Vi behöver få många produkter från skogen och röjning är en av de åtgärder som har störst inverkan på hur skogen utvecklas. Hur olika röjningsstrategier kan ge foder åt klövvilt som älg och rådjur utan att tappa virkesproduktion är något som undersöks av doktoranden Mostarin Ara på institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp.
Studien utförs i blandskog med planterad gran och naturligt föryngrad björk på flera platser i södra Sverige. I försöket studerades fyra olika behandlingar med olika röjningsstrategier.
Björk-gran-mix ger både viltfoder och virke
Resultaten visar att det går utmärkt att kombinera produktion av foder och virke.
– Att behålla 2000 björkar och 2000 granar per hektar påverkar inte volymproduktionen av gran utan ger samma virkesproduktion som i det rena granbeståndet. Det här är ett väldigt viktigt resultat, eftersom det innebär att vi kan använda den här gran-björk-mixen för foderproduktion utan att förlora virkesproduktion, säger Mostarin Ara.
Hon upptäckte också att viltet föredrog att beta från frösådda björkplantor än från stubbskott, trots att intentionen kan vara att skapa viltfoder med stubbskott.
– Det här är en väldigt intressant upptäckt och ganska ny kunskap, säger Mostarin Ara. Visst äter de av stubbskotten också, men inte i lika stor utsträckning som av frösådda plantor.
Mostarin Ara undersöker hur olika röjningsstrategier i blandskog med björk och gran kan skapa mer viltfoder utan att tappa virkesproduktion. Foto: Lisa Petersson
Vill hitta alternativa skogsskötselmetoder
Framöver kommer hon att studera effekten av åtgärden på längre sikt.
– Vad kommer att hända om vi fortsätter med den här blandningen av gran och björk under en hel omloppstid. Vilka effekter får det? Kommer vi förlora ekonomi i produktionen?
Mostarin Ara motiveras i sin forskning av att hitta alternativa skogsskötselmetoder där klövviltet inkluderas utan att tappa virkesproduktion. Hon hoppas att metoden kommer att tillämpas i det praktiska skogsbruket i framtiden.
– Den här metoden kommer förstås inte lösa alla problem med betesskador på tall, men kan förhoppningsvis minimera problemen.
Krankorridorgallring för uttag av bioenergi
En ny metod för röjning av tät ungskog är så kallad krankorridorgallring som innebär att gallringsmaskiner tar ut biomassa för energiproduktion längs stickvägar. Mellan stickvägarna lämnas skogen orörd. Metoden undersöks av doktoranden Artis Bečs på institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå.
Röjning är inte längre obligatoriskt enligt skogsvårdslagen, vilket bidragit till att många skogsägare inte längre röjer i lika stor utsträckning.
– Röjning är väldigt dyrt om man kommer in för sent och det här kan vara en möjlig metod att minska kostnaderna samtidigt som vi kan få ut värdefull biomassa ur skogen, förklarar han.
Krankorridorgallring är en ny metod för utglesning av tät ungskog. Artis Becs undersöker hur krankorridorgallring påverkar skogens utveckling och hälsa. Foto: Christian Höök
Söker efter mönster i landskapet
I en första del av projektet undersöker han var bestånden går att återfinna i landskapet med hjälp av Riksskogstaxeringen. De undersökta bestånden har fler än 4000 stammar per hektar, en höjd mellan 3 och 12 meter och brösthöjdsdiameter under 15-20 centimeter.
– Är bestånden kopplade till specifika egenskaper som markförhållanden, ägarstruktur eller tillgänglighet? Ligger de långt från vägar eller är det blöta marker? Jag försöker hitta mönster i landskapet.
Härnäst kommer han att undersöka hur skogen utvecklats efter tidigare krankorridorgallring i Tönnersjöhedens försökspark i Halland. Framöver kommer även hälsan i beståndet efter olika gallringsåtgärder att studeras.
Kan vara viktig lösning för en cirkulär ekonomi
I sin forskning motiveras han av att utforska skogsbruksmetoder som kan vara en del i arbetet mot en cirkulär ekonomi där biomassa ska kunna ersätta fossila produkter.
– Skötsel och uttag av biomassa från ungskog blir allt viktigare att undersöka och jag hoppas att krankorridorgallring kommer att kunna spela en viktig roll.
Allt färre arbetar med motormanuellt skogsarbete och det här är ett sätt att helt mekanisera röjningen.
– Jag skulle vilja öppna upp en möjlighet för skogsägare att få välskötta skogar och ekonomisk lönsamhet tidigt under omloppstiden - eller åtminstone inga kostnader för skötseln av ungskogen, förklarar han.
Innovativa metoder för att röja i ungskog mot olika mål studeras i två doktorandprojekt. Foto: Raul Fernandez Lacruz
Vill starta en diskussion
Förhoppningen är att resultaten ska inspirera andra att överväga metoden och ge möjlighet till skogsskötsel med fokus på produktion av biomassa. Artis Bečs hoppas lyfta diskussionen om krankorridorgallring bland skogsägare och andra aktörer i skogsindustrin.
– Att besvara de här frågorna och förändra det traditionella skogsbruket är inte enkelt och inget som kommer att ske över en natt. Men för att göra det behöver vi starta en diskussion. Jag hoppas att mitt projekt kan hjälpa till med det.
Text: Teresia Borgman
