.ternman@slu.se, Tel. 018-67 16 18
Stall med automatiska mjölkningssystem (AM) är vanliga i Sverige, inte minst i eko-besättningar. I stall med AM anses en bra kotrafik och en hög besöksfrekvens i mjölkningsenheten vara en förutsättning för en väl fungerande produktion. Det finns dock en del kor som inte kommer så ofta till mjölkning, vilket bl.a. kan påverka juverhälsan. Många sätter också ett likhetstecken mellan en lägre besöksfrekvens och en lägre avkastning, men det finns studier som pekar på att en lägre mjölkningsfrekvens inte behöver innebära en lägre mjölkavkastning utan det beror på flera olika faktorer. För att få en högre mjölkningsfrekvens rekommenderas mjölkproducenterna att inte erbjuda ett högkvalitativt vallfoder eller en fodermix med ett högt energiinnehåll på foderbordet eftersom det anses öka andelen kor som inte besöker mjölkningsenheten så ofta och därmed sänka mjölkningsfrekvensen. Det är inte ovanligt att halm blandas i mixen för att minska koncentrationsgraden och många anser till och med att fullfoder eller blandfoder inte passar på gårdar med AM. Det måste dock ses som en stark begränsning för produktionen att inte kunna erbjuda ett vallfoder eller fullfoder med ett högt energiinnehåll på foderbordet på gårdar med AM. I andra sammanhang betonas vikten av tidig skörd för att säkra ett vallfoder med toppkvalitet.
Då det saknas vetenskaplig litteratur om hur fullfodrets koncentrationsgrad påverkar mjölkningsfrekvens och mjölkavkastning är syftet i detta försök att testa hur olika kotrafiksystem påverkar dessa faktorer när korna utfodras med fullfoder jämfört med utfodring av kraftfoder och ensilage separat.
Emma Ternman emma.ternman@slu.se, 018-67 16 18
Mastceller har visats ha ett starkt inflytande vid bakteriell infektion. Vid vissa typer av bakterieinfektion har mastcellen visats ha en skyddande funktion. I andra fall, fr.a. vid kraftiga infektioner, har dock mastcellen visats ha en förvärrande effekt på sjukdomsförloppet. Mastit är mjölkkornas vanligaste sjukdom såväl i Sverige som i övriga världen. Den kliniska formen innebär lidande/obehag för korna och alla former av mastit hos mjölkkor orsakar ekonomiska förluster genom förlorade mjölkintäkter och ökade veterinärkostnader. Mastit orsakas i de flesta fall av en bakteriell infektion, såsom E. coli eller S. aureus. Dock är kunskaperna om hur immunförsvaret reagerar vid bakteriell mastit otillräckliga och den ev. rollen av mastceller i denna typ av sjukdomar har inte undersökts.
Målet med detta försök är därför att undersöka om mastcellen spelar en roll vid bovin mastit. Vi tror att kunskap om mastcellens roll vid mastit kan leda till att förbättra både diagnostik och behandling. Till exempel kan förekomst i blod av inflammatoriska mediatorer frisatta från mastceller i samband med mastit användas som ett diagnostiskt kriterium. Vidare kan tänkas att läkemedel som motverkar effekten av skadliga mediatorer frisatta från mastceller användas vid behandling. Alternativt kan mastcellskomponenter som visar sig ha en skyddande effekt användas vid behandling.
Emma Ternman, emma.ternman@slu.se, 018-67 16 18
Bra djurvälfärd kan ses som möjligheten att uppleva positiva känslomässiga tillstånd, och inte bara bristen på välbefinnande. Intresset för att undersöka positiva känslor hos djur har ökat på sistone. Det finns ett behov av att identifiera tillförlitliga och användbara indikatorer för positiva känslor hos djur, och putsningsbeteende har föreslagits som en tänkbar kandidat. Eftersom utbudet av mekaniska borstar för mjölkkor i lösdrift ökar i kombination med det faktum att de används flitigt av de flesta kor, blir mekanisk borstanvändning en viktig del hur putsbeteende tas upp på gårdsnivå.
I detta projekt kommer vi att undersöka hur användning av mekaniska borstar interagerar med stress på individnivå. Mer specifikt planerar vi att bedöma om användningen av mekaniska borstar har en buffrande effekt mot stress, och även om dess användning kan ha en lugnande effekt efter att ett djur har utsatts för en stressfaktor. Dessa känslomässiga manipulationer kommer att bedömas med beteendemässiga, fysiologiska och immunologiska parametrar. Blodprov och mätningar av puls kommer att tas före, under och efter borstanvändning.
Emma Ternman, emma.ternman@slu.se, Tel. 018-67 16 18
2015-11-09 – 2015-12-22
Förutsättningen för effektiv mjölkproduktion är uthållig laktation samt jämn och hög avkastning. Utvecklingen har gått mot färre men större besättningar med ökande grad av automatisering, bl.a. automatisk mjölkning (AM). För ökad effektivitet med AM kan automatisk spenkoppsavtagning ske vid hög mjölkflödesnivå och avkall göras på förstimulering, vilket vi anser kan ha negativ påverkan på juvertömningen. I AM mjölkas varje juverdel separat, men kunskapen om hur AM bäst ska nyttjas bl.a. vid fjärdedelsmjölkning och hur rutinerna påverkar juvertömning och produktion är inte tillräcklig.
Syftet med projektet är att studera hur förstimulering och avtagningsnivå i samverkan ska utformas för effektiv mjölkning i uthålliga produktionssystem. Med denna nya kunskap kan rutiner utformas som ger bättre nyttjande av AM, optimal mjölkutvinning och bättre produktionsekonomi.
Emma Ternman, E-post: Emma.Ternman@slu.se, Telefon: 018-67 1618
Sigrid Agenäs, E-post: Sigrid.Agenas@slu.se, Telefon: 018-67 1633
Christine Hultén, E-post: cehn0001@stud.slu.se, Telefon: 076 868 49 99
Maria Tegevall, E-post: mall0002@stud.slu.se, Telefon: 073 504 41 20
Gästforskaren Peter Krawczel från University of Tennessee medverkade under försöket.
2015-11-06 – 2016-01-29
Mjölkkor kan, som alla idisslare, omvandla fiberrika växter, till högvärdigt protein i form av kött och mjölk som människor inte kan nyttja som föda. De flesta av dagens mjölkkor utfodras dock med en betydande mängd spannmål och baljväxter som istället direkt skulle kunna konsumeras av människor. Den ökande efterfrågan på människoföda globalt sett bidrar till att konkurrensen mellan människor och animalieproducerande djur om spannmål och proteinrika produkter som t ex soja förväntas öka. När spannmål och andra grödor förädlas, för att kunna utnyttjas av människor aningen som föda eller som biobränsle, skapas biprodukter som också är lämpade som foder till mjölkkor.
Syftet med försöket är att se vilka effekter utfodringssystem helt baserade på stora mängder grovfoder och biprodukter har på mjölkkors produktion. Dessa system förväntas kunna bidra till en mer hållbar mjölkproduktion, både ekonomiskt och miljömässigt.
Johanna Karlsson (doktorand), E-post: johanna.karlsson@slu.se,
Telefon: 018-671256, 072-3410634
Kjell Holtenius (projektledare/professor), E-post: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018-671629
Rolf Spörndly (forskningsledare), E-post: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018-671992
Mikaela Patel (forskare), E-post: mikaela.patel@slu.se, Telefon: 018-671013
Filippa Larsson (examensarbetare), E-post: fila0001@stud.slu.se
2015-09-01 – 2016-06-01
Mjölkkornas energibalans är viktig för såväl djurhälsa som fruktsamhet och utfodringsekonomi på mjölkgårdar. Feta och magra mjölkkor blir oftare sjuka och är svårare att få dräktiga än kor i normalt hull. Det leder till högre utslagning och betydande kostnader för lantbrukaren. Idag saknas bra rutiner för att tidigt upptäcka kor med riskabelt låg energibalans. Traditionellt används manuell hullbedömning för att hitta kor i riskzonen men det är en arbetskrävande och relativt trubbig metod. Med hjälp av ny kamerateknik är det möjligt att följa hullet löpande på ett objektivt sätt och det skapar nya möjligheter att upptäcka hullförändringar som kan relateras till energibalansen.
Syftet med projektet är att ta fram matematiska modeller för att skatta mjölkkornas energibalansen med data från ett hullbedömningssystem som baseras på kamerateknik. I projektet kommer vi samla information om kornas foderkonsumtion, mjölkavkastning m.m. för att beräkna energibalansen på traditionellt vis. Med hjälp olika beräkningsmetoder kommer vi att ta fram modeller som skattar energibalansen med data från hullbedömningskameran.
Bengt-Ove Rustas, E-post: bengt-ove.rustas@slu.se, Telefon: 018-67 16 63,
Majbritt Felleki, E-post: majbritt.felleki@slu.se, Telefon: 018-67 26 53,
Britta Skottheim, E-post: bask0001@stud.slu.se
2013-01-01 – 2016-06-01
Metabolism- och fruktsamhetstörningar ökar i betydelse parallellt med den intensifierade mjölkproduktionen hos högpresterande mjölkkor. Kornas mjölkproduktion har ökat genom genetiska framsteg tillsammans med en allt bättre utfodring och förbättrade skötselrutiner. Det är värt att notera att under de senaste fem decennierna har antalet gårdar och kor i Sverige minskat men produktionen av kg mjölk har ökat.
Tittar man i detalj kan man se att den genomsnittliga mjölkproduktion var 4833 kg år 1965 för SRB och år 2011 hade den ökat till mer än 9000 kg. Jämför man mjölkproduktionen de senaste 50 åren med kalvningsintervallet ser man att när mjölkproduktionen ökar blir det genomsnittliga kalvningsintervallet allt längre. Ett optimalt kalvningsintervall är avgörande för en stabil och hög fertiletet i besättningen eftersom det resulterar i färre semineringar och lägre risk att korna slås ut för fruktsamhetsproblem.
Under den tidiga laktationsperioden utsätts högproducerande mjölkkor för negativ energibalans eftersom foderintaget inte klarar att kompensera den nödvändiga mängd energi som åtgår till mjölkproduktion och andra kroppsfunktioner. Syftet med denna studie är att identifiera och förbättra avelsstrategier och hållbar management för att optimera kons fruktsamhet och robusthet.
Theodoros Ntallaris, Patrice Humblot, Renée Båge, Britt Berglund
2015-10-19 – 2016-03-31
Användning av kalvhyddor under kalvarnas första levnandstid blir allt vanligare. Därmed har också intresset ökat för hur hållningen ska effektiviseras för att ge en så god tillväxt och hälsotillstånd hos kalvarna som möjligt. I dagsläget hålls de flesta kalvar enskilt i hyddorna, detta trots att hyddorna är godkända för parhållning. Enskild hållning brukas främst för att minska risken för smittspridning mellan kalvarna, säkerställa god kontroll över att alla kalvar äter samt även för att minska risken för att kalvarna ”snuttar” på varandra i samband med mjölkutfodring. Mjölk ges ofta i napphinkar två gånger per dag men de gängse utfodringsrutinerna tillfredställer inte alltid kalvens behov av att suga med resultatet att kalven då visar omriktade sugbeetenden.
I detta projekt kommer vi att undersöka hur vikt, hälsotillstånd och omriktade sugbeteenden påverkas av parhållning versus enskild hållning av kalvar i kalvhyddor under höst/vinter. Vi är intresserade av att se om en god utfodringsrutin av mjölk i kombination av parhållning av kalvar ökar tillväxten och minskar förekomsten av omriktade sugbeteenden. Faktorerna kommer att bedömas med beteendemässiga och fysiologiska parametrar. Viktmätning kommer att genomföras i samband med inflytt i kalvhyddorna, under försöksperioden samt vid avvänjning. Beteendeobservationer kommer att ske kontinuerligt under försöksperioden.
Lena Lidfors, E-post: lena.lidfors@slu.se, Telefon: 051167215; 0703468032
Therese Alvegard, E-post: teal0001@stud.slu.se
Stall med automatiska mjölkningssystem (AM) är vanliga i Sverige, inte minst i eko-besättningar. I stall med AM anses en bra kotrafik och en hög besöksfrekvens i mjölkningsenheten vara en förutsättning för en väl fungerande produktion. Det finns dock en del kor som inte kommer så ofta till mjölkning, vilket bl.a. kan påverka juverhälsan. Många sätter också ett likhetstecken mellan en lägre besöksfrekvens och en lägre avkastning, men det finns studier som pekar på att en lägre mjölkningsfrekvens inte behöver innebära en lägre mjölkavkastning utan det beror på flera olika faktorer. För att få en högre mjölkningsfrekvens rekommenderas mjölkproducenterna att inte erbjuda ett högkvalitativt vallfoder eller en fodermix med ett högt energiinnehåll på foderbordet eftersom det anses sänka mjölkningsfrekvensen. Det är inte ovanligt att halm blandas i mixen för att minska koncentrationsgraden. Det måste dock ses som en stark begränsning för produktionen att inte kunna erbjuda ett vallfoder eller fullfoder med ett högt energiinnehåll på foderbordet. I andra sammanhang betonas vikten av tidig skörd för att säkra ett vallfoder med toppkvalitet. Då det saknas vetenskaplig litteratur om hur fullfodrets koncentrationsgrad påverkar mjölkningsfrekvens och mjölkavkastning är syftet i detta försök att testa hur olika kotrafiksystem påverkar dessa faktorer när korna utfodras med fullfoder jämfört med utfodring av kraftfoder och ensilage separat.
Mikaela Patel, mikaela.patel@slu.se, 018-671013
Eva Spörndly, eva.sporndly@slu.se, 018-671632
Avslutat september, 2016
Betesdrift för mjölkkor kan vara ett effektivt och resurssnålt system för lantbrukare. När besättningsstorleken ökar så uppstår dock lätt problem med upptrampad mark, sämre klövhälsa och smutsiga juver som kostar arbetstid och kan leda till försämrad djurhälsa. Lantbrukare efterfrågar därför slitstarkt växtmaterial och kostnadseffektiva investeringar. Projektet syftar till att ta fram tekniska och odlingsmässigt långsiktiga lösningar för långliggande betesvall i stora besättningar. Målen är att: 1) utvärdera fyra betesblandningar med avseende tramptålighet vid avbetning och produktion genom att mäta: vegetationstäckning, botanisk sammansättning, produktionspotential och fodervärde. 2) utvärdera hållbarhet i relation till investeringskostnader för två markstabiliserande åtgärder på punktbelastad yta i betesfållan. Detta är en fortsättning på pågående projekt som pågått sedan 2012.
Eva Salomon (JTI), E-post: eva.salomon@jti.se, Telefon: 010-516 69 61, 070-595 00 23
2016-06-20 - 2016-09-14
Syftet är att studera en betesmodell med nattbete för att utvärdera om det kan vara ett betessystem som passar bra för mjölkproducenter med automatisk mjölkning (AM). Försöket ingår i en serie av försök med s.k. deltidsbete för mjölkkor som går i stall med AM. Tanken är att korna skall gå på bete under en del av dagen och vara inne på stall med tillgång till ensilage under övriga tider. Bete i tillräcklig mängd och i rätt utvecklingsstadium är ett mycket bra foder men varierande väderförhållanden under sommaren gör att mängden kan vara otillräcklig (betesbrist vid torka) och näringsinnehållet lågt (förvuxet bete). Detta gör det osäkert att satsa på bara bete som enda grovfoder i foderstaten. Deltidsbete är tänkt att fungera som ett sätt att utnyttja betet till fullo men att erbjuda en del av fodret inne på stall under delar av dygnet. Den del av dygnet korna vistas inne med tillgång till ensilage gör också att mjölkproducenten kan säkerställa att korna får i sig tillräcklig näring även när mängd och kvalitet på betet inte är optimalt.
Tidigare år har vi studerat mjölkkor i stall med AM som har fått gå ut på bete dagtid och varit inne under natten. Därefter genomfördes ett försök där korna fick gå ut på bete morgon och kväll men var inne under natten och mitt på dagen. Försöken med bete dagtid har fungerat väl men djuren har betat förhållandevis få timmar på dygnet. Bete morgon och kväll gav en bättre betesutnyttjande, särskilt för kor på produktionsbete. Nu går vi vidare och skall undersöka om bete på natten kan ge ett bättre betesutnyttjande och hur det fungerar kring midsommar, när nätterna är ljusa, jämfört med början på september när nätterna är mörka. Vi vill också se om djuren själva söker sig ut på betet i högre utsträckning när de får beta under tider på dygnet när det är svalare och om detta kan innebära fördelar för djuren och för mjölkproducenten. I försöket med nattbete jämförs kor som får riklig tillgång till bete och en ny betesyta varje natt med kor som bara får gå på rastbete och får allt sitt grovfoder inne.
Eva Spörndly
Kor är i grunden grovfoderätare, men de utfodras idag stora mängder kraftfoder baserat på spannmål och bönor för att kunna producera stora mängder mjölk. Spannmål och bönor skulle istället kunna föda människor direkt. Kornas förmåga att konsumera grovfoder varierar mycket mellan olika individer. En del av variationen i grovfoderkonsumtionsförmågan förklaras av kornas gener.
Syftet är att identifiera korna som är bäst respektive sämst på att konsumera grovfoder, för att i en senare studie kunna följa dessa individer genom en hel laktation. Detta för att i framtiden kunna avla på kor som har en stor förmåga att konsumera grovfoder vilket bidrar till minskat kraftfoderbehov kombinerat med god avkastning, som leder till ökad lönsamhet och mindre miljöpåverkan.
Johanna Karlsson, Tel. 0723410634, Mikaela Patel, Tel. 018-671013
Kjell Holteinus, Tel. 018-671629
2014-09-01 – 2016-10-01
Kostnaden för ekologiskt odlade proteinfodermedel är hög och tillgången är begränsad. Det är svårt att odla sådant foder på gården och flertalet lantbrukare köper därför detta från foderindustrin, ofta baserat på ekologisk sojaböna vilket liksom andra ekologiskt godkända varor betingar ett mycket högt pris. Detta utgör en begränsning för den ekologiska mjölkproducenten. Det är därför angeläget att undersöka om dagens högkvalitativa vallfoder i kombination med enbart spannmål skulle kunna utgöra ett ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ till foderstater baserade på inköpta proteintillskott. Genom att fodret produceras på den egna gården ger det en mer stabil produktionsekonomi eftersom producenten blir oberoende av variationer i priset på fodermedel.
Man kan förvänta sig en lägre mjölkavkastning på en sådan foderstat på grund av en lägre proteinhalt i totalfoderstaten. Försök på senare tid har emellertid visat att mjölkkor har ett produktionsoptimum vid lägre proteinhalter än vad man tidigare ansett. Foderstater med enbart vallfoder och spannmål har i försök över korta perioder visat sig ekonomiskt attraktiva. Innan man kan rekommendera en sådan foderstat måste man undersöka mer långsiktiga effekter på mjölkproduktionen samt på djurhälsa och fertilitet. Försöket omfattar 50 kor där 25 kor per år studeras. Preliminära resultat från första året antyder att skillnaden i mjölkproduktion mellan kor som får proteinkoncentrat och de som får bara vallfoder och spannmål är mindre än förväntat.
Rolf Spörndly, Torsten Eriksson, Eva Spörndly, Kjell Holtenius
Denna studie syftar till att utveckla och ta fram metoder för att bedöma termisk komfort och grad av uttorkning hos individuella mjölkkor, d.v.s. i vilken grad en ko får i sig tillräckligt med vatten för sin mjölkproduktion och övriga kroppsfunktioner. De studerade metoderna kommer att utvärderas för att se om de kan användas i den offentliga kontrollen.
Mjölkkor behöver dricka mycket vatten för sin mjölkproduktion, dessutom har de ett stort behov av att få tillräckligt med vatten för att kompensera andra vätskeförluster (urin, feces och avdunstning). Genom den offentliga djurskyddskontrollen tillses att utfodrings- och vattensystem är utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett lugnt och naturligt intag av foder och vatten samt att kraven på tillgång till vatten och vattnets kvalitet är uppfyllda. Idag finns dock ingen säker metod att bedöma om djuren får i sig tillräckligt med vatten.
Följande frågeställningar ska besvaras:
1) Kan mätningar av hudens temperatur, fukt i pälsen, andningsfrekvens och/eller frossa användas som djurbaserade indikatorer för termisk komfort?
2) Kan mjölkosmolalitet (koncentrationen av lösa partiklar i mjölken) användas som en djurbaserad indikator på uttorkning och vara ett komplement till resursbaserade mått för att bedöma graden av uttorkning?
3) Kan osmolaliteten och/eller urea i urinen visa om kon är uttorkad?
Förutom provtagningarna på Lövsta kommer dessutom 21 bruksbesättningar (7 besättningar med uppbundna kor, 7 besättningar med lösgående kor som mjölkas två gånger per dag samt 7 robotbesättningar) att väljas ut genom ett slumpmässigt urval, tillsammans med länsstyrelserna, för mätningar av enskilda mjölkande kors hudtemperatur och osmolaliteten i mjölken. Huvuddelen av besättningarna kommer att vara i Uppsala eller angränsande län samt eventuellt några besättningar i Västra Götalands län. Besättningarna ska ingå i kokontrollen. Samtliga mjölkande kor i bruksbesättningarna kommer att provtas. Mjölkprov och temperatur kommer att tas en gång under vinterhalvåret och en gång under sommarhalvåret enligt samma metoder som ovan. Urin kommer inte att provtas i dessa besättningar.
Birgitta Staaf Larsson, Birgitta.Staaf.Larsson@slu.se, 018-67 21 57
Dricksvattenintag skulle kunna registreras relativt billigt i mjölkkostallar. Det finns starka linjära samband mellan mineralintag (natrium och kalium), vattenintag och mjölkureakoncentration. Om hänsyn tas till fodrets mineralinnehåll bör ts-intaget gå att uppskatta från vattenkonsumtionen. I ett försök vid Lövstas mjölkkostall registreras individuellt vatten- och foderintag vid varje intagstillfälle. Registreringarna görs på 60 kor i VMS-stallet, och när installationen är klar på 60 kor i AMR-stallet, totalt på 120 kor. Försöksbehandlingar sätts in vid fyra 5-dagarsperioder med tillsats av natrium och kalium i grovfodret. Försöket kommer att ge svar på följande frågor: Om enskilda kors dricksvattenrespons på ändrat mineralintag är konstant; om natrium och kalium alltid har additiv effekt på vattenintag, urinmängd och mjölkureakoncentration; om effekten på mjölkureahalt är konstant över laktationsstadier och utfodringsnivåer; om ändringar i individers dryckesmönster kan användas för att mycket tidigt upptäcka hälsostörningar och brunst.
Bengt-Ove Rustas, Torsten Eriksson
E-post: bengt-ove.rustas@slu.se, torsten.eriksson@slu.se
2014-01-01 – 2017-02-28
Tillväxt, hälsa och välfärd
Det är väldigt angeläget att nyfödda kalvar får i sig tillräckligt mycket råmjölk under sina första levnadstimmar eftersom råmjölken innehåller viktiga ämnen för att bygga upp kalvens immunförsvar. Av den anledningen är det vanligt att på mjölkgårdar (speciellt i Nordamerika) utfodra råmjölk via sondmatning. Denna praxis börjar nu också bli mer vanlig i Sverige, men effekten av sondmatning på immunförsvaret och eventuella långsiktiga konsekvenser för hälsa och välfärd hos kalvarna har inte studerats i detalj.
Syftet med denna studie är att undersöka effekterna av sondmatning jämfört med diande och flaskmatning vid födseln på immunförsvaret, fysiologiska parametrar, hormoner samt beteende. Vi kommer att undersöka kalvens tillväxt och hälsa och även studera sömnmönster som en välfärdsparameter.
Tarmflora
Ett annat syfte i denna studie är att undersöka utvecklingen av tarmfloran under de första 14 dagarna av kalvens liv, i förhållande till de olika utfodringsstrategierna.
Ansvariga forskare
Carlos E. Hernandez, Bengt-Ove Rustas, Kerstin Svennersten-Sjaunja
Ida Lundmark, work period: 26 January to End of December 2015
Aniek Knoors, work period: 9 February to 1st July 2015
Caroline Laestander, work period: mid-February to End of December 2015
Lidija Arapovic
Ulrika Mattsson
Råmjölk med tillräcklig mängd antikroppar är livsviktigt för den nyfödda kalven. En nyfödd kalv är helt beroende av att få råmjölk under första levnadsdygnet för att hålla sig frisk och öka möjligheterna för att överleva och ha god hälsa under de första kritiska veckorna. En stor andel av våra svenska kor har dock undermålig mängd antikroppar i råmjölk. Det finns även kalvar som inte tar upp den mängd antikroppar från råmjölken som förväntas, så kallad "failure of passive transfer" (FPT).
Å andra sidan finns det kalvar som tar upp antikroppar från råmjölk mycket effektivt. Vi är övertygade om att genetiska faktorer spelar stor roll. Projektet syftar till att studera hur råmjölkens antikroppskvalitet och upptag av antikroppar hos kalv påverkar hälsa och produktion, samt identifiera genetiska markörer för effektivitet av antikroppsupptag hos kalv och variationen i råmjölkens antikroppskvalitet hos mjölkkor för att möjliggöra framtida genetisk selektion. Detta kan leda till en förbättrad kalvhälsa och en ökad tillväxt hos kalvarna.
Jonas Wensman, inst. för KV. 018-671446
Mjölkkor producerar stora mängder organiska syror under fermenteringen av fodret i vommen. Som ett resultat varierar vom-pH över tiden med en nedåtgående trend från morgonutfodring som fortsätter under dagen för att avta under kvällen och stiga under natten, när foderkonsumtionen minskar och idisslingen dominerar. Ett lågt pH i vommen kan leda till sänkt fodersmältbarhet och ett tillstånd kallat subakut vomacidos (SARA). SARA är associerad med olika sjukdomar, t.ex. hälta, och sänkt foderkonsumtion och orsakar lantbruket betydande ekonomiska förluster. Ett sätt att förebygga lågt vom-pH är att tillsätta buffrande komponenter i kornas foder. Traditionellt har t.ex. natriumbikarbonat och kalciumkarbonat använts men effekten på vom-pH har varit varierande i kontrollerade studier.
Förkalkade alger består av skelettdelar av döda alger som producerar kalciumkarbonat. Det finns indikationer på att förkalkade alger har en större potential än traditionella buffertsalter för att förebygga lågt pH i vommen. Det finns dock få utvärderingar med producerande mjölkkor och ingen har hittills tittat på effekten på fodrets smältbarhet, den avgörande faktorn för foderutnyttjande. Syftet med denna studie är att utvärdera effekten av buffrande tillsatsmedel i fodret till mjölkkor på vom-pH, fodersmältbarhet och mjölkproduktion.
Bengt-Ove Rustas, tele: 018-67 16 63
Rainer Nylund, tele: 018-67 16 35
Mastceller har visats ha ett starkt inflytande vid bakteriell infektion. Vid vissa typer av bakterieinfektion har mastcellen visats ha en skyddande funktion. I andra fall, framför allt vid kraftiga infektioner, har dock mastcellen visats ha en förvärrande effekt på sjukdomsförloppet. Mastit är mjölkkornas vanligaste sjukdom såväl i Sverige som i övriga världen. Den kliniska formen innebär obehag för korna och alla former av mastit hos mjölkkor orsakar ekonomiska förluster genom förlorade mjölkintäkter och ökade veterinärkostnader. Mastit orsakas i de flesta fall av en bakteriell infektion, såsom Escherichia coli eller Staphylococcus aureus. Dock är kunskaperna om hur immunförsvaret reagerar vid bakteriell mastit otillräckliga och den eventuella rollen av mastceller i denna typ av sjukdomar har inte undersökts. Målet med detta försök är därför att undersöka om mastcellen spelar en roll vid bovin mastit. Vi tror att kunskap om mastcellens roll vid mastit kan leda till att förbättra både diagnostik och behandling. Till exempel kan förekomst i blod av inflammatoriska mediatorer frisatta från mastceller i samband med mastit användas som ett diagnostiskt kriterium. Vidare kan tänkas att läkemedel som motverkar effekten av skadliga mediatorer frisatta från mastceller kan användas vid behandling. Alternativt kan mastcellskomponenter som visar sig ha en skyddande effekt användas vid behandling.
Mast cells are tissue-resident pro-inflammatory leukocytes recognized as a part of the innate immune system. Mast cells have been shown to influence the course of bacterial infections yielding different outcomes depending on the severity of infection. In severe infections the mast cell has been shown to have a detrimental effect. In other cases it has a protective function. Mastitis – inflammation of the mammary tissue – is globally the most common disease amongst dairy cows. All forms of the disease incur economic losses in terms of reduced milk yields and treatment costs. The clinical form of the disease in particular impinges the health and welfare of the cow. Mastitis is often the result of a bacterial infection, commonly involving species such as Escherichia coli and Staphylococcus aureus. Our current knowledge of the immunological aspect of mastitis is limited and the putative role of mast cells in this type of disease has not previously been investigated. The goal of this experiment is to determine whether or not the mast cell is involved in the immune reaction to bacterial bovine mastitis. We expect that a deeper understanding of the mast cells role in bacterial mastitis could lead to improvements in diagnostics and treatment.
Gunnar Pejler (handledare), gunnar.pejler@slu.se
Carl-Fredrik Johnzon (doktorand), carl.fredrik.johnzon@slu.se
Josef Dahlberg (provtagning), E-post: josef.dahlberg@slu.se, Telefon: 018 – 67 16 86
Det är vanligt att kalvar hålls individuellt utomhus i kalvhyddor den första levnadstiden. Det är av såväl ekonomiskt som djurvälfärdsrelaterat intresse att optimera den här typen av djurhållning. Studier har visat att parhållning av kalvar istället för individuell inhysning kan påverka kalvarnas beteenden, bl.a. socialt beteende och lekbeteende. Det har även påvisats att kalvarna klarar att hantera stressande situationer bättre om de hållits i par. Andra studier har haft foderintag och tillväxt i fokus och dessa har funnit att kalvar som hålls i par äter mer och förlorar mindre vikt vid avvänjning än ensamma kalvar. Inga skillnader i hälsa har dock hittats mellan kalvar som hålls i par respektive individuellt.
Syftet med denna studie att jämföra lekbeteende och socialt beteende på en arena samt tillväxt och mjölk- och kraftfoderkonsumption hos individuellt och parhållna kalvar utomhus. Även hälsoläget undersöks i jämförelsen. Detta för att testa hypotesen att parhållna kalvar har en oförändrad eller förbättrad tillväxt, förbättrade sociala färdigheter och oförändrad hälsa jämfört med individuellt hållna kalvar. Eftersom lek anses fungera som en djurvälfärdsindikator kommer undersökas om parhållning påverkar djurvälfärden genom att observera lekbeteende på en arena.
Lena Lidfors, lena.lidfors@slu.se, tele: 0511-67 215
Ellika Waldau (examensarbetare), elau0001@stud.slu.se
Projektstart: 2017-12-18
Syftet med detta försök är att utvärdera en markörmetod som tidigare använts för att mäta fodrets passagehastighet genom kon. Utvärderingen kommer att baseras på en jämförelse mellan två metoder för att mäta passagehastighet; markör i foder respektive våmtömning på fyra fistulerade kor. Det övergripande syftet med denna studie är att vi vill minska användningen av livsmedel som vete, havre och soja som foder till kor. Idag utfodras kor i Sverige ofta med 50 % kraftfoder (spannmål, bönor, ärtor m.m.). Ingredienserna i kraftfodren skulle i många fall istället kunna direktkonsumeras av människor. Vi vill minska livsmedelsandelen i kornas foder genom att utfodra mycket grovfoder som ensilage av gräs och klöver samt små mängder kraftfoder baserade på biprodukter, med fokus att behålla en hög mjölkproduktion.
Vi har även som mål att kunna avla mot kor som är bättre anpassade för att äta mycket grovfoder och som samtidigt både mjölkar bra och mår bra. Innan man kan avla på kor med bättre grovfoderutnyttjande så vill vi ta reda på vilka olika parametrar som påverkar och påverkas för att minska risken att vi tappar effektivitet i mjölkproduktionen.
Rebecca Danielsson, rebecca.danielsson@slu.se tele: 018 - 67 16 28
Cecilia Kronqvist, cecilia.kronqvist@slu.se
Maria Åkerlind, maria.akerlind@slu.se
Maria Eklund, examensarbetare, mand006@stud.slu.se
2016-01-01 - 2018-02-28
Bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) är en vanlig orsak till lunginflammation. Viruset sprids snabbt mellan besättningar och cirkulerar ofta efter insättning av kalvar i specialiserade köttdjursbesättningar. De kliniska symtomen utgörs av feber, snabb andning, näsflöde, hosta, rosslande andningsljud, bukandning och ibland dödsfall. Infektionerna är i de flesta fall övergående, men bakterier får lätt fäste i skadad lungvävnad och dessa sekundära infektioner behandlas med antibiotika.
Vår hypotes är att subkliniskt infekterade kor och/eller ungdjur spelar en betydande roll i BRSV smittspridning (jämte insjuknade kalvar), såsom är fallet för humant RSV hos människa (dvs. ungdomar och vuxna sprider virus, ibland utan tydliga sjukdomssymptom).
Syftet med studien, vilken ingår i ett EU-projekt (H2020 633184-2, SAPHIR), är att generera kunskap om immunitet mot BRSV för att i förlängningen kunna identifiera ålderskategorier av djur som bör vaccineras för att bryta smittspridning i besättningar där ett säkert smittskydd inte kan tillämpas. Immunparametrar kommer att studeras i nässekret och tårar, saliv och blod från samma individer i flera besättningar under en tvåårsperiod. Immunceller från samma individer i olika åldrar kommer dessutom att användas för studier av immunstimulerande ämnen, in vitro, dels för att bidra till grundläggande kunskap om immunförsvarets utveckling, dels för utveckling av åldersanpassade vacciner. Lungsköljprov tas på enstaka individer vid bekräftad BRSV infektion för isolering av virus. Kostnader och produktionsförluster samt virusutsöndring och genetiska faktorer analyseras vid sjukdomsutbrott.
Jean-Francois Valarcher, Sara Hägglund
E-post: jean-francois.valarcher@slu.se, sara.hagglund@slu.se
Klimatförändringar, övergödning och minskad biologisk mångfald är bland de största hoten mot mänskligheten (Rockström et al., 2009). En annan stor utmaning är att få maten att räcka i framtiden då världens befolkning ökar snabbt samtidigt som vi inte bör utöka ytan av jordbruksmark (FAO, 2009). Vi vill minska mjölkproduktionens negativa miljöeffekter och samtidigt öka dess positiva effekter. Genom att öka mängden grovfoder och utesluta potentiella livsmedel som spannmål och bönor i kornas foderstat så kan den totala mängden livsmedel öka (Ertl et al., 2016) samtidigt som ekosystemtjänster som kolinlagring och ökad biologisk mångfald gynnas med ökad vallodling (Knudsen & Hermansen, 2015). Kornas förmåga att konsumera grovfoder och producera växthusgasen metan varierar mycket mellan olika individer. Variationen beror av en mängd faktorer, bland annat kornas gener, våmflora och passagehastighet. Målet är att bättre förstå mekanismerna bakom både grovfoder- och metanproduktion samt undersöka om det går att avla mot kor med låg metanproduktion och hög grovfodereffektiviet. Vi kommer även undersöka om det går att minska näringsläckaget från mjölkproduktionen genom att minska på den totala mängden råprotein (kväve) i foderstaten men ändå tillgodose kornas behov genom att tillsätta viktiga våmskyddade aminosyror i den lilla givan biproduktbaserat kraftfoder.
Johanna Karlsson (doktorand), Johanna.Karlsson@slu.se
Kjell Holtenius, kjell.holtenius@slu.se, tele: 018-67 16 29
Mikaela Patel, mikaela.patel@slu.se, tele: 018-67 10 13
Rolf Spörndly, rolf.sporndly@slu.se, tele: 018-67 16 28
Rebecca Danielsson, rebecca.danielsson@slu.se, tele: 018-67 19 92
Betesdrift för mjölkkor kan vara ett effektivt och resurssnålt system för lantbrukare. När besättningsstorleken ökar så uppstår dock lätt problem med upptrampad mark, sämre klövhälsa och smutsiga juver som kostar arbetstid och kan leda till försämrad djurhälsa. Lantbrukare efterfrågar därför slitstarkt växtmaterial och kostnadseffektiva investeringar. Projektet syftar till att ta fram tekniska och odlingsmässigt långsiktiga lösningar för långliggande betesvall i stora besättningar. Målen är att: 1) utvärdera fyra betesblandningar med avseende tramptålighet vid avbetning och produktion genom att mäta: vegetationstäckning, botanisk sammansättning, produktionspotential och fodervärde, 2) utvärdera hållbarhet i relation till investeringskostnader för två markstabiliserande åtgärder på punktbelastad yta i betesfållan. Detta är en fortsättning på pågående projekt som pågått sedan 2012.
Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increased herd sizes can cause major problems with trampling damages on soil leading to clawproblems and dirty udders, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal health. Farmers ask for durable pasture swards and cost efficient investments. The aim of the project is to develop technical and agronomic solutions for long-term pasture management with a large dairy herd. The objectives are: 1) evaluate four seed mixtures with regard to production and resilience to trampling by measuring vegetation cover, botanical composition, production potential and feed value. 2) evaluate two materials used to protect areas exposed to a high degree of trampling in relation to investment costs. This is a continuation of the field experiments that started 2012.
Eva Salomon (JTI), eva.salomon@jti.se, Telefon: 010-516 69 61
Martin Sundberg (Del 2), martin.sundberg@jti.se, Telefon: 010-516 69 24
Nilla Nilsdotter-Linde (Del 1), nilla.nilsdotter-linde@slu.se, Telefon: 018 67 14 31
Marianne Tersmeden (Del 1 och Del 2), marianne.tersmeden@JTI.se, Telefon: 070-952 82 73
Eva Spörndly (Del 1), eva.sporndly@slu.se,Telefon: 018 67 16 32
Fullfoderutfodring förekommer i stor utsträckning inom mjölkproduktionen. Det är fördelaktigt för kon eftersom kraftfoder och grovfoder blandas så att fodret som konsumeras har en konstant sammansättning. Våmmiljön hålls därför mer stabil. Dock finns det risk för att korna sorterar fodret, vilket gör att vissa kor får tillgång till stora mängder stärkelserikt kraftfoder, medan andra kommer kunna ha svårt att näringsförsörja sig på det foder som blir kvar. Syftet med detta projekt är att med hjälp av ökad mixningsgrad och vattentillsats minska möjligheterna till sortering av fullfodret, och studera hur det påverkar kornas beteende, foderintag, produktion och våmmiljö.
Mikaela Patel, mikaela.patel@slu.se, tel. 018 - 67 10 13
Cecilia Kronqvist, cecilia.kronqvist@slu.se, tel. 018 - 67 16 54
Forskare vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV)
2018-01-16—2018-06-05
"Fri kotrafik" och automatisk mjölkning har tillämpats i konventionell mjölkproduktion med automatiska mjölkningsstationer (AMS) i Sverige i snart 20 år. Genom att automatisera en mjölkningskarusell (AMR) har DeLaval skalat upp den automatiska mjölkningen till att passa besättningar på 500-700 kor. Det finns ett dussin anläggningar i världen, men endast Lövsta är byggd för att kunna studera hur detta system fungerar med fri trafik i stallmiljö. Från anläggningar i t.ex. Tasmanien vet man att fri kotrafik fungerar under betesförhållanden. Syfet med projektet är att studera djurens beteende, produktionsaspekter, tekniska lösningar, trafiksystemens funktion och personalens arbetsåtgång i en rad intensiva studier där man simulerar fri kotrafik i en större besättning med hjälp av 120 kor och tre tillgängliga mjölkningsperioder (fönster) per dygn.
Jan Olofsson, jan.olofsson@slu.se tel. 018 - 67 16 36, 070 371 4406
Gunilla Helmersson, försökstekniker, tel. 070 666 4379
Elin Rarcovich, examensarbetare
Ulrica Robertsson, examensarbetare
Blandning av fullfoder till nötkreatur är en tidskrävande process. För att spara arbete är det önskvärt med så få blandningstillfällen som möjligt. En nackdel med få blandningstillfällen är att blandningen kan behöva lagras relativt länge innan den utfodras. En blandning med komponenter som är lätta att bryta ned för mikroorganismer och/eller ett ensilage med låg lagringsstabilitet (ensilaget ”tar värme” kort tid efter att det tagits ur silon) skall dock helst utfodras direkt efter blandning. Annars finns risk att den hygieniska kvaliteten försämras med sänkt foderkonsumtion som följd. Genom att tillsätta komponenter till blandningen som begränsar mikrobiell aktivitet kan blandningsfrekvensen hållas nere samtidigt som korna erbjuds ett bra och attraktivt foder. Projektet syftar till att utvärdera hur olika tillsatsmedel för förbättrad lagringsstabilitet i fullfoderblandningar påverkar konsumtion och produktion hos mjölkkor.
Bengt-Ove Rustas, bengt-ove.rustas@slu.se, telefon: 018-671663
Rainer Nylund,rainer.nylund@slu.se, telefon: 018-671635
Ivan Gicquel (extern ex-jobbare), ivangicquel@gmail.com, Mobile: +33 677 48 69 96
När en mjölkko går igenom en plötslig foderstatsförändring som innehåller en ökad mängd icke-strukturella kolhydrater eller sänkt konsumtion av effektiv fiber kan våmacidos utvecklas vilket innebär att pH i våmmen sjunker. Om kon utvecklar våmacidos kan det leda till produktionsstörningar som kan innebära en ekonomisk förlust för lantbrukaren. Eftersom våmacidos är svårt att diagnostisera kan mätning av våmpH upptäcka våmacidos på tidigt stadium. Resultat och slutsatser av mätningarna kan öka kunskapen om risker i samband med utfodring och därmed att minska förekomsten av våmacidos bland korna. För att uppfylla mjölkkons behov av grovfoder och kraftfoder samt balansen mellan dessa fodermedel i foderstaten kan mätning av våm pH utföras. Syftet med detta projekt är att mäta våm pH hos mjölkkor kontinuerligt under en period samt att undersöka pH förändringar i samband med foderintag. Syftet är också att utvärdera tre olika metoder för att mäta våm pH hos mjölkkor.
Mikaela Lindberg, mikaela.lindberg@slu.se, 018 - 67 10 13
Examensarbetare
Veronica Furenbäck, vefu0001@stud.slu.se
Försöket är en del av ett större projekt för att underlätta användandet av hemmaodlat proteinkraftfoder till mjölkkor. Syftet med försöket är att studera vilka förändringar i mjölkureahalt som sker på kort och medellång sikt vid simulerade störningar i utfodring med gårdsblandat kraftfoder. Mjölkurea är en markör som återspeglar kornas proteinutfodring. Försöket skall ge riktlinjer som visar vilka nivåer av förändringar i mjölkureahalt som indikerar felaktigheter i kraftfoderkedjan och som kräver åtgärder.
Försöksupplägg: 48 kor i fyra grupper i VMS-avdelningen utfodras under tre veckor med fyra olika kraftfoder med olika innehåll avseende protein.
Torsten Eriksson,
torsten.eriksson@slu.se, 018 - 67 16 43. Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV)
Rainer Nylund,
rainer.nylund@slu.se, 018 - 67 16 35. Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV)
Ex-jobb
Though much progress has recently been made, information regarding the identification and understanding of positive emotions in animals is still lacking. While the avoidance of negative emotions in animals is important for a high quality of welfare, ensuring the presence of positive emotions is equally important. Recent research has begun to explore interactions between positive emotions and various physical observations of dairy cows, such as ear posture.
The aim of this study is to further develop this research through analyzing the relationship between ear, tail and neck postures of dairy cows and positive/negative emotion. Specific predictions regarding links between body posture and emotional states will be made based on previous research.
Linda Keeling,
linda.keeling@slu.se, 018 - 67 16 22. Institutionen för husdjurens miljö och hälsa (HMH)
Kirste Colleen Mccrea,
kimc0001@stud.slu.se, 072-714 28 44
Yezica Norling,
Yezica.Norling@slu.se, 018-67 21 15
Daiana de Oliveira,
Daiana.Oliveira@slu.se, 018-67 17 30
Under de senaste tio åren har LED-belysning blivit tillgänglig för djurstallar och det är ett allt vanligare val vid nyinstallation av belysning. LED-teknologin gör det möjligt att utforma lampor med specifika våglängder, utvecklingen inom detta område har kommit långt för växthus men det finns inga studier på djur där man testat effekt av olika våglängder på djuren. Syftet med projektet är att studera effekten av specifika våglängder och ljusstyrkor från LED-ljus på mjölkproduktion och aktivitet hos mjölkkor.
Den huvudsakliga hypotesen är att kornas aktivitet och mjölkmängd kan bibehållas med lägre energiåtgång för belysning om lysrörsbelysning ersätts av LED-ljus, samt att LED-ljus möjliggör en mörk period under den naturliga natten utan att aktivitet eller mjölkmängd minskar. Det praktiska arbetet kommer omfatta två eller tre försöksserier i ett ljuslab på Lövsta som skall ge underlag för beslut om våglängder att föreslå i praktiskt bruk. Sådana armaturer kommer att testas i fältförsök i projektets slutfas. Projektet skall utmynna i rekommendationer för LED-ljusprogram i stallbyggnader för mjölkkor för minskad energiförbrukning med bibehållen eller ökad mjölk produktion.
Sofia Lindkvist, sofia.lindkvist@slu.se, 018-672582
Björn Ekesten, bjorn.ekesten@slu.se, tel., 018-671814
Sigrid Agenäs, sigrid.agenäs@slu.se , tel. 018-67 16 33 Professor vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV); Skötsel idisslare
Det finns ett ökande intresse bland lantbrukare och konsumenter, i Sverige och andra länder, för mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans. Det är ganska väl belagt i forskning att det är gynnsamt för kalven, både på kort och lång sikt, att gå med sin mamma men det finns mycket kvar att göra avseende effekter på kon och på gårdens arbetsmiljö och ekonomi.
Vi startar nu ett forskningsprojekt som kommer omfatta många olika aspekter av att hålla kor och kalvar tillsammans under de första 4-5 månaderna av laktationen. Ett syfte med den delstudie som börjar sommaren 2019 är att hitta skötselrutiner som fungerar för personalen och djuren, både vid inhysning inomhus och utomhus. Vi kommer studera beteende, mjölkmängd, foderintag, energibalans och indikatorer för hälsa hos ko och kalv under tiden försöket pågår. Korna och kalvarna som ingår i den här delstudien kommer även att följas under de närmaste åren, avseende produktionsmått som tillväxt, tid för första brunst, antal semineringar, inkalvningsålder och mjölkmängd.
I projektgruppen ingår forskare vid SLU, NMBU i Norge, Aarhus University i Danmark och Vetsuisse Faculty i Schweiz.
Sigrid Agenäs, sigrid.agenas@slu.se, tel. 018-67 16 33, 070-556 72 03. Professor vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV); Skötsel idisslare
Hanna Eriksson, hanna.eriksson@slu.se, tel. 070-206 92 67. Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV); Skötsel idisslare
Daiana De Oliveira, daiana.oliveira@slu.se, tel. 018-67 17 30, 076-903 06 54. Institutionen för husdjurens miljö och hälsa; Avdelningen för etologi och djurskydd
Försökstekniker: Gunilla Helmersson, gunilla.helmersson@slu.se, 018-67
16 05, 070-666 43 79
Praktikant från Frankrike: Henri Duchaux, duchaux_henri@orange.fr, tel. +33-78-697 65 85
Examensarbetare: Josefin Molin Björklund, jomo0003@stud.slu.se
Projekttid 2017
Tarmens mikroflora har en stor betydelse för värddjurets hälsa och är viktigt för utveckling av tarmens funktion och förmåga att skydda mot infektioner. Foderintag påskyndar tarmens kolonisering mot en mer mogen mikroflora och accelererar tarmens mognad, vilket minskar risken för tarmrelaterade hälsoproblem efter avvänjning hos smågrisar. Dessutom påverkar fodrets sammansättning (t ex fiberinnehåll) tarmflorans sammansättning och de kortkedjiga fettsyror som produceras i tarmen, vilket kan påverka produktion av beteendepåverkande peptider i grisens tarm. Genom att ge smågrisarna ett oralt fodertillskott under digivningsperioden, och foder med olika sammansättning under samma period, finns möjlighet att kunna identifiera faktorer som kan stimulera födosöksbeteende och foderintag. I en parallell studie kommer vi också att undersöka förhållandet mellan tarmens mikroflora, beteendepåverkande peptider och svansbitning.
Linda Keeling, linda.keeling@slu.se, 018 – 67 16 22
Else Verbeek, else.verbeek@slu.se, 070 – 531 17 71
Agneta Hermansson, agneta.hermansson@slu.se, 070-334 27 67
Gris: Microbiotakultingar - Påverkan på smågrisens mikrobiota-sammansättning och ätbeteende efter tidigt intag av foder
Projekttid 2017
Syftet med detta projekt är att identifiera strategier som stimulerar födosöksbeteendet hos smågrisar tidigt i deras liv och därmed initierar tidig mognad av tarm och tarmflora. Tarmens mikroflora har en stor betydelse för värddjurets hälsa och är viktigt för utveckling av tarmens funktion och förmåga att skydda mot infektioner. Foderintag påskyndar tarmens kolonisering mot en mer mogen mikroflora och accelererar tarmens mognad, vilket minskar risken för tarmrelaterade hälsoproblem efter avvänjning hos smågrisar. Dessutom påverkar fodrets sammansättning (t ex fiberinnehåll) tarmflorans sammansättning och de kortkedjiga fettsyror som produceras i tarmen, vilket kan påverka produktion av beteendepåverkande peptider i grisens tarm. Genom att ge smågrisarna ett oralt fodertillskott under digivningsperioden, och foder med olika sammansättning under samma period, finns möjlighet att kunna identifiera faktorer som kan stimulera födosöksbeteende och foderintag. I en parallell studie kommer vi också att undersöka förhållandet mellan tarmens mikroflora, beteendepåverkande peptider och svansbitning.
Johan Dicksved, johan.dicksved@slu.se, Telefon: 018 – 67 28 10
Jan-Erik Lindberg, jan.erik.lindberg@slu.se, Telefon: 070-677 21 02
Vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV); Näringslära och skötsel enkelmagade djur
Lidija Arapovic, lidija.arapovic@slu.se, telefon: 070-334 27 67
Projekttid september 2017 - december 2019
Förbättrad välfärd för suggor i grupphållningssystem – effekt av genotyp och uppfödningsstrategi på gyltors sociala förmåga, produktivitet och reproduktion senare i livet.
Det pågår en övergång från individuell uppstallning till grupphållning av dräktiga suggor i Europa. Grupphållning av suggor har tydliga djurvälfärdsfördelar, t.ex. får suggorna möjlighet att rör sig fritt och utföra viktiga naturliga beteenden, men risken för att suggorna skadar varandra allvarligt är också högre i dessa system eftersom den sociala hierarkin ändras varje gång nya individer introduceras till gruppen. Utvecklingen av grisars sociala förmåga och förekomsten av skadliga aggressiva beteenden påverkas bl.a. av djurens sociala miljö under uppväxten. De genetiska förutsättningarna hos rekryteringsgyltor och utvecklingen av deras sociala förmågor under uppväxten är däremot outforskade.
Det långsiktiga målet med projektet är därför att utveckla hållbara och för grisnäringen relevanta uppfödningsstrategier för ökad välfärd hos gyltor som ska hållas i grupphållna system senare i livet. Vi kommer studera skillnader mellan raser som selekterats i grupphållnings- eller individuellt uppstallade system samt effekter av gyltornas sociala miljö under uppväxten. Vi kommer utvärdera kort- och långsiktiga effekter på utvecklingen av gyltornas sociala förmåga, hälsa och välfärd från födseln till gyltornas andra dräktighet. Gyltornas produktivitet och reproduktion senare i livet undersöks också. Resultaten från studien är ett viktigt bidrag till utvecklingen av grupphållna system; att använda grisar som är genetiskt och beteendemässigt lämpliga för grupphållningssystem.
Anna Wallenbeck, Anna.Wallenbeck@slu.se, telefon: 018 674504
Linda Marie Hannius, Linda.Marie.Hannius@slu.se
Projekttid 2018
Vallfoder till grisar ges oftast i form av ensilage och är det av stort värde att utreda dess potential som näringskälla. Det är också viktigt att hitta lämpliga former hur ensilage ska utfodras för att möjliggöra ett bra näringsutnyttjande samtidigt som det kan ge grisarna mer sysselsättning och möjlighet att utföra naturliga beteenden. Grisar som utfodras med fullfoder där ensilage exakthackats och blandas ihop med övriga fodermedel sorterar dock ut en del av ensilaget, vilket påverkar tillväxten negativt.
Det är ändå intressant eftersom ensilage ökar grisarnas sysselsättningsgrad jämfört med pelletsfoder. Den stora utmaningen med att utfodra grisar med ensilage är, förutom att det håller en hög näringsmässig kvalitet, också att hitta utfodringstekniker som minskar mängden bortsorterat foder utan att för den skull mista funktion som berikning till grisarna. Vi avser att undersöka hur en ännu kortare strålängd, än de ca 1-3 cm som exakthackning innebär, påverkar grisarnas ätmönster och beteende. Ensilage som hackas och därefter intensivbearbetas i en bioextruder, får en finare struktur. Detta tror vi kan medföra att de olika foderingredienserna kan bindas ihop ytterligare och minska grisarnas möjligheter att sortera ut olika delar i fullfodret. På så sätt ökar ensilagekonsumtionen och näringen från ensilaget kan utnyttjas bättre. Sannolikt kommer fodret också att kunna tjäna som berikning till grisarna och bibehålla en ökad sysselsättningsgrad.
Magdalena Åkerfeldt, magdalena.akerfeldt@slu.se 018-671716
Sara Holmström, sahm0004@stud.slu.se
Projekttid juli 2020 - juni 2021
Dålig benhälsa hos suggor är, utöver att det i sig är smärtsamt för det drabbade djuret, även kopplat till andra djurvälfärdsproblem som till exempel ökad smågrisdödlighet. Det långsiktiga målet med det här projektet är att mer effektivt identifiera suggor som har god benstyrka och bra rörelser, och därmed förbättra välfärden för både sugga och smågrisar.
Vi kommer att fokusera på förbättrade fenotyper samt utvecklandet av ett genetiskt test för benhälsa. En sugga som har ont i benen rör sig sannolikt mindre jämfört med en frisk sugga. Suggans aktivitet kommer att mätas automatiskt med så kallade accelerometrar som registrerar frekvensen positionsförändringar djuren gör. Denna information kommer valideras mot bedömningar av suggans benstatus och exteriör. Tryckmatta kommer användas för att verifiera om suggorna lider av hälta. Information om aktivitet och benstatus kommer relateras till suggans fruktsamhet och smågrisöverlevnad.
Vi har sannolikt identifierat den gen som styr nedärvningen av så kallade veka bak-kotor hos gris. Projektet avser att via utökade provtagningar och analyser verifiera dessa preliminära resultat. Syftet är att förbättra djurhälsan genom att med ett enkelt blodprov kunna identifiera avelsdjur som bär på anlag för dålig benställning.
Katja Nilsson, Katja.Nilsson@slu.se, tel. +4618674534
Anna Bergh, Anna.Bergh@slu.se, tel. +4618672152
Maj 2020 – 2022
Att bygga bo inför grisning är ett medfött beteende hos grisen. I naturen skyddar boet och är därmed livsviktigt för smågrisarnas överlevnad. Beteendet är därför så basalt för grisens fortlevnad att suggorna fortfarande bygger bo, även om vi idag håller dem i varma stallar. Tidigare studier visar att suggans bobyggnadsbeteende påverkas av miljön och att den kan ha betydelse för suggans modersegenskaper. Det saknas däremot studier som jämför individuella skillnader i bobyggnadsbeteende hos suggor som hålls i samma miljö och som följer samma individer över flera grisningar för att se om de beter sig likartat vid varje grisning.
Målet med projektet är att utforska individuella skillnader mellan suggor över tid för att se om olika bobyggnadsprofiler kan identifieras, dvs. med vilken frekvens och när olika beteenden uppvisas i förhållande till när grisningen startar. Målet är också att studera sambanden mellan suggans beteendeprofil, hennes modersegenskaper och smågrisöverlevnaden. Fyrtio suggor och deras kullar kommer att följas under deras tre första grisningar. Slutligen kommer vi testa en praktisk mätmetod för att kunna identifiera bobyggnadprofiler med aktivitetsmätare. Vi tror att identifiering av bobyggnadsprofiler hos enskilda suggor kan bli ett viktigt framtida redskap för lantbrukare inom smågrisproduktionen.
Rebecka Westin, HMH, rebecka.westin@slu.se, tel. 0511-670218
Anna Wallenbeck, HMH, anna.wallenbeck@slu.se, tel. 018-674504
Linda-Marie Hanninus HMH, doktorand, linda.marie.hannius@slu.se, tel. 0705-820416
Augusti 2021 – dec 2021
Målet med projektet är att utvärdera användbarheten av gräs/klöverensilage som en lokalt odlad foderresurs i ekologisk och konventionell grisproduktion. Projektets specifika avsikter är att studera hur en ökad inblandning av ensilage i fodret till grisar påverkar grisarnas aktivitet och sociala interaktioner samt att erhålla mer kunskap om hur tarmens mikrobiota förändras genom inblandning av vallfoder i grisars diet, och sambandet mellan mikrobiota-tarm-hjärna och grisarnas beteende (t.ex. förmåga att hantera stress).
Magdalena Åkerfeldt, magdalena.akerfeldt@slu.se, tel. +4618671716
Johanna Friman, doktorand, Johanna.friman@slu.se, tel.+4618672300
Projekttid 2021-2022
Målet med projektet är att utvärdera användningen av lokalt producerat vallensilage med rödklöver i foderstaten till suggor. Syftet med denna delstudie är att undersöka hur fytoöstrogener i rödklöver metaboliseras hos grisar och vilken biologisk effekt det har, dvs. hur det inverkar på suggors fertilitet och reproduktion. Studien förväntas ge mer kunskap om hur metabolismen för dessa substanser sker och hur det i sin tur påverkar reproduktionsegenskaper och är viktig för att kunna ge säkra rekommendationer om möjligheterna att inkludera rödklöver i ensilage till suggor.
Emy Vu (doktorand), emy.vu@slu.se, tel. +18672046. Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV).
Magdalena Åkerfeldt (forskare, handledare), magdalena.akerfeldt@slu.se, tel. +46181716. Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV).
Ann-Sofi Bergqvist, Ann-Sofi.Bergqvist@slu.se, tel. +4618672986
Torbjörn Lundh, torbjorn.lundh@slu.se, tel. +4618672137
Anneli Rydén, anneli.ryden@slu.se, tel. +4618671890
Projekttid 2022
Suggans betydelse för smågrisarnas hälsa och överlevnad i samband med grisning. Utvärdering av några fysiologiska parametrar.
Försöket syftar till att undersöka ett par fysiologiska parametrar; blodtryck och nivån av antikroppar i råmjölk hos sugga, och dess inverkan på smågrisdödligheten, samt att utvärdera en icke-invasiv metod för att mäta suggornas blodtryck vid förlossning i jämförelse med blodtrycket i olika stadier av dräktighetscykeln.
Anna Carlertz, anna.carlertz@slu.se, +46739364230
Projekttid 2023
Projektets långsiktiga mål är att med hjälp av artificiell intelligens (AI) och så kallat datorseende öka möjligheterna för lantbrukaren att tidigt upptäcka avvikelser i individuella djurs tillstånd, och därmed kunna sätta in åtgärder för att förbättra suggans välfärd och förhindra att smågrisarna far illa eller dör. Projektet kommer att utgöra en angelägen pilotstudie till en planerad större ansökan om användande av AI-teknik för att registrera beteende och hälsa hos suggor och smågrisar.
Specifikt kommer vi att validera metoder att automatiskt mäta andningsfrekvens hos suggor och smågrisar från film. Andningsfrekvens är en indikator för ohälsa och stress, till exempel värmestress.
Katja Nilsson, katja.nilsson@slu.se, tel., +4618674534. Institutionen för husdjursgenetik, Tillämpad genetik.
Tomas Klingström, tomas.klingstrom@slu.se
Projekttid 2024
Syftet med studien är att använda en avdelning för slaktsvinen för att logga temperatur och fuktighet, samt följa upp energianvändning för värme och ventilation. Mätvärdena ska användas för validering av en datormodell.
Therese Malm, therese.malm@slu.se, tel.: +4640415223
Målet med försöket är att utvärdera om vitblommig åkerböna kan användas i foder till suggor. Åkerböna är en inhemsk proteinrik gröda som dessutom är värdefull att kunna ha med i växtföljden. Man avråder för närvarande från att använda åkerböna i suggfoder eftersom kullstorlek och mjölkproduktion påverkats ogynnsamt i försök med brokblommiga sorter med högt innehåll av tanniner (garvsyra) som genomfördes i Danmark i början av 70 talet. Dokumentation av de under senare år lanserade vitblommiga sorterna med lågt tannininnehåll som foder till suggor saknas helt. Försöket finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning
Maria Neil, Tel: 018-67 45 38
Är understödjande smärtlindrande behandling positiv eller negativ för grisen sett ur ett långsiktigt perspektiv?
Hälta och ledinflammationer bland smågrisar utgör ett stort problem inom grisproduktionen. I Sverige behandlas idag ungefär var tionde gris med antibiotika för hälta under smågrisperioden och av dessa djur behandlas cirka 75% under de tre första levnadsveckorna. Därutöver medför skadorna ökad arbetstid för undersökningar och antibiotika behandlingar samt ekonomiska förluster i form av döda grisar och minskad tillväxt. För positiv terapieffekt vid ledinfektioner krävs en snabbt insatt behandling med antibiotika. Tilläggsbehandling i form av läkemedel som minskar smärta (analgetika) som NSAID (Non Steroidal Antiinflammatory Drugs) har ökat betydligt under de senaste åren. Ett större medvetande och en större förståelse för smärtor och smärtfyllda tillstånd hos smågrisar är en av orsakerna till användning av analgetika.
En litteraturöversikt avseende rörelsestörningar har genomförts där främst behandlingar mot ledinfektioner hos smågrisar har studerats. De flesta av studierna rekommenderar penicillin som förstahandsval av antibiotika, vilket även gäller svenska förhållanden eftersom Sverige inte har något stort problem med resistenta bakterier. Däremot saknas det vetenskapligt granskade uppgifter om NSAID-er i samband med rörelsestörningar hos smågrisar.
Smärtbehandling kan vara ett viktigt element i klinisk praxis förutsatt att det inte medför att smågrisarna inte överbelastar infekterade leder med framtida men som följd och målsättningen med studien är att jämföra effekten av behandling med antibiotika plus smärtlindring jämfört med enbart antibiotika.
Mate Zoric
Kirurgisk kastrering av smågrisar görs rutinmässigt på alla hangrisar som används för köttproduktion i Sverige. Det görs för att förhindra obehaglig galtlukt som kan förekomma i kött från vissa könsmogna hangrisar. Kastrering görs vanligen utan bedövning och innebär smärta för grisen och ökad risk för infektioner. Rutinmässig kastrering av hangrisar bör ifrågasättas av djurvälfärdsskäl. En annan fördel med uppfödning av intakta hangrisar är att de har större muskelansättning än kastrater och därmed utnyttjas fodret effektivare. Inom EU vill man införa förbud mot kastrering så snart som möjligt, men det finns problem som måste lösas innan man kan upphöra med kastrering. Okastrerade hangrisar utför nämligen mer aggressivitet och sexuellt beteende (upprepade upphopp) i samband med könsmognad. Grisar som inte känner igen varandra slåss när de blandas. I dagens produktionssystem blandas djuren flera gånger, dels under uppfödningen och dels i samband med slakt. Blandning med främmande djur är alltid påfrestande för grisarna och slagsmålen leder ofta till bit- och rivskador samt benproblem. Försök har visat att hangrisar som föds upp tillsammans med sina kullsyskon från födelse till slakt slåss mindre och hoppar mindre än om de blandas med andra grisar. De tycks dessutom ha lägre nivåer av de substanser som orsakar galtlukt.
Om hangrisar och sogrisar föds upp tillsammans sker betäckningar och då kommer en del sogrisar vara dräktiga när de slaktas. Genom att hålla könen åtskilda påverkas åtminstone inte sogrisarna av hangrisarnas aggressiva och sexuella beteende. Dessutom har hangrisar och sogrisar olika näringsbehov. Om de föds upp könsvis kan man bättre anpassa fodrets sammansättning till behoven och på så sätt minska näringsläckaget via gödseln. Genom att föda upp grisar av olika kön från varje kull var för sig och inte blanda med okända djur blir gruppstorleken mycket liten, endast 3-5 systrar eller bröder. Så små grupper skulle försämra lönsamheten. Det finns emellertid ett tillfälle i grisens liv när man borde kunna blanda okända grisar utan att de slåss, nämligen när smågrisarna är två veckor gamla. Det finns produktionssystem där suggan får lämna grisningsboxen vid denna tidpunkt och flytta tillsammans med kullen till en storbox med många suggor och deras smågrisar. Sådana system är dock mycket kostsamma. Syftet med studien är att undersöka om det är möjligt att upphöra med kirurgisk kastrering genom att låta smågrisar från två kullar träffas från två veckors ålder till avvänjning och sedan föda upp hangrisar (bröder och bekanta hangrisar) åtskilda från sogrisar. På så sätt hoppas vi minimera aggressivt och sexuellt beteende samt galtlukt, och samtidigt utnyttja hangrisarnas höga produktionsförmåga bättre. Hälften av grisarna får bekanta sig med grisar i grannboxen vid två veckors ålder genom en öppning i boxväggen. Vid avvänjning stängs öppningen och hangrisarna föds upp i stabila grupper. Hela gruppen skickas till slakt samtidigt utan att blandas med andra djur. I kontrolledet blandas hangrisarna med okända hangrisar vid insättning i slaktsvinsstallet. De skickas till slakt grundat på individuell vikt.
Projektet finansieras av EU med medel från 6:e ramforskningsprogrammet. Det är en del i Q-PorkChains.se
Lotta Rydhmer, Tel: 018-67 45 44
I studien undersöks möjligheten att utfodra växande grisar med fullfoder där närproducerad vallgröda ingår som foderresurs. Vallgrödor har god potential att tillgodose grisarnas behov av näring och kan dessutom bidra till förbättrad djurvälfärd, eftersom grovfoder ökar grisarnas möjlighet att utföra födosöksbeteenden. Det finns behov av ökad kunskap om produktions- och beteende relaterade effekter vid inblandning av vallgrödor i grisfoder. Målet med det här projektet är att studera hur utfodring av tidigt skördat gräs/klöver ensilage som utfodras separat i foderhäckar (långstråigt) eller som fullfoder där grovfoder hackas och blandas eller pelleteras med spannmålsfoder inverkar på produktion, allmän aktivitet, födosöksbeteende och aggressionsnivå hos växande grisar.
Magdalena Høøk Presto
Ansvarig forskare: Professor Ulf Magnusson, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för reproduktion. forskargrupp; doktorand Ola Thomsson, vet med dr Ann-Sofi Bergqvist, vet med dr Ylva Brandt, vet med dr Lena Eliasson- Selling, Svenska Djurhälsovården.
Försökets syfte är att undersöka orsakerna till de två viktigaste problemen inom ekologisk smågrisproduktion.
1) Hög smågrisdödlighet under digivningen, låga kullvikter och stor viktvariation inom kullen vid avvänjning.
2) Stora svårigheter att planera system för omgångsuppfödning, suggorna kommer i brunst under digivningen och därmed kommer i otakt med övriga suggor i gruppen efter avvänjningen och omgrupperingar måste ske kontinuerligt vilket leder till problem, både ekonomiskt och smittskyddsmässigt
I projektet utreds effekten av olika tidspann som suggan ger di i grisningsboxen innan den släpps ut i en grupp med digivande suggor med avseende på förekomst av brunst under digivning, smågrisdödlighet och smågristillväxt. Studien utförs med icke-invasiva metoder (observation, provtagning från avföring och saliv).
Projektet erhåller finansiellt stöd från forskningsrådet Formas
Ulf Magusson, Tel: 018-67 23 24
Bakgrund och frågeställning
Vi har undersökt hur dräktiga suggors motivation till att söka föda påverkas av en begränsad kraftfodergiva i kombinaion med fri tillgång till ensilage. Det är intressant att hitta en praktiskt tillämpbar metod att mäta hur motiverade suggorna är till att äta ensilage, som en indikation på deras hunger. För att inte riskera att sinsuggor blir för feta, begränsas givan av kraftfoder efter att suggan blivit betäckt. En begränsad fodergiva kan skapa stress vid utfodringen till följd av minskad sysselsättning och hunger. Genom inblandning eller tillskott av grovfoder kan stress och onormala beteenden undvikas eftersom grovfoder ger grisarna en ökad mättnadskänsla. Dessutom ges grisarna större möjligheter till födosöksbeteenden, vilket kan innebära ett större välbefinnande hos grisen.Syftet med denna studie var att undersöka hur en begränsad kraftfodergiva i kombinaion med fri tillgång till ensilage påverkar dräktiga suggors motivation till att söka föda. Vi avsåg också att utvärdera detta som en praktisk tillämpbar metod för att mäta hur motiverade suggor är till att äta ensilage, som en indikatior på hunger.
Material och metoder
I försöket ingick totalt 39 sinsuggor av rasen Yorkshire. Dessa fördelades på två behandlingar med vardera två upprepningar där suggorna under fyra veckor tilldelades antingen: konventionellt suggfoder restriktivt med 60% av svensk norm (RES) eller i enlighet med svensk norm (K). Båda behandlingarna utfodrades fritt med gräsensilage separat i rundbalar som placerades i djupströytan. Suggorna vägdes och hullbedömdes regelbundet varje vecka under försöksperioden och deras smågrisproduktion följdes också upp. För att utvärdera suggornas beteende registrerades deras allmänna aktivitet och födosöksbeteende. Detta gjordes genom direkt observationer och filmning av alla grisar i varje box kontinuerligt under försöksperioden.
Resultat och slutsats
Resultaten visar att suggor med restriktiv fodergiva spenderade 17 % mer tid åt att äta ensilage och hade även 52 % kortare genomsnittstid från det att de individuella foderbåsen öppnas upp efter utfodring av kommersiellt suggfoder, till dess att de tuggade på ensilage för första gången, jämfört med suggor som utfodrades enligt svensk norm. Dock såg vi att även de suggor som utfodrades enligt normen spenderade så mycket som 47 % av tiden till att äta ensilage. Under försöksperioden skiljde sig suggornas erhållna vikt och späcktjocklek mellan behandlingarna, med lägre värden för de suggor som fick begränsad fodergiva. Däremot påverkade inte vikt eller späcktjockleken suggornas smågrisproduktion.
Våra resultat tyder på att suggor generellt sett har en hög motivation att äta ensilage. Suggor med restriktiv fodergiva verkar dock vara mer motiverade till att äta ensilage eftersom de spenderade mer tid till det, troligen på grund av en större hungerkänsla.Magdalena Høøk Presto och Per Peetz Nilsen, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU
Magdalena Presto
I smågrisproduktionen är suggornas maternella egenskaper oerhört viktiga. Suggors prestation kan påverkas av yttre faktorer såsom sjukdom eller inhysningsform eller av genetiska faktorer. Studier av suggornas beteenden kan ge en uppfattning om hur bra mor enskilda individer är eller kommer att bli. Beteendestudier är dock mycket tidskrävande och därför kostsamma. Ett verktyg som automatiskt registrerar och kategoriserar suggors beteenden skulle vara till stor hjälp när de gäller att peka ut djur med avvikande beteendemönster. Det skulle även kunna underlätta avelsarbetet samt användas för att utvärdera olika inhysningssystem eller förändringar i ett befintligt system.
I försöket kommer accelerometerteknik användas för att studera suggors beteenden. Accelerometern mäter en kropps hastighet i tre dimensioner och kan på så sätt registrera både kroppens riktning och hastighet. Accelerometertekniken har validerats för användning som aktivitetsmätare på suggor tidigare med goda resultat, dock inte under svenska förhållanden och med svenskt djurmaterial.
Studien har två syften; dels att validera accelerometern för att undersöka med hur stor säkerhet den kan registrera olika typer av beteenden och beteendekategorier och dels att göra en longitudinell studie över tio dagar för att se om accelerometern kan registrera förändringar i beteendemönstret hos suggor.
Nils Lundeheim, Per Peetz Nielsen
Syftet med projektet var att göra immunokastrering, d.v.s. vaccinering mot ornelukt, mer flexibelt och därmed mer användbart i praktisk slaktsvinsproduktion. Därför studerade vi om vaccinering kan ske tidigare än vad som rekommenderas idag.
Totalt 192 hangrisar ingick i försöket. I kontrollgruppen kastrerades hangrisarna kirurgiskt utan bedövning under första levnadsveckan. I två grupper vaccinerades hangrisarna med Improvac
TM, dels tidigt och dels enligt tillverkarens rekommendation. Vid tidig vaccinering fick smågrisarna den första injektionen vid insättning vid 10 veckors ålder och den andra 4 veckor senare. Rekommenderad vaccinationstid är att första injektionen ges vid 16 veckors ålder och andra injektionen vid 20 veckors ålder, d.v.s. 4-6 veckor före slakt. Den fjärde gruppen bestod av intakta hangrisar. Samtliga grisar utfodrades restriktivt två gånger per dag enligt SLU-normen med ett konventionellt slaktsvinsfoder. Grisarnas beteende studerades vid 3 tillfällen under uppfödningen. För bedömning av könsmognad och ornelukt togs blodprov på alla grisar dagen före slakt och vid slakt togs vävnadsprov på fett, lever och testikel.Tidigare vaccinering mot ornelukt än vad som rekommenderas idag hade ingen märkbar inverkan på produktionsresultatet under våra experimentella förutsättningar med restriktiv utfodring. En fördel med tidig vaccinering var att hangrisarna blev sexuellt inaktiva tidigare. Även inverkan på testiklarnas storlek och funktion blev större. Detta gör det lättare att på slakteriet identifiera och särskilja vaccinerade djur från intakta hangrisar. Samtliga tidigt vaccinerade hangrisarna hade så låga orneluktssubstanser att köttet kunde användas för färskkonsumtion. Intäkten från slaktkroppen var densamma som för hangrisar vaccinerade enligt rekommendation och kirurgiskt kastrerade hangrisar. Vaccinering medför emellertid en merkostnad för vaccin, som idag uppgår till ca 28 kr per gris. Slutsatsen av vårt försök blir att tidig vaccinering är ett bra alternativ till det rekommenderade vaccinationsschemat och medför en större flexibilitet i vaccinationstidpunkt. Tidig vaccinering behöver dock testas med andra raskorsningar än de vi använt här, innan vi kan vara helt säkra på att det fungerar i praktiken. Det görs för närvarande inom uppföljnings projektet "Fungerar immunokastrering av hangrisar i praktisk produktion?" med medel från SLF.
Kerstin Lundström, Galia Zamaratskaia och Carl Brunius, Inst. för livsmedelsvetenskap, SLU och Kristina Andersson, Inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU.
Kristina Andersson
Projekttid 2012
Play has been shown to have positive effect on animal health and welfare, and is also discussed as a way for animals to show positive emotions. Play can be defined as all motor activity performed postnatally and that appears to be purposeless. Motor patterns from other contexts may often be used in modified forms during play but have altered temporal sequencing. If the activity is directed toward another conspecific it is called social play. In previous research observations have been done on three types of play i.e. object, locomotor and social play.
It has been proposed that animals could have a reward cycle for positive events, such as food, but this has not been much studied concerning play. The reward cycle consists of appetitive/anticipatory, consummatory and post-consummatory phases. If weaned piglets would be exposed to toys and extra space to stimulate play behaviour one may predict that this could lead to all three types of play. When they have learned what will happen in the play arena, and if the look forward to going there, it would be possible to record behaviours that indicate their anticipation to go there. If they have played for some time in the play arena and they are content with this one could also expect that they show relaxation when they come back to their home pen.
As tail biting and aggression can be found in weaned piglets it is also important to study if letting piglets play in a play arena will reduced these negative behaviours compared to piglets who are not allowed to play in a play arena.
The aim of this study is to investigate if piglets show behaviours indicative of anticipation to play, perform play in a play arena and show behaviours indicative of relaxation after play when they are back in their home pen. The questions to be answered are as follows:
1. Do piglets show an increase of behaviour indicative of anticipation before playing by showing restlessness, being oriented towards the play arena and social play in a holding area outside the play arena?
2. Will piglets perform locomotor play, social play and object play in the play arena?
3. Do piglets show behaviours indicative of relaxation after having been in a play arena by showing lying, eating, drinking and rubbing themselves?
4. Will pigs who are not allowed to visit the play arena (controls) perform more abnormal behaviour, and more aggression towards other pigs and be less active in their home pen?
5. Will piglets who have experience with toys play more in a play arena (all 3 types of play) compared to piglets without experience?
Lena Lidfors
Projekttid 2012-2014
Från och med 2015 skall 100% av fodret till ekologiska grisar vara ekologiskt odlat. Det är främst fodermedel med hög proteinkvalitet som kan vara svårt att få tag på, eftersom produkter som potatisprotein och majsglutenmjöl ofta är biprodukter från konventionell produktion. Grisar har behov av framförallt aminosyrorna lysin och treonin och om behovet inte tillgodoses växer djuren sämre och det blir mindre kött i slaktkroppen. I konventionell produktion löser man detta genom att tillsätta syntetiska aminosyror. Dessa är emellertid inte tillåtna i den ekologiska produktionen.
Musselmjöl har en hög proteinhalt och en aminosyrasammansättning som överensstämmer med slaktgrisars behov och skulle därför kunna ersätta konventionella proteinfodermedel. Musslor har dessutom en unik förmåga att filtrera vatten och därigenom rena våra hav från övergödning av framförallt kväve och fosfor. Syftet med försöket är att studera hur 5% inblandning av musselmjöl i slaktgrisfodret påverkar djurens tillväxt och slaktkroppskvalitet. Det förväntade resultatet är att slaktgrisarna kommer att ha oförändrad tillväxt, foderutnyttjande och slaktkroppskvalitet när musselmjöl ersätter konventionella proteinfodermedel.
Kristina Andersson
Early experience of enrichment can positively influence the development of social and foraging related behaviours that are important for how piglets deal with the stressors around weaning. It is believed that the effects of pre-weaning environment on later coping behaviors are mediated through play. Enrichment in the form of straw has generally been accepted as a way to increase the welfare of pigs, both before and after weaning. Most research on other types of enrichment has mainly focused on the post-weaning environment. Furthermore, these studies have mainly studied the effects of enrichment objects as a substitution to straw rather than as a complement.
The aim of this study is therefore to examine the effects of enrichment object in straw-bedded farrowing pens on piglets' behaviors, both before and after weaning. The goal is to investigate if enrichment objects can increase the welfare of piglets by stimulating play behaviours before and after weaning. The goal is also to investigate whether toys can reduce the weaning-induced stress response in piglets during the first week after weaning.
Lena Lidfors
Projekttid 2012-2013
Antal producerade smågrisar per sugga och år ökar, vilket ställer större krav på suggorna. Samtidigt ökar andelen gyltkullar. Utslagning av suggor pga reproduktions- eller benproblem är särskilt vanligt bland förstagrisare. Mål för gyltuppfödning i form av ålder, vikt och späckmått vid första betäckning har nyligen reviderats liksom utfodringsstrategin för att nå dessa mål. Vi vill undersöka hur den föreslagna strategin fungerar jämfört med högre energi- och lysintilldelning med avseende på levande vikt och späckmått fram till första betäckning, på ålder vid könsmognad och på dräktighetsresultat.
Data rörande tillväxt, fettansättning och tidig reproduktion som respons på individuell energi- och lysintilldelning under uppväxten i de aktuella intervallen saknas f.n. Resultaten förväntas därför kunna bidra till rekommendationer för utfodring av gyltor i Sverige och därmed knyta samman de reviderade målen för gyltuppfödning med den föreslagna strategin.
Maria Neil, Tel: 018-67 45 38
Projekttid september 2012 - februari 2014
Har mikrochip potential att identifiera grisar individuellt från födsel till slaktkropp?
Det långsiktiga syftet med studien är utveckla en metod för individuell identifiering av grisar i kommersiell produktion och slakt som kan användas för både produktionsuppföljning, sjukdomsregistrering, avelsbedömning och forskning. Det specifika målet med studien är att utvärdera säkerheten i identifiering av grisar med hjälp av mikrochip, dvs. att mikrochipet sitter på plats genom hela uppfödningsperioden och genom hela slaktprocessen.
I studien märks smågrisar från tio kullar med små mikrochip subkutant i örat. Chipets avläsbarhet och eventuellt obehag hos grisen kontrolleras kontinuerligt under uppfödningsperioden. Djuren slaktas vid slakteriet på Lövsta där chipen avläses igen, innan och efter slakt. Öronen avlägsnas från slaktkroppen för vidare undersökning.
Ann-Sofi Bergqvist, Tel: 018-67 29 86
Projekttid april 2014 - december 2015
Bakgrund och syfte med försöket
Kan en gen kopplad till oxytocin användas för att spåra suggor som är bra mammor?
Oxytocin beskrivs som ett "må bra-hormon". Hos suggor påverkar oxytocin bobyggande, livmoderns sammandragning vid grisning, mjölknedsläpp och digivningsbeteende. Oxytocin är också inblandat i stresshantering, socialt beteende och suggans ämnesomsättning. Genen som styr oxytocinreceptorer är vår kandidatgen.
Det övergripande målet är att öka grisars välfärd genom att förbättra suggors modersegenskaper. Kunskap om de gener som styr oxytocin och andra viktiga hormon kan användas i avelsarbetet för ökad smågrisöverlevnad och tillväxt och därmed kan djurvälfärden förbättras. Genom att systematiskt välja ut djur som bär på rätt anlag i kandidatgenen och låta de bli föräldrar till nästa generation blir det goda anlaget allt vanligare, och suggorna blir allt bättre mammor.
DNA-analysen avslöjar unga grisars anlag för modersegenskaper fastän de inte har grisat ännu och det underlättar avelsurvalet i avelsbesättningar och valet av gyltor vid rekrytering i uppföröknings-besättningar. Resultaten är även vara värdefulla för arbetet med att utveckla så kallad genomisk selektion. Smågrisproducenter med egen rekrytering kan använda information om djurens anlag i kandidatgenen för att välja ut de bästa gyltorna. Denna studie kommer alltså ge avelsorganisationer, gyltproducenter och smågrisproducenter ett nytt verktyg i jakten på suggor som är bättre mammor.
Lotta Rydhmer (HGEN), Elisabet Jonas (HGEN)
Projekttid 2016
Vårt beroende av sojaimport har uppmärksammats på senare tid. Åkerböna är en gröda som delvis kan ersätta sojan, vilket är angeläget för både konventionell och ekologisk produktion. I rekommendationer anges att vitblommig åkerböna bör användas i foder till gris.
Brokblommiga har bättre odlingsegenskaper än vitblommiga åkerbönor, men innehållet av tannin har ansetts begränsa användningen till gris då det kan försämra grisens förmåga att utnyttja protein. Dock vet vi inte hur hög inblandning av tanniner som ger negativa effekter och dessutom varierar tannininnehållet mellan sorter inom gruppen brokblommiga. Vi har därför genom labanalyser undersökt näringsvärde och innehåll av tanniner i de sorter som odlas i Sverige. I detta utfodringsförsök med tillväxtgrisar kommer två sorters brokblommig böna med högt resp. lågt innehåll av tannin att väljas ut och jämföras mot en vitblommig sort och ett sojabaserat foder utan åkerböna. Dessutom kommer effekten av inblandningsnivå av åkerböna att testas. Försöket genomförs dels som konventionell uppfödning, dels med ekologiska förtecken dvs utan tillsats av rena aminosyror. Projektets mål är att öka kunskapen om åkerbönans fodervärde och om/hur brokblommig kan användas i foder till gris.
Emma Ivarsson, Maria Neil
Emma.Ivarsson@slu.se, Maria.Neil@slu.se
018-672044, 0737-033348 (Emma), 018-674538, 073 631 11 80 (Maria)
Projekttid 2016-2017
Tidigare försök har visat att immunologiskt vaccinerade grisar utnyttjar fodret bättre än kastrater och sogrisar. I de svenska försök som gjorts tidigare har de vaccinerade grisarna fötts upp tillsammans med sogrisar och deras foderkonsumtion har därför inte kunnat registreras. Syfte med detta examensarbete är därför att undersöka de vaccinerade grisar foderomvandlingsförmåga vid könsvis uppfödning.
Kristina Andersson, HUV
E-post: kristina.andersson@slu.se
Project 2023-2024
Within Swedish egg production, high ammonia levels are considered as the major environmental challenge. The majority of Swedish hens are kept in cage-free systems with access to a littered area which increases the behavioural repertoire of the laying hen in a positive way. However, manure accumulating in the litter will increase the ammonia concentration in the indoor air, as nitrogen in the manure is converted to ammonia by bacteria and in chemical processes. Lower levels of crude protein in the feed and thereby nitrogen in the manure decrease the risk of ammonia formation, however, a certain level of nitrogen in the feed is needed as building blocks for protein. Increased level of fibre in the feed might potentially also reduce the ammonia volatilization by increasing the microbial activity so more nitrogen is excreted as microbial more stable protein. The present project aims to evaluate if adjusted levels of crude protein, amino acids and fibre in the feed can lower the ammonia volatilization from the litter in laying hen facilities while animal performance and welfare are maintained.
Emma Ivarsson, Emma.Ivarsson@slu.se
Helena Wall, Helena.Wall@slu.se, tel.: +4618671716
Adnan Aslam (PhD student within the project)
Erika Ohlsson – master student within the project
Projekttid 2013
Sojaanvändningen inom animalieproduktionen är kraftigt ifrågasatt, och att ersätta sojan med inhemska proteinfodermedel är en av de viktigaste förändringar för att minska miljöpåverkan och stärka svensk kycklings varumärke. Raps och åkerbönor är två av de proteingrödor som är odlingsbara i Sverige och det finns stora möjlighetet att öka användningen av dessa i kycklingfoder. Ett litet gissel med i stort sett alla inhemska proteingrödor är att de innehåller en del ämnen s.k. antinutritionella substanser (ANS) som kan störa näringsupptaget hos fjäderfän. I raps är det framförallt glukosinolater och dess nedbrytningsprodukter som utgör ett problem. Nedbrytning av glukosinolater aktiveras av enzymet myrosinas.
Begränsningen hos åkerböna är för växande djur framförallt tanniner och trypsininhibitorer, där vitblommiga åkerbönorna är i princip fria från tanniner. Såväl myrosinas som trypsininhibitorer är värmeinstabila och det finns därmed möjligheter att genom förbehandling med värme, förstöra dessa oönskade substanser i råvaran innan den blandas in i fodret. Dock saknas information om optimal tid och temperatur på värmebehandlingen och hur denna påverkar möjlig inblandningsnivå i slaktkycklingfoder. Risken med en för kraftig värmebehandling är att proteinkvaliteten blir negativt påverkad. För att undersöka detta genomfördes fyra delförsök, ett labförsök och ett slaktkycklingförsök med rapsfrö och ett labförsök och ett slaktkycklingförsök med vitblommig åkerböna.
Labförsöken utfördes på Kungsängens forskningscentrum, SLU och raps respektive åkerböna torr-rostades i ugn i olika tider och temperaturer. För raps var enzymet myrosinas helt inaktiverat vid rostning 120 °C, 15 min samtidigt som proteinets kvalité var bibehållen. För åkerböna sågs en sänkning av trypsininhibitoraktivitet och bibehållen proteinkvalitet vid rostning 140 °C, 5,5 min, och dessa temperaturer bedöms som optimala vid torr- rostning. Slaktkycklingförsöken utfödes på Lövsta forskningscentrum, och i rapsförsöket testades 4 inblandningsnivåer, 0, 8, 16, 24 % raps, samt effekt av värmebehandling i form av ångpelletering.
För de pelleterade fodren var 16 % inblandning möjlig utan att påverka foderintag, tillväxt eller foderomvandlingsförmåga (FCR) negativt. För de icke-pelleterade - müslifodern var FCR bibehållen vid 8 % inblandning, men vikt och foderintag var sämre än kontrollfodret och sänktes sedan linjärt med ökad inblandningsnivå. I slaktkycklingförsöket med åkerböna testades också 4 inblandningsnivåer, 0, 10, 20 och 30 %, dessa foder ångpelleterades. För nivån 20 % åkerböna testades även effekten av värmebehandling och foderstruktur genom att två müslifoder tillverkades, i det ena var åkerbönorna förrostade i 140 °C, 5,5 min i det andra var de obehandlade.
Resultaten visade att foderintag, vikt och FCR var bibehållen vid 20 % inblandning, vid 30 % inblandning var FCR bibehållen, men foderintag och vikt var sänkta. I båda müslifodern sågs ett väldigt lågt foderintag och därmed låga vikter, men bibehållen FCR. Som slutsats konsterades att värmebehandling i form av pelletering möjliggör inblandning av 16 % rapsfrö och 20 % vitblommig åkerböna i slaktkycklingfoder.
Increased use of rape seeds and faba beans in broiler chicken diets
The use of soy in livestock production is strongly questioned, and replacing soy with native protein feed is one of the most important changes to reduce environmental impact and strengthen Swedish chicken production. Rape seeds and faba beans are two protein crops that are possible to grow in Sweden and there are great possibilities to increase their use in broiler chicken feed. A limitation with virtually all domestic protein crops is that they contain some antinutritional substances (ANS) that may interfere with nutrient absorption in poultry. In rape seed, it is primarily glucosinolates and their breakdown products that is a problem. Degradation of glucosinolates is activated by the enzyme myrosinase.
The limitation of the use of faba beans in growing animals is mainly tannins and trypsin inhibitors. White flowered faba beans are basically free of tannins, and both myrosinase and trypsin inhibitors are heat labile, therefore heat treatment provide opportunities to destroy these unwanted substances in the raw material before it is mixed into the feed. However, no information is available about the optimal time and temperature of heat treatment and how this affects the possible inclusion level in broiler chicken feed. The risk of an excessive heat treatment is that protein quality will be negatively affected. To investigate optimal heat treatment and its effect on inclusion level, four experiments were performed.
One laboratory and one broiler experiment with rape seeds, and one laboratory and one broiler trial with white flowered faba beans. The laboratory experiments were performed at Kungsängens research center, and rape seeds respectively faba beans were toasted in an oven at different times and temperatures. For rape seed the enzyme myrosinase was completely inactivated by toasting 120 ° C , 15 min , while the protein quality was maintained . For faba beans a decreased trypsin inhibitor activity and maintained protein quality was observed by toasting 140 ° C, 5.5 min, and this temperature was judged to be optimal for dry-toasting. The broiler experiment were performed on Lövsta research center, and in the rape seed experiment four inclusion levels of rape seeds where tested, 0, 8 , 16, 24 %, the effect of heat treatment was assessed by comparing untreated meal feed to steam pelleted feed. For the pelleted feeds 16 % inclusion were possible without affecting feed intake, growth rate and feed conversion (FCR) negatively.
For the untreated meal feed, FCR was maintained at 8 % inclusion, but the weight gain and feed intake was lower than the control diet and the chicken performance decreased linearly with increasing inclusion level. In the broiler experiment with faba beans four inclusion levels of faba beans 0, 10, 20 and 30 % were tested. The feeds were steam pelleted. In addition, for the 20 % level the effect of heat treatment and feed structure were also tested by use of two meal feed. In one of those feeds the faba beans were pre-toasted at 140 ° C, 5.5 min whereas in the other they were untreated before they were milled and mixed in the feed. The results showed that for the pelleted feed, feed intake, weight gain and FCR were maintained at 20% inclusion, at 30 % inclusion the FCR was maintained but the feed intake and weight gain were reduced . In both the meal feeds a very low feed intake and hence low weight gain was observed, however the FCR was maintained. In conclusion, heat treatment in the form of steam-pelleting allows inclusion of 16% rape seed and 20 % white flowered faba beans in broiler chicken feeds.
Emma Ivarsson, Helena Wall, Ragnar Tauson, Lotta Jönsson och Klas Elwinger
Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Emma Ivarsson, Tel: 018-67 20 44
Projekttid 2014-2015
Bakgrund och syfte med försöket
Försöket ingår i ett internationellt projekt med den övergripande målsättningen att finna möjligheter att genom avel förbättra välfärden hos svenska värphöns. Projektet fokuserar framförallt på problematiken med benskörhet men omfattar även en koppling till befjädringsstatus och förekomst av hackskador. Med ett starkare skelett minskar risken för att benbrott uppkommer under hönans tid som värphöna eller i samband med att hönorna fångas in efter avslutad produktionsomgång.
Brutna ben är framförallt ett allvarligt djurskyddsproblem men ev. kan projektet även bidra till att värphönan kan hållas i produktion något längre än idag vilket är en resursbesparing. I den aktuella studien kartläggs förekomsten av benskörhet hos kommersiella värphönshybrider för att få en uppfattning om hur stor problematiken är i de djurmaterial som används i Sverige. Studien inkluderar även en utvärdering av ett mineralkomplex och omfattar därmed två foder.
Efter avslutad produktionsperiod kommer utvalda hönors skelettstyrka att mätas och selektionsbara DNA-markörer identifieras. Eftersom det är väl känt att benstyrkan påverkas av inhysningsmiljön så ingår både hönor inhysta i inredda burar samt hönor inhysta på golv i studien. I Sverige ökar intresset för att hålla värphönsen i produktion till en högre ålder och därför kommer försöket att fortgå till dess värphönsen nått ca 100 veckors ålder.
Helena Wall (HUV) Försöksansvarig 018-671670 ; 073-738 30 26
Projekttid 2015
Syftet med försöket är att undersöka förekomsten av genotyp-miljösamspel med avseende på fodrets proteinnivå för två slaktkycklinghybrider.
Anna Wallenbeck och Lotta Jönsson (HGEN)
Jenny Yngvesson, Stefan Gunnarsson (HMH)
Projekttid 2016-2017
Sveriges slaktkycklingar kläcks fram vid ett fåtal stora kläckerier. Det tar cirka 21 dagar för ett ägg att utvecklas till en kyckling, men den biologiska variationen medför att kycklingar kläcks vid olika tidpunkter, alltifrån sent dag 19 till dag 21. I traditionella kläckare finns ingen möjlighet att ge kycklingarna foder och vatten, vilket innebär att en kyckling som kläcks tidigt får vänta länge på att äta och dricka. Även om kycklingen till viss del näringsförsörjs via sin gulesäck första tiden, riskerar tidigt kläckta kycklingar att bli uttorkade och få ett sämre utvecklat immunförsvar. I Nederländerna har man introducerat konceptet on-farm hatching. Det innebär att de befruktade äggen under inkubationsdag 18 transporteras till slaktkycklinguppfödarens gård och placeras i det djurutrymme där kycklingarna hålls under uppfödningsperioden. Kycklingen får omedelbar tillgång till foder och vatten och slipper dessutom hanteras och transporteras till gården. Hypotesen är att kycklingar som kläcks på gården och därmed kan äta och dricka på en gång samt slipper transporteras får ett bättre utvecklat immunförsvar, tidigare utveckling av organ och ungefär samma slutvikt som kycklingar kläckta på kläckeri. Eftersom det saknas dokumentation över hur kläckning i stallet fungerar i Sverige så behövs denna studie.
Malin Boyner, Malin.Boyner@slu.se, 018-67 12 57
Projekttid 2017
Det finns ett stort behov av att hitta alternativa proteinråvaror med en god aminosyrasammansättning till slaktkycklingfoder. En potentiell lösning på detta kan vara den havslevande organismen Ciona Intestinalis (sjöpung) som har en mycket tilltalande näringsprofil med ett högt proteininnehåll.
Företaget "Marin Biogas" har utvecklat ett helt nytt innovativt koncept för odling och skörd av sjöpungar som råvara till biogasframställning. Vid skörd av Ciona avlägsnas samtidigt kväve och fosfor ur havet vilket bidrar till att minska övergödningen.
I detta projekt vill vi vidareutveckla konceptet genom att testa och utvärdera sjöpungarnas lämplighet som hållbar råvara i foder till fjäderfä. Ett första steg i utvärderingen av sjöpung som proteinfoder-medel är att bestämma den ileala protein- och aminosyrasmältbarheten i sjöpung.
Samtidigt utvecklas en metod för att in vitro bestämma fermenterbarhet av olika fibrer från brunalger. Denna metod används som en screening för att veta vilken del av algen som bör användas i framtida djurstudier. För denna metod behövs blindtarmsinnehåll från cirka 30 slaktkycklingar.
Emma Ivarsson, emma.ivarsson@slu.se, tele: 018-672044, 0737-033348
Helena Wall, helena.wall@slu.se, tele: 018-671670
Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV); Näringslära och skötsel, fågel
Jolin Währn, jolin.wahrn@slu.se
Projektstart 2018-01-19
Campylobacter är en bakterie som orsakar tarminfektioner med kraftig diarré hos människor. Det är vår vanligaste zoonos och kyckling är den främsta smittkällan. Tidigare studier har visat att mjölksyrabakterier har en dämpande effekt på tillväxt och överlevnad av Campylobacter. Ett sätt att ge kycklingen tillgång till mjölksyrabakterier är att ge tillgång till ett ensilerat grovfoder som naturligt innehåller höga halter av mjölksyrabakterier och organiska syror. Syftet med försöket är att studera hur mjölksyrabakterier via ensilage eller via tillsats i vattnet inverkar på kycklingens tarmmikrobiota, samt om mjölksyrabakterierna reducerar utvecklingen av Campylobakter i kycklingens tarm.
I studien ingår 160 snabbväxandekycklingar och 160 långsamväxande som hyses i 40 grupper. Alla grupper ges samma ekologiska foder. Följande behandlingsled ingår: vanligt foder och vatten; tillsats av mjölksyrabakterier vattnet; ensilage inblandat i fodret; hösilage inblandat i fodret. Vid tre respektive fyra veckors ålder infekteras snabb - respektive långsamväxande kycklingar med Campylobacter Jejuni. Därefter följs utvecklingen av C. jejuni i kycklingarnas träck. Prover tas även från djur som avlivas för bestämning av mikrobiota i tarmen.
Eliška Valečková (HUV, SLU), eliska.valeckova@slu.se, tel.: +42 -073-450 3112
Helena Wall (HUV, SLU), Helena.Wall@slu.se, tel.: 018-67 16 70
Emma Ivarsson (HUV, SLU), Emma.Ivarsson@slu.se, tel.: 018-67 20 44
Patrik Ellström (Uppsala Universitet), patrik.ellstrom@medsci.uu.se, tel: 018-471 66 51
Projekttid 2017-2018
Innehållet i det första fodret som en nykläckt kyckling får tillgång till har stor inverkan på kycklingens utveckling. Förutom råvaror som uppfyller kycklingens behov av näring kan så kallade bioaktiva ämnen ingå i fodret för att stimulera en gynnsam tarmflora och ett bättre immunförsvar. Lantmännen Agroetanol AB har utvecklat en process där den ätliga svampen Neurospora intermedia odlas på restprodukten från etanoltillverkning. Liksom många andra svampar utgörs cellväggarna hos N. intermedia till stor del av kitin. Fåglar är dåliga på att bryta ner kitin i sin mag-tarmkanal. Viss nedbrytning av kitin sker dock i kycklingens blindtarmar och då bildas kito-oligosackarider som i liten mängd kan stimulera en gynnsam tarmflora och främja immunförsvaret. Projektets mål är att studera möjligheten att via kycklingens första foder stimulera utveckling av såväl mag/tarmfunktion som immunförsvar. Hypotesen är att foder med prebiotiska ämnen från svampprotein ger en robustare kyckling och att den positiva effekten förstärks när foder och vatten ges redan vid kläckning.
Helena Wall, helena.wall@slu.se, tele 018 - 67 16 70
Emma Ivarsson, emma.ivarsson@slu.se, tele: 018-67 20 44
Jolin Währn, jolin.wahrn@slu.se, tele: 018-67 20 30
Projekttid 2018
Innehållet i det första fodret som en nykläckt kyckling får tillgång till har stor inverkan på kycklingens utveckling. Förutom råvaror som uppfyller kycklingens behov av näring kan så kallade bioaktiva ämnen ingå i fodret för att stimulera en gynnsam tarmflora och ett bättre immunförsvar.
Göteborgs universitet odlar brun makroalg på rep i Kosterhavet, algerna innehåller ämnen som inte återfinns i växter på land och i litteraturen tillskrivs dessa bioaktiva egenskaper. I försök på labb i höstas visade sig fibern laminarin lovande, därför är försöksfodret tänkt att innehålla tillskott av laminarin som extraherats ur brunalgen Laminaria digitata. Fåglar är dåliga på att bryta ner fibrer som laminarin i sin mag-tarmkanal. Viss nedbrytning av fibrer sker dock i kycklingens blindtarmar och då bildas bioaktiva molekyler som i liten mängd kan stimulera en gynnsam tarmflora och främja immunförsvaret.
Projektets mål är att studera möjligheten att via kycklingens första foder stimulera utveckling av såväl mag-tarmfunktion som immunförsvar. Hypotesen är att foder med prebiotiska ämnen från alg ger en robustare kyckling och att den positiva effekten förstärks när foder och vatten ges redan vid kläckning.
Jolin Währn, jolin.wahrn@slu.se, 018-67 20 30
Helena Wall, helena.wall@slu.se, 018-67 16 70
Emma Ivarsson, emma.ivarsson@slu.se, 018-67 20 44
Projekttid 2019
Projektet undersöker vilomönster för broilers där vi försöker skapa en miljö i djurstallet som främjar naturliga vilomönster. Inom slaktkycklingproduktion hålls kycklingarna ofta i mycket stora grupper med långa ljusperioder (6 timmar mörkt, 18 timmar ljust). Då kycklingar naturligt vilar i intervaller om cirka 40 minuter, styrt av hönan, skapar denna långa ljusperiod svårigheter för kycklingarna. Resultatet kan bli att kycklingarna vilar osynkroniserat och således stör varandras vila. Genom att tillföra elektriska värmetak (som ska simulera en höna) vill vi undersöka om kycklingarna synkroniserar sin vila under värmetaket. Dessutom vill vi undersöka om värmetaken ger möjlighet till bättre vila, både i kvantitet (längd på viloperioderna) och kvalitet (färre störningar under vilan). Lång och ostörd vila skulle kunna leda till bättre välfärd för slaktkycklingar.
Sara Forslind, sara.forslind@slu.se, tel. 018 - 67 23 82
Harry Blokhuis, harry.blokhuis@slu.se, tel. 018 - 67 16 27
Projekttid 2019
Synen är värphönans viktigaste sinne som hjälper henne när hon utför dagliga aktiviteter som att hitta föda, känna igen andra hönor och att förflytta sig mellan olika nivåer i mer komplexa inhysningsmiljöer. Hönor är anpassade till att vara aktiva under dagen och kan behöva relativt höga ljusintensiteter och ett brett spektrum med UV ljus för att till fullo kunna utnyttja sin visuella förmåga. Höga ljusintensiteter i inomhusmiljö kan dock få negativa konsekvenser som ökad risk för fjäderplockning, särskilt om ljuset är ojämnt fördelat med ljusfläckar. Ett vanligt sätt att försöka dämpa beteendet om det uppkommer är att sänka ljusnivåerna vilket i sin tur kan påverka hönsen negativt då de inte ser tillräckligt bra för att utföra andra viktiga beteenden. Detta gör det till en utmaning att ha en bra ljusmiljö i värphönsstallar. I det här projektet vill vi undersöka hönors synförmåga på en detaljerad nivå i olika ljusspektrum och intensiteter och hur olika typer av ljus påverkar olika beteenden såsom fjäderplockning. Syftet är att den kunskap som fås ska kunna användas inom praktisk äggproduktion för att bidra till att hönsen har en så bra välfärd som möjligt.
Anette Wichman, Anette.Wichman@slu.se, tele: 018-672316
Projekttid 2019-2020
Syftet med vårt försök är att undersöka effekten av tidig erfarenhet på anpassningskapacitet och motståndskraft mot stress. Försöket grundar sig i två redan väletablerade vetenskapliga uppfattningar; att förutsägbarhet och kontrollerbarhet i miljön påverkar djurets stressrespons och att tidiga erfarenheter påverkar förmågan att anpassa sig till nya förhållanden. Vi vill genom denna studie identifiera de manipulationer av miljön hos den unga hönan som kan få en livslång effekt och vara så pass varaktiga att de kan hjälpa fågeln att anpassa sig till och hantera den miljö där den kommer leva som vuxen.
Hypotesen är att en stimulerande och varierande omgivning (det vill säga med hög kontrollerbarhet och låg förutsägbarhet) tidigt i livet främjar adaptiv plasticitet, vilket gör unghönsen bättre rustade att hantera utmaningar och utnyttja möjligheter senare i livet. I vårt experiment kommer vi att utföra systematiska manipulationer av resurser i miljön (sittpinnar/strö/skydd) vilka varierar i kontrollerbarhet (antal valmöjligheter bland resurser) och förutsägbarhet (byten av typ av resurs samt placering) hos den unga hönan. Kombinationer av observationer i hemmamiljö och individuella tester (både beteendemässiga och fysiologiska undersökningar) kommer ge oss en möjlighet att utvärdera effekterna av vår miljöbehandling på fåglarnas utveckling av adaptiva förmågor.
Linda Keeling, linda.keeling@slu.se, tel. 018 - 67 16 22
Lena Skånberg, lena.skanberg@slu.se, tel. 018 - 67 13 43
Projekttid 2019
Under natural conditions, chicks are cared for by a broody hen who helps them direct pecking behaviour to food sources, establish behavioural synchrony (effectively separating active from inactive birds) and to regulate fear responses. All these maternal guided behaviours help reduce the risk of feather pecking, which is a major welfare concern. Indeed, chicks reared by a broody hen are less fearful and less likely to develop feather pecking than birds reared without maternal care. In spite of this, approx. 7 million chicks are incubated, hatched and reared in Sweden without maternal care. In a commercial situation, it is not feasible to keep adult and young birds together due to bio security and practical reasons. In this project, we will investigate if it is possible to recreate different aspects of maternal care during rearing and produce similar welfare improvements as those observed when rearing chicks with a broody hen. Hens communicate with her chicks by using specific types of calls (e.g. food, roosting and maternal cluck) and behavioural displays. For this reason, we will utilize a combination of audio and video playbacks of these calls and behaviours near key resources to attract the chicks and encourage them to utilize the resources. By doing so, we expect that chicks will be able to find key resources soon after hatching, help them direct pecking behaviour to food (rather than feathers), establish behavioural synchrony, reduce fearfulness and feather pecking.
Carlos Hernandez, Carlos.Hernandez@slu.se, tel. 018 - 67 16 37
Anette Wichman, Anette.Wichman@slu.se, tel. 018 - 67 23 16
Linda Keeling, Linda.Keeling@slu.se, tel. 018 - 67 16 22
Jenny Yngvesson, Jenny.Yngvesson@slu.se, tel. 0511 - 67 229
Harry Blokhuis, Harry.Blokhuis@slu.se, tel. 018 - 67 16 27
Projekttid 2019-2020
Förutom råvaror som uppfyller djurens behov av näring kan så kallade bioaktiva ämnen ingå i fodret för att stimulera en gynnsam tarmflora och ett bättre immunförsvar. Brunalger innehåller komplexa kolhydrater som inte återfinns i växter på land och i litteraturen tillskrivs dessa bioaktiva egenskaper. I tidigare försök på labb visade sig fibern laminarin lovande, därför är försöksfodret tänkt att innehålla tillskott av laminarin som extraherats ur brunalgen Saccharina Latissima. Dessutom innehåller intakta alger hög halt av mineraler, karotenoider, vitaminer, pigment och kelaterade mikro-mineraler, vilka sägs ha hög biotillgänglighet och är därför intressant att utvärdera. I första delen av försöket kommer vi att studera algernas förmåga att påverka överföring av antikroppar och viktiga näringsämnen från hönan till ägget hos föräldradjur, och i förlängningen dess påverkan på kycklingkvalitet. I del två av försöket är fokus de första två veckorna på kycklingkvalitet och hur denna påverkas dels av vad kycklingen har med sig från ägget och dels genom utfodring med laminarin. Under de sista veckorna av försöket är målet att se om laminarin kan påverka kycklingarnas motståndskraft mot Campylobakter.
Emma Ivarsson, emma.ivarsson@slu.se, tel. +4618672044
Helena Wall, helena.wall@slu.se, tel. +4618671670
Malin Boyner, Malin.Boyner@slu.se, tel. +4618671257
Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV).
Projekttid 2020
Background and aim:
We are testing diets for laying hens with different amounts of the daily nutrients being delivered in the form of live black soldier fly larvae. We will compare the effect of these different amounts of live larvae in the diet on feed intake, bird growth, egg production, egg quality, and behaviour. We will determine which amount of live larvae in the diet is the most appropriate and if hens are capable of self-balancing their nutritious intake to remain healthy and maintain egg production. The study will have 40 individually housed hens and will assign them to 4 different treatments (10 hens/ treatment):
10 % of nutrients as live larvae (rest given as pellets)
20% of nutrients as live larvae (rest given as pellets)
Self-balancing diet (feed components given separately and ad libitum larvae)
Control (commercial pellet feed only)
Fernanda Tahamtani, fernanda.tahamtani@slu.se, phone: +46767409787
Carlos Hernandez, carlos.hernandez@slu.se, phone: +4618671637
Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV).
Department of Animal Nutrition and Management (HUV).
Projekttid 2021
Background and aim
Following the results from study 1, we are progressing with the project. The aim of study 2 is to identify which of three larvae delivery methods most promotes foraging behaviour. The study will have 90 hens housed in groups of 5 in 18 pens. The pens will be assigned to one of three treatments (6 pens/treatment):
1. Larvae provided in dedicated troughs
2. Larvae scattered in the litter in the morning
3. Larvae scattered in the litter throughout the day
We will monitor hen behaviour in the home pens with the use of cameras.
Fernanda Tahamtani, fernanda.tahamtani@slu.se, phone: +46767409787
Carlos Hernandez, carlos.hernandez@slu.se, phone: +4618671637
Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV).
Department of Animal Nutrition and Management (HUV).
Projektid 2021
Bakgrund och syfte med försöket:
Fosfor är ett näringsämne som främst kommer in i livsmedelskedjan via mineralgödsel och fodertillsatser. Utan fosfor skulle jordens produktion av livsmedel halveras. Men fosfor är en ändlig resurs som bryts i underjordsgruvor eller dagbrott. EU är till 90 procent beroende av import, framför allt från Marocko och Ryssland. Med slutet för brytbara fosfater i sikte och ökade krav på resurseffektivitet är återvinning av fosfor en oundviklig del av vårt framtida samhälle. Inom fjäderfäuppfödning tillförs extra fosfor till fodret. Hur stor del av fosforn som kan utnyttjas av djuret, det vill säga fosforns smältbarhet, varierar mycket mellan olika foderråvaror. Den fosfor som inte tas upp utsöndras från djuret via träck och urin och riskerar genom näringsläckage att bli en belastning för miljön. För att undvika detta är det viktigt att rätt mängd fosfor med en hög smältbarhet tillförs via fodret, och en förutsättning för detta är att smältbarheten för ingående råvaror är kända. Företaget EasyMining har tagit fram en process som återvinner en ren kalciumfosfat från slamaska. Den återvunna kalciumfosfaten har lovande egenskaper för att kunna användas som en foderråvara. Syftet med detta projekt är därför att bestämma smältbarheten för återvunnen kalciumfosfat hos kyckling.
Emma Ivarsson, emma.ivarsson@slu.se tele +46737033348
Magdalena Åkerfeldt, magdalena.akerfeldt@slu.se tele +4618671716
Projekt tid 2021-2022
Metabola processer är själva grunden för liv och ser till att levande organismer får den energi de behöver. Hos nästan alla växter, svampar och djur – inklusive människor – genereras energin i cellernas mitokondrier. Dessa cellulära maskiner är otroligt nog ättlingar till bakterier som tog sig in i våra förfäders celler för flera miljarder år sedan. Med tiden har de utvecklats till ett av våra cellers främsta verktyg för att reagera på sin omvärld, och omvandlar signaler från omgivningen till lämpliga metabola responser. En god förståelse av denna reaktionsförmåga är av stor vikt, till exempel när vi vill förstå mekanismerna bakom hur organismer påverkas av klimatförändringar, och för att identifiera vad som orsakar mitokondriell dysfunktion vilket associerats med ett flertal neurologiska och metabola sjukdomstillstånd liksom med cancer.
Genom att sammankoppla yttre stressfaktorer med det mitokondriella epigenomet och hela organismens fysiologi kommer detta projekt erbjuda helt nya insikter i det framväxande forskningsfält som är mitokondriebiologi. Resultaten från detta projekt kommer vara värdefulla inom flera forskningsfält, såsom medicin, ekologi och evolutionsbiologi eftersom de beskriver en viktig mekanism för att översätta miljöfaktorer till funktionella förändringar i själva kärnan av cellens maskineri.
Carlos Guerrero-Bosagna, Uppsala Universitet, Carlos.guerrero.bosagna@ebc.uu.se, tele +46700895837
John Lees, john.lees@liu.se, tele +46702954864
Projekttid 2017
Ett problem med vindkraft är att ett stort antal fladdermöss dör då de kolliderar med verket nattetid. Risken för fladdermuskollisioner försvårar etablering av vindkraft i känsliga områden, som längs med kuster eller där hotade arter förekommer. En oprövad lösning är att anpassa verkens färgsättning och hinderbelysning så att verken attraherar färre insekter och därmed färre fladdermöss som jagar dem.
Syftet med studien är att studera anlockning av insekter till led-lampor med olika blinkfrekvens. Led-lamporna simulerar den hinderbelysning som sitter i toppen av vindkraftverk för att varna luftfarten. Målet är att ta fram blinkfrekevenser som lockar till sig minimalt med insekter och därmed minskar problemet med fladdermusdödlighet.
Jonas Victorsson, Institutionen för ekologi, jonas.victorsson@slu.se, tele 073-048 56 12
With a changing climate (IPCC 2014), the lifecycle of a living resource might shift in time as a response to new abiotic conditions. This is especially apparent in terms of phenological events, as for example a pollinator needs to match the flowering of its host plant and an herbivore needs to match the bud burst of its host plant. It has been suggested that climate change has already altered the phenology in a lot of plants and insects. Among plants, it has resulted in a temporal shift towards earlier bud burst and/or flowering, and among herbivorous insects in earlier emergences. Furthermore, various experimental and observational studies have shown that the shift in relative synchrony may vary between interacting species. Hence, with a warming climate, some herbivores may become active before plants, other herbivores will become more synchronized with their host plant whereas in a third case, plants may become active before the herbivore (Liu et al. 2011). However, Thackeray et al. (2016) recently suggested that under likely climatic scenarios, insects in general are likely to advance their phenology more than a lot of other taxa.
In this project, we will examine the synchrony among three trophic levels in a model system: oaks, their herbivores and the parasitoids of these herbivores. By heating up these communities we intend to find out i) whether temporally synchronized organisms will slide out of phase and become temporally decoupled, and ii) if so, how this will affect the structure of the food web and the insect community.
Adam Ekholm (doktorand), adam.ekholm@slu.se, tele 0730 – 662 955
Lotta Jönsson, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
lotta.jonsson@slu.se, +4618673217
Johanna Grundin, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
johanna.grundin@slu.se, +4618671698
Linnea Eberson, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
linnea.eberson@slu.se, +4618672948