Pågående projekt

Projektet är samfinansierat med Norrlandsnavet vid Luleå tekniska universitet.

Medverkande forskare:

Julien Morel ^c, Christoforos Kanellakis ^b, George Nikolakopoulos ^b, David Parsons ^a

^a Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU

^b Institutionen för system- och rymdteknik, LTU

^c European commision

Grovfoder representerar de viktigaste grödorna i norra Sverige och omfattar mer än 70 % av all jordbruksmark. Produktionsförmågan av dessa grödor påverkar hela livsmedelsystemet då de är den huvudsakliga källan för foder till idisslare som är basen för matproduktionen. Att förbättra praxis för grovfoderproduktionen baserat på relevant digital information skulle öka effektiviteten inom både mjölk- och köttproduktion.

Olika tekniker baserat på fjärranalys erbjuder relevanta lösningar för det tillämpade jordbruket. Satellitbilder har en bred geografisk upptagning med en moderat eller grov pixelstorlek (vanligen kring 10 x 10 m). Drönare är en annan metod för att leverera högt upplöst spatial information om grödor, dock är de begränsade av väderförhållandena, den restriktiva lagstiftningen och en väldigt begränsad nyttolast (vikt).

Obemannade markfordon (UGVs) är ett intressant alternativ till drönare. UGVs är inte påverkade av de ovan nämnda faktorerna och kan bli ett effektivt redskap för att hjälpa producenterna i deras dagliga beslutstagande. Dessutom kan utvecklingen av billiga hårdvarukomponenter och öppen källkod algoritmer leda till utvecklingen av kostnadseffektiva UGVs designade för jordbruket. Syftet med detta projekt är att utvärdera hur UGVs skulle kunna bli ett verktyg för förbättrad produktion av grovfodergrödor.

En UGV ska utvecklas och utrustas med en rad olika sensorer under den första halvan av 2022 och testas i fältförhållanden under den andra halvan av 2022 för att (i) rapportera potentialen och begränsningarna av UGVs som en plattform för sensorer och (ii) utvärdera noggrannhet och hur robust olika sensorer är i att insamla relevant agronomisk information, såsom klöverinnehåll, produktion av biomassa, vinteröverlevnad och kväveinnehåll.

Processen kommer att vägledas av en referensgrupp och framstegen och resultaten kommer förmedlas till, finansiärer och potentiella innovations partners.

Projektet är samfinansierat med Norrlandsnavet vid Luleå tekniska universitet.

Medverkande forskare:

Mårten Hetta¹, Åse Lundh², Anders Karlsson³, Karin Hallin Saedén⁴, Lars Hansson⁵ & Dick Sandberg⁵

1) Department of Agricultural Research for Northern Sweden, SLU Umeå

2) Department of Molecular Sciences, SLU Uppsala

3) Department of Animal Environment and Health, SLU Skara

4) Norrmejerirer ekonomisk förening

5) Department of Engineering Sciences and Mathematics, LTU Skellefteå

För ökad hållbarhet och konkurrenskraft hos den regionala livsmedelsproduktionen i norra Sverige krävs en effektivare kvalitetssäkring baserad på snabba och icke-förstörande tekniker. Datortomografi (CT) är en online-teknik som kan användas för 3D karaktärisering men som hittills inte utnyttjats för livsmedelsapplikationer.

Även ultraljud är en teknik som har stor potential att leverera information om struktur och fördelning av olika komponenter i livsmedel. Gemensamt för dessa tekniker är att de är snabba (sekunder) samt att de kan analysera produkter i en industriell miljö. SLU tillsammans med LTU och regionala livsmedelsföretag vill nu utveckla nya industriella tillämpningar av kombinationer av teknikerna, baserade på vetenskaplig grund och excellens.

Projektet omfattar samverkan mellan akademi och industri för att ta fram nya applikationer av CT-scanning och ultraljud. Målsättningen är att de nya digitala tillämpningarna ska förbättra utnyttjandet av råvaran, sänka kostnaderna och minska svinnet i förädlingsleden. Vi vill höja kvalitén på maten och förbättra möjligheterna till en mer transparent och hållbar produktion av chark- och mejeriprodukter till gagn för både konsumenter och producenter.

Syftet med projektet är att förbättra dataunderlaget för en ökad betesanvändning i norra Sverige. Vi låter analysera prov som tas från betesvallar inom ett pågående SLF-projekt. Analysresultaten kommer att ge information om närings-innehållet i norrländska beten för mjölkkor under olika delar av betessäsongen. Resultaten kan också kopplas till de spektrala registreringar som genomförs i SLF-projektet, och därmed ge ett ökat dataunderlag i utvecklingen av spektrala tekniker för användning på vallar.

Analyser av betesproven avseende gasproduktionen in vitro kan öka förståelsen av hur det varierande näringsvärdet på bete påverkar såväl dess nedbrytbarhet som den resulterande bildningen av metan. Prov klipps på sex gårdar vid tre tillfällen under betessäsongerna 2021 respektive 2022. På va1je gård klipps 12 prover i den fålla som korna ska släppas i dagen efter provtagningen. Materialet vägs, sorteras i gräs, klöver, ogräs samt dött material, torkas och vägs igen för att ge information om mängden ts per ytenhet och den botaniska sammansättningen.

Syftet är att koppla mängden biomassa på betet till de registreringar som görs med Yara N-sensor och drönare/spektrala instrument samt satellitbilder. Dessa delar ingår i SLF-projektet. I det här sökta projektet utnyttjas de klippta proverna för att även få en uppfattning om näringsvärdet. Alla prov mals och scannas med en s.k. hyperspektral kamera.

Ett representativt urval görs av 50 prover per år. Dessa sänds för kemisk analys av ts, energi, råprotein och NDF. Analyser görs också med in vitro-gasproduktionssystemet på vårt eget lab. Prover inkuberas med våmvätska och buffert. Under inkubationen tas gasprover från systemet vid ett flertal tillfällen och injiceras i en gaskromatograf för att få fram metankoncentrationen.

Data kommer att användas i en våm-modell för att förutsäga metanutsläppen in vivo. Parallellt görs även beräkningar av gräsets smältbarhet. Dessutom görs näringsanalyser av samma prover med NIRS av norska NIBIO. Även dessa resultat kan kopplas till övriga data och vara till framtida nytta för att skatta betets näringsinnehåll.

Projektledare: Juana Catarina Cariri Chagas, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå.  juana.chagas@slu.se

Syftet med projektet är att utveckla en ny förädlingsmetod, genomisk selektion, för att förbättra egenskaper som avkastning, sjukdomsresistens och uthållighet hos rödklöver i norra Sverige vid bibehållet eller förbättrat fodervärde med avseende på protein, fiber och smältbarhet. Projektet ingår i ett större nationellt forskningsprojekt där genomisk selektion utvecklas som förädlingsmetod för att effektivisera förädlingsarbetet hos rödklöver i Sverige.

Det nationella projektet finansieras med medel från SLU Grogrund – centrum for växtförädling av livsmedelsgrödor. Vi förväntar oss snabbare förädlingsframsteg med större potential till genetiskt framsteg med avseende på rödklöverns produktivitet, uthållighet och fodervärde. I det ansökta projektet genomfördes först en utvärdering av tillgängliga populationer i den nordiska rödklöverkollektionen hos NordGen samt i befintliga förädlingspopulationer hos Lantmännen Lantbruk.

Fältförsök anlades på fyra försöksplatser våren 2020. Försöksplatserna är Lännäs, Ångermanland; Ås, Jämtland; Rådde, Västergötland och Svalöv, Skåne. Under första vallåret 2021 har beståndstätheten registrerats vår och höst på samtliga platser, både manuellt och med drönarteknik. Dessutom har det tagits tre skördar i Svalöv, Rådde och Lännäs och två skördar i Ås då grönmassaskörden har vägts och prover har tagits för bestämning av foderkvalitet. Vi ansöker nu om medel för täckning av analyskostnaderna av proven från Lännäs och Ås 2021och tillhörande transportkostnader till Svalöv där analyserna utförs med NIRS teknik.

Fenotypning av sorter och populationer vid de fyra fältförsöksplatserna kommer att löpa över tre år med foderkvalitetsanalyser vallår 1 (2021), eventuellt följt av foderkvalitetsanalyser av ett urval av sorter och populationer vallår 2 samt graderingar av beståndet tredje vallåret. Den insamlade fenotyp- och genotypdatan kommer att användas för genome-wide association studies för att identifiera gener och genetiska markörer som är kopplade till de egenskaper vi fokuserar på.

En uppsättning av genetiska markörer som representerar den genetiska variationen i rödklövergenomet, inklusive de markörer som är kopplade till önskvärda egenskaper, kommer att användas för att utveckla och validera genomiska prediktionsmodeller i ett genomiskt selektionsbaserat förädlingsprogram för rödklöver.

Projektledare: Elisabeth Nadeau, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara. elisabet.nadeau@slu.se

Det är viktigt att vi kan odla korn i norra Sverige både som en viktig gröda i växtföljden hos mjölk- och köttproducenter och som en gröda för avsalu. Avkastning och lönsamhet varierar dock kraftigt både inom enskilda fält och mellan fält och gårdar. Målet med det här projektet är att identifiera vilka faktorer som gör att vi har dessa avkastningsskillnader och att hitta metoder att förbättra avkastningspotentialen.

Arbetsgången kommer att vara så här:

1. Vi har skördekartor från skördetröskan från åren 2018–2021 från Röbäcksdalens kornfält och vi kan även ta fram satellitdata för samma fält. Dessa data ska användas till att formulera hypoteser om vilka odlings-, växtnärings- och markfaktorer som har betydelse för skördeskillnaderna.
2. Under säsongen 2022 samlar vi in fältdata för att testa hypoteserna och identifiera hur mycket och varför skörden varierar i fält.
3. Under säsongen 2023 lägger vi fältexperiment för att se om vi kan höja avkastningspotentialen på de olika delarna av fältet genom att förbättra begränsande faktorer. För att komma tillrätta med de begränsande faktorerna kommer vi att knyta en referensgrupp till projektet som kan formulera lösningar på problemen som sedan testas i fältexperiment.

Resultatet av projektet kommer att vara en omfattande analys av vilka faktorer som har betydelse för variationen i skörd inom och mellan fält. Denna analys kan användas av odlare och rådgivare för att höja skördepotentialen i norra Sverige.

Projektledare: Junxiang Peng, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå. junxiang.peng@slu.se

Projektet syftar till att ta fram moderna växtförädlingsverktyg som kan möjliggöra utveckling av maltkornssorter anpassade för odling i norra Sverige. Maltkvalitet i korn är en komplex egenskap som är dyr, komplicerad och tidskrävande att utvärdera. I ett konventionellt kornförädlingsprogram kan sådana analyser därför göras endast i de sista faserna i utvecklingen av en ny sort.

Detta leder till långa utvecklingstider och ett litet förädlingsframsteg per år. Genom att i stället använda genetiska markörer för att på statistisk väg prediktera kvalitetsparametrar kan betydligt större volymer förädlingsmaterial utvärderas redan på ett tidigt stadium i förädlingsprocessen, vilket förväntas ge större och snabbare förädlingsframsteg. I projektets två arbetspaket kommer vi att använda oss av 300 vårkornssorter och förädlingslinjer som kommer att testas i fältförsök i norra Sverige och utvärderas för viktiga maltkvalitetsparametrar (arbetspaket I).

Samma material kommer att genotypas med 50 000 SNP markörer (arbetspaket 2). Dessa fenotypiska och genotypiska data kommer att användas för att hitta regioner i korngenomet (QTL) som påverkar maltkvalitetsegenskaperna, samt för att utveckla och validera s.k. genomiska prediktionsmodeller (arbetspaket 2). De genomiska prediktionsmodellerna kan därefter tas i bruk i praktisk maltkornsförädling som ett mer effektivt urvalsinstrument än traditionella mältningsanalyser, vilket förväntas leda till en mer resultat- och kostnadseffektiv utveckling av maltkornssorter för norra Sverige.

I förläng väntas leda till en mer resultat- och kostnadseffektiv utveckling av maltkornssorter för norra Sverige. I förlängningen innebär detta nya möjligheter för lantbruket och bryggeri- och destilleriindustrin i de nordliga delarna av Sverige.

Projektledare: Fluturë Novakazi, Institutionen för växtförädling, SLU, Alnarp. fluture.novakazi@slu.se

Det övergripande målet med projektet är att optimera betesutnyttjandet i norra Sverige ur såväl ekonomisk som miljömässig synpunkt. Projektet består av fyra delar:

WP 1 för samordning inom projektet samt med ett befintligt pågående betesrelaterat projekt bedrivet i samarbete med NIBIO.

I WP 2 ingår att göra olika typer av spektrala mätningar för att skatta framför allt biomassa på betesvallar. Detta görs parallellt med ett motsvarande projekt rörande slåttervallar. Mätningarna kommer att göras både på SLU Röbäcksdalen men även på de gårdar som ingår i WP 3.

WP 3. Där besöks ett antal gårdar med hög betesanvändning för att samla data om deras produktion och hur de utnyttjar och arbetar med betet.

I WP 4 görs ekonomiska beräkningar utgående från dessa gårdar, men även från ett större material insamlat i Västernorrland. Resultaten ska rapporteras i ett faktablad innehållande data och tips från de olika delarna, samt i en artikel och på möten med lantbrukare.

Projektledare: Mohammad Ramin, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU mohammad.ramin@slu.se

Projektet finansieras helt av SLF, Stiftelsen lantbruksforskning, men administreras genom RJN.

Anpassade sorter är grunden för en effektiv växtodling. Den officiella provningen i norra Sverige ger otillräcklig kunskap om sorternas egenskaper eftersom den är förhållandevis kortvarig (vallgrödorna) och omfattar ett fåtal sorter (vallgrödor och spannmål).

Projektet möjliggör en utökning av antalet sorter, så de nya sorterna jämförs med nuvarande (och kommande) marknadsorter, vilket ger ett bättre underlag för rådgivningen till lantbrukarna. Dessutom möjliggör projektet ett tredje vallår, vilket ger värdefull information om sorternas uthållighet.

Sortförsök i spannmål och vallväxter läggs ut på fyra försöksplatser, ett i vardera av de fyra nordligaste länen. Samordning avseende försöksutförande och resultatbearbetning och förmedling av försöksresultat sker kontinuerligt med ansvariga för sortförsöken som utförs i övriga delen av landet. 

Resultat från sortprovningen i norra Sverige publiceras i serien ”Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap”. Bladen kan beställas i pappersformat från institutionen eller hämtas i pdf-format från deras hemsida. Resultaten finns även publicerade på SLU/Fältforsks hemsida och Sverigeförsökens hemsida.

Projektledare: Boel Sandström, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, boel.sandstrom@slu.se

Projektets syfte är att bidra till förbättrad styrning av helsädesskörden på djurgårdar i Norra Sverige och därmed tryggare grovfoderförsörjning. I projektet kommer en prognosmodell för kornhelsäd i Norra Sverige att tas fram utifrån befintliga försöksdata från tidigare helsädesprojekt samt från försöksdata som genereras i projektet. Vid tre fältförsöksstationer i Norra Sverige skördas kornhelsäd vid fyra olika skördetidpunkter.

Skördedata tillsammans med analyser på uttagna prover, odlings och klimatdata utgör grunden för en prognosmodell som utvecklas i projektet. Den datamodell som tas fram skall på sikt kunna implementeras i ett beslutsverktyg, för beräkning av mängd och kvalitet av kornhelsäd i relation till planerat skördedatum, beroende på lokala odlingsförutsättningar och klimatiska faktorer i Norra Sverige.  

Projektledare: Bengt-Ove Rustas, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, bengt-ove.rustas@slu.se

Vall- och grönfoderväxter odlas på 1,1 miljoner hektar åkermark, vilket gör den till Sveriges största gröda. En väl fungerande grovfoderproduktion i Sverige, med tillgång till lämpliga sorter för svenska förhållanden, påverkar svenska gårdars lönsamhet och möjlighet att producera protein från svenska åkrar. Behovet av lämpliga och anpassade sorter gäller inte minst i Norrland där god vinterhärdighet och uthållighet är avgörande egenskaper. En viktig del av vallens proteinproduktion sker via kvävefixerande vallbaljväxter, där rödklöver är mest använd i Sverige.

Avkastningen i rödklöverfröodling varierar extremt mycket, vilket kan leda till allvarliga brister i tillgång på utsäde. Detta gäller särskilt de sena, tetraploida sorterna som odlas som vallgröda i Norrland. Orsaker till variationen är inte helt säkerställda, men de kan vara odlingstekniska, sortbundna eller andra, såsom brist på pollinatörstjänster.

Rödklöverfröodlingar återfinns mestadels i Götaland och Svealand, där det har skett en minskning av pollinerande insekter, särskilt humlor, i samband med ett allt intensivare jordbruk. I detta treåriga projekt fokuserar vi på pollinationstjänsternas betydelse för fröproduktionen hos rödklöversorter som är viktiga för norrländsk vallodling. Vi undersöker om och i vilken omfattning en hög abundans och diversitet av pollinatörer i kulturlandskapet ger ökade och stabila fröskördar av sen rödklöver.  

Projektledare: Åsa Lankinen, institutionen för växtskyddsbiologi, SLU, asa.lankinen@slu.se

Rödklöver (Trifolium pratense) är den mest använda vallbaljväxten i norra Sverige, men den är inte särskilt uthållig på grund av en relativt svag resistens mot kyla, is och sjukdomar. En nedgång i antal överlevande plantor samt avkastningsnivå är ofta uppenbar under det tredje vallåret. Blålusern (Medicago sativa) är en annan vallbaljväxt som odlas allmänt i delar av södra Sverige. Det finns dock många platser i Sverige där klimatet eller markförhållandena inte är lämpliga för blålusern.

Gullusern (Medicago sativa ssp. falcata) och hybridlusern (Medicago x varia), här kallad gul- och hybrid-lusern (YHL), odlas för närvarande inte i det här området, men visar stor potential som framtida fodergrödor för norra Sverige på grund av tolerans mot stressfaktorer som torka, kyla och varierande markförhållanden.

Projektet kommer att utvärdera YHL som en fodergröda för norra Sverige och är utformad i tre arbetspaket (WP). WP1 kommer att utvärdera YHL i fältförsök (i Röbäcksdalen, Öjebyn, Ås och Lännäs) där odlingsegenskaper såsom avkastningsförmåga och uthållighet kommer jämföras. WP2 kommer att utvärdera foderkvaliteten hos YHL från fältförsöken. I WP3 kommer ett växthus-experiment att utvärdera YHL-etablering vid olika ympningsmetoder och med olika pH-nivåer.

Projektet kommer att utvärdera 11 Medicago-sorter av olika arter och med olika ursprung och använda en sen, anpassad rödklöversort som jämförelse. Med vår forskning vill vi identifiera vilka YHL-sorter som passar bäst för norra Sverige. I slutändan är projektets mål att förse bönder med alternativa vallbaljväxter som är produktiva, uthålliga och toleranta mot väderfaktorer och ett förändrat klimat.  

Projektledare: David Parsons, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, david.parsons@slu.se

Norrland har goda förutsättningar för mjölkproduktion. Omkring 90 % av jordbruksmarken används till vall och grönfoder och det är betydligt svårare att odla andra grödor för humankonsumtion. Trygghetsförsörjningen av mejeriprodukter är också hög i norra Sverige, över 80 %. 

Mjölkproduktionen är själva navet för livsmedelsproduktion på den norrländska landsbygden, men framtida mjölkproduktionen står inför flera utmaningar som minskande produktion, färre mjölkgårdar, bristande lönsamhet, generationsväxling, klimatutmaningar och förändrade attityder hos konsumenter. Efterfrågan på mejeriprodukter har stadigt minskat, särskilt inom ekologiskt, där en del av konsumtionen ersatts av växtbaserade produkter. Samtidigt ökar efterfrågan på svenska och lokala livsmedel, vilket i framtiden potentiellt kan minska importen av mejeriprodukter från andra länder. 

Sett till hur betydelsefull mjölkproduktionen är för en hållbar livsmedelsproduktion i norra Sverige vill vi ta fram och testa några olika koncept för framtida hållbar mjölkproduktion, samt testa dessa på konsumenter. Vid värdering av hållbarhet kommer vi att värdera sådant som lönsamhet på gård, resursförbrukning, klimatbelastning, biologisk mångfald, markanvändning, livsmedelsförsörjning och djurvälfärd. 

Resultatet ska kunna vara vägledande i utvecklingen av framtidens hållbara mjölkproduktion i norra Sverige. Projektet är en del av ett större Formas-finansierat projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SustAinimal, som syftar just till att undersöka hur animalieproduktion bäst passar in i en framtida hållbar livsmedelsproduktion där även regional hänsyn tas. 

Projektledare: Sophie Krizsan, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, sophie.krizsan@slu.se 

Jordbruket in norra Sverige domineras av djurhållning, och vallodling (i synnerhet blandvallar) är den viktigaste grödan. För att uppnå så god vallskörd och vallkvalitet som möjligt är det centralt att anpassa givor av kväve (N) till behovet. Det är dock svårt att optimera N-givan, särskilt som det ofta finns en ansenlig variation inom enskilda fält. Genom att kartlägga variationen av biomassa, N-upptag och foderkvalitet (smältbarhet och NDF-halt) inom och mellan fält finns goda möjligheter att skapa det underlag som krävs för att bättre kunna optimera odlingen.

Genom satellitbaserad fjärranalys kan man i detalj analysera och följa grödornas utveckling och egenskaper, t ex skörd och kväveinnehåll. Med hjälp av den Europeiska rymdorganisationens (ESA) Sentinel-2-satelliter kan man ungefär varannan dag erhålla kostnadsfria och högupplösta (10 m x 10 m) bilder, i flera olika våglängdsband, som är idealiska för att följa.grödornas utveckling under säsongen.

I det här projektet kommer vi att utveckla beräkningsmodeller som länkar samman den stora mängd information som finns i satellitbilderna med uppmätta egenskaper i vallen: biomassa, råprotein, N-upptag och smältbarhet. Mätningarna kommer att göras under hela vallodlingssäsongen på fem fält belägna på fyra olika platser i Norrland. Om tillräckligt stabila modeller kan tas fram kommer vi inom tre år att implementera dessa i ett befintligt, satellitbildsbaserat beslutsstödsystem (CropSAT), vilket kommer att tillgängliggöra resultaten för alla jordbrukare i Norrland.

Projektledare: Julien Morel, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, julien.morel@slu.se

Syftet med projektet är att öka lönsamheten i spannmålsodlingen i norra Sverige. Målet är att ta fram ett energibesparande, kostnads- och miljöeffektivt system för att packa, lagra och hantera krossensilerad spannmål.

För att underlätta införandet av systemet skall projektet också ta fram modeller för mognad (skördetillfälle) samt handel. För att inte skapa ett avfallsproblem tas även en en modell för att på ett miljövänligt och resurssnålt sätt ta hand om förpackningsmaterialet fram. Projektet skall även med hjälp av LCA-anlyser ha redovisat hur systemet påverkar miljön jämfört med etablerade metoder.

Projektet är ett samarbete mellan:

• RISE, Umeå
• SLU, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap
• Yrkeshögskolan vid Åbo universitet (NOVIA), Finland
• NIBIO, Tjötta, Norge.

Projektets huvudfinansiär är Inter-reg Botnina-Atlantica (60%). Övriga finansiärer, utöver RJN, är Länsstyrelserna i Västerbotten, Västernorrland respektive Jämtlands län, Yrkeshögskolan NOVIA, samt Österbottens förbund. Den norska delen av projektet finansieras helt med medel från Norge.

Projektledare: Hans Arvidsson, RISE, Umeå, hans.arvidsson@smp.ri.se

Projektet är en viktig utökning av ett beviljat och redan uppstartat forskningsprojekt ”Breeding forage and grain legumes to increase EU's and China's protein self-sufficiency” (EUCLEG). Flera baljväxtarter ingår, däribland rödklöver, och dessa kommer att utvärderas i fältförsök samt i kontrollerade experiment runt om i Europa. Inom ramen för EUCLEG är målsättningen att identifiera gener och genetiska markörer som kan kopplas samman med viktiga odlingsegenskaper. EUCLEG syftar till att effektivisera växtförädlingen av baljväxter genom nya förädlingstekniker baserade på sådana genetiska markörer.

Projektet är ett tillägg av utvärderingen i EUCLEG med avsikt att 1) inkludera sorter och förädlingsmaterial av rödklöver som är anpassade till odling i Sverige och särskilt typer anpassade till odling i Norrland 2) utvärdera dessa rödklöversorter i fältförsök i Sverige, varav fyra försökslokaler i Norrland.

Avsikten med dessa kompletterande fältförsök är att studera odlingsegenskaper viktiga i norra Sverige, såsom avkastning, vinterhärdighet och uthållighet. Foderkvalitetsparametrar som analyseras är råproteininnehåll, smältbarheten av Organisk Substans (DOM), samt Net Energy Lactation, NEL. Utvärderingen av förädlingsmaterialets egenskaper kommer därefter jämföras med den genetiska analysen av samma material inom EUCLEG.

Målet är att på bästa sätt nyttja analyserna inom EUCLEG och utveckla genetiska markörer som tydligt kortar både förädlingsprocessen och förädlingscykeln samt effektiviserar växtförädlingen av nordlig rödklöver. Långsiktigt kan nya bättre sorter snabbare bli tillgängliga för norrländsk vallodling och därmed bidra till ökad lönsamhet för norrländskt lantbruk.

Projektledare: Linda Öhlund, Lantmännen lantbruk, förädlingsstationen i Lännäs.
linda.ohlund@lantmannen.com