SLU Grimsö forskningsstation

Senast ändrad: 17 december 2024
Man och kvinna tar prover på ett rådjurskid.

Grimsö Forskningsstation ligger i Bergslagen, Lindesbergs kommun. Här pågår forskning om vilda djur och fåglar, samt viltövervakning. Viltskadecenter informerar och utbildar också om skador av vilt. Forskningsstationen ingår i ett nationellt nätverk av fältstationer, SITES, och är tillgänglig för alla forskare. Även allmänheten är välkommen att besöka Grimsö.

Forskningsstationen grundades som en ekologisk forskningsstation med Naturvårdsverket som huvudman (genom en donation från Signhild Engkvist 1974). Sedan 1992 ligger Grimsö under Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) verksamhet, och personalen delas mellan S- och NJ-fakulteten. Idag arbetar ca 40 personer på Grimsö, såväl forskare, doktorander och studenter som fältassistenter och administrativ och teknisk personal.

grimsösida1.jpg

Foto: Guillaume Chapron

Forskning

Vår forskning ger vetenskapligt underlag till den svenska förvaltningen av vilda djur och fåglar. Då krävs information om hur djuren lever, var i Sverige de finns och genetiska studier. Vi forskar också om människors attityder till rovdjur och vad man kan göra för att minska konflikter som rör vilt.
Förutom tillgång till ett 13 000 hektar stort forskningsområde har vi ett genetiskt laboratorium, kokrum, grovlabb, trä- och metallverkstad, stor kunskap om fångst och märkning av vilda djur med mera.

Läs mer om vår forskning

Viltskadecenter

Viltskadecenter (VSC) är ett nationellt centrum för kunskap om vilt, viltskador och samhället. VSC bedriver forskning, utvecklingsarbete, samverkan och informationsverksamhet. I samverkansarbetet ingår även en omfattande utbildningsverksamhet. Vårt mål är att bidra till att begränsa skador och konflikter som orsakas av fredade viltarter, framför allt stora rovdjur och betande fåglar.

Viltskadecenter

Gentiskt laboratorium

På Grimsö forskningsstation finns ett genetiskt laboratorium. Ett av våra expertisområden är genetisk analys av lågkvalitativa prover, exempelvis spillning, urin, saliv etc.

Viltövervakning

grimsösida3.jpg

Foto: Carolin Berndt

De kontinuerliga inventeringarna vid Grimsö forskningsstation omfattar 18 mätserier (>100-tals parametrar avseende 10 däggdjursarter), fästingar, vegetationsdata och totalt ca 70 fågelarter) med årliga fältdata. Många av inventeringarna initierades under 1970-talet, och flera av dem är unika för landet. Inom ramen för viltövervakningen ingår ett antal dataserier med systematiserade viltobservationer, jaktstatistik samt diverse fysiologiska mått och vävnadsprover från olika vilt.
Data från de olika övervakningsformerna används bland annat för utvärdering av olika inventeringsmetoder och för att följa arters populationsdynamik (antalsvariation) i förhållande till varandra eller skogsskötseln. Via dessa data påvisades exempelvis under 1990-talet de mycket stora effekterna för flera småviltarter, som hare och rådjur, av en kraftigt reducerad rävpopulation (på grund av skabb).

Forskare kan utnyttja SITES

De kontinuerliga inventeringarna finansierades initialt av Naturvårdsverket, därefter via SLU och under några år via medel för fortlöpande miljöanalys. Från och med 2013 har inventeringarna, liksom stöd för diverse utrustning, inkluderats i Vetenskapsrådets satsning på en nationell infrastruktur för fältforskning, SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science).
SITES erbjuder alla forskare, oavsett organisatorisk hemvist, möjlighet att använda Grimsö forskningsstation och forskningsområde liksom de övriga åtta stationerna som resurser i sin forskning. Du som är forskare kan själv vistas vid en station och göra mätningar eller experiment, eller lägga ut uppdrag som stationen sköter. En ytterligare möjlighet är att utnyttja befintliga data som samlats in vid stationerna.

Kontakta: Gunnar Jansson, stationsföreståndare för SITES

Utbildning

grimsösida4.jpg

Foto: Johan Månsson

Vid Grimsö genomförs årligen 5-10 kandidat- och mastersarbeten, en 15 hp-kurs i Wildlife biology samt en mängd fortbildningstillfällen för yrkesverksamma inom viltförvaltning, Länsstyrelser och Viltförvaltningsdelegationer. De senare främst i Viltskadecenters regi.

Vill du besöka Grimsö?

grimsösida2.jpg

På Grimsö finns också konferenslokaler, övernattningsmöjligheter (34 bäddplatser), restaurangverksamhet och möjlighet att laga egen mat. Boendet utnyttjas av deltagare på kurser men är också öppet för externa bokningar.

Boka boende

Vår naturutställning

2004 öppnades den permanenta vilt- och naturutställningen "Naturligtvis". Intresserade är välkomna att besöka utställningen och Grimsö forskningsstation. Priset är oberoende av gruppens storlek och guidningen tar 2 timmar. Är det mer än 50 personer, delas gruppen upp och ena halvan får först information av guiden och andra halvan får titta runt i utställningen själva. Efter 1 timme byter grupperna plats.

För mer information kontakta Linda Höglund, 0581-697310, linda.hoglund@slu.se.

Jubileumsbok

Harar, tranor, vargar och vildsvin. När SLU Grimsö forskningsstation sammanfattade viltforskningen i samband med sitt 50-årsjubileum år 2024 handlar det om många av våra vanliga och ibland också omdebatterade viltarter. Forskningen har gett mycket ny ekologisk och biologisk kunskap, som ofta kommit till nytta i förvaltning och naturvård. Boken är spännande läsning för alla som är intresserade av djur, natur och samhällets hantering av vilt.

Mer information och beställning

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Henrik Andren, professor viltekologi
Institutionen för ekologi, SLU
henrik.andren@slu.se   0581-697302, 070-2184406

Petter Kjellander, professor viltekologi
Institutionen för ekologi, SLU
petter.kjellander@slu.se 0581-697337                           

Gunnar Jansson, forskare, ansvarig för SITES Grimsö
Institutionen för ekologi, SLU
gunnar.jansson@slu.se,  0581-697318                                     

Maria Levin, föreståndare SLU Viltskadecenter
Institutionen för ekologi, SLU
maria.levin@slu.se, 0581-69 73 35