I mer än 25 år har skogsbruket lämnat generell naturhänsyn i samband med avverkning, till exempel högstubbar, vindfällen och gamla träd. Men det är fortfarande mycket vi inte vet om effekterna av åtgärderna och hur de bör utformas. Doktoranderna Delphine Lariviere och Albin Larsson Ekström hoppas reda ut några av frågetecknen.
Delphine Lariviere har studerat två aspekter av den generella hänsynen. Dels hur gamla ekar omgivna av gran påverkas av friställning men också hur granens tillväxt påverkas av åtgärden. Dels hur vi många år senare kan återfinna och följa upp den generella hänsyn som en gång lämnats i ett bestånd.
Hennes studier om gamla ekar i Asa försökspark i Småland har nyligen avslutats. Den här typen av skogar kan handla om hagmarker med ek som planterats igen med gran. Resultaten visade att ekarna blev friskare och deras krona växte mer när granarna gallrades bort jämfört med ekar där granarna inte togs bort. Vidare såg forskarna att artrikedomen påverkades i positiv riktning och att produktionen av gran inte påverkades negativt av att gallra bort granen.
Friställda ekar - en vinn-vinn-situation
– Granarna som växte under ekarna var redan små och stressade och växte inte särskilt mycket från början, så det påverkade inte produktionen som helhet att ta bort dem. Att röja bort gran runt ekar är alltså en vinn-vinn-situation som har god effekt på både biologisk mångfald utan att påverka produktionen negativt, säger Delphine Lariviere.
Framöver kommer hon att arbeta med en annan del av projektet som handlar om att ta fram en GIS-modell där man med hjälp av data från laserskanning ska kunna hitta den generella hänsyn i form av grupper av träd, som lämnats tidigare. Sådana grupper av träd är lätta att se på hyggen, men när skogen växer upp är det svårare att upptäcka dem. Eftersom digitaliseringen kom först under 2000-talet finns ingen data om de här hänsynsområdena.
– Vi vet inte var de finns, hur de är spridda i landskapet och hur de ser ut. Det görs många saker för naturvården inom svenskt skogsbruk, men vi utvärderar dem inte alltid. Min förhoppning är att vi kan använda det här verktyget för att visa att det är positivt att spara generell hänsyn.
Delphine Lariviere har visat att friställning av ekar i granplantering inte påverkar produktionen och samtidigt gynnar ekarna som blir friskare.
Foto: Privat
Undersöker vedlevande arter och vitryggig hackspett
Albin Larsson Ekström studerar andra aspekter av den generella hänsynen som doktorand vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå. Han kommer undersöka hur arter svarar på olika naturvårdsåtgärder. En del av projektet utförs i det långliggande fältförsöket Effaråsen i Dalarna. Området består av gammal tallskog och här har en rad olika åtgärder utförts som att lämna generell naturhänsyn i varierande nivåer, skapa död ved och naturvårdsbränning.
– Jag undersöker hur vedlevande arter som lavar, svampar och insekter svarar på olika nivåer av hänsyn, naturvårdsbränning och död ved. Jag vill se om det går att kombinera virkesuttag med aktiva naturvårdsåtgärder och vilka nivåer som krävs, säger han.
En annan del av projektet är att titta på åtgärder för att restaurera habitat för den vitryggiga hackspetten i lövskogsmiljöer runt om i Värmland.
– Det har gjorts många satsningar på den vitryggiga hackspetten, men vi vet inte särskilt mycket om hur väl åtgärderna lyckats, speciellt hur insektssamhällen påverkats.
Vitryggig hackspett är en paraplyart, vilket innebär att om man skapar livsmiljöer för den så skapar man livsmiljöer även för en mängd andra arter.
– Det är intressant att undersöka dels hur arter som den vitryggiga hackspetten föredrar gynnas, dels hur andra arter påverkas av restaurering.
Hans förhoppning är att delprojektet ska ge vägledning i hur man ska restaurera för att gynna både den vitryggiga hackspetten och andra arter bundna till lövskog.
Albin Larsson Ekström undersöker hur olika nivåer av generell hänsyn och åtgärder påverkar vedlevande organismer som lavar, svampar och insekter.
Foto: Privat
Viktigt att rikta hänsynen rätt
Både Delphine Lariviere och Albin Larsson Ekström ser att frågor kring generell hänsyn blir allt viktigare inom skogsbruket. Enligt Delphine Lariviere är hänsynen ett viktigt verktyg för skogsbolag för att kompromissa mellan naturvård och produktion.
– Det är positivt att skogsbruket försöker nå en bättre nivå på naturvården och den hänsyn som lämnas blir allt viktigare i takt med de krav som ställs inom olika certifieringsstandarder. Generell hänsyn är ett viktigt steg i rätt riktning, men på sikt tror jag att det också kommer att behövas andra förändringar inom skogsbruket. Jag vill visa att generell hänsyn är en metod – men det är viktigt att komma ihåg att det inte är den enda metoden, säger hon.
Även Albin Larsson Ekström ser att kunskap om naturvård blir allt viktigare i skogsdebatten och tror att generell hänsyn kommer vara viktigt för att nå miljömålen kring skogar och biologisk mångfald.
– Många skogslevande arter missgynnas idag och det kommer krävas att hänsynen riktas så att den verkligen får effekt. Här finns möjlighet att verkligen planera hur hänsynen ska utformas så att den gör maximal nytta. Det är vår roll som forskare att ta fram den här kunskapen.
Text: Teresia Borgman
