EU-kommissionen har tagit fram en lista med 49 invasiva arter som ska hanteras enligt en särskild EU-förordning. 10 av arterna på EU-listan förekommer redan i Sverige och det finns risk att det blir fler.
Det finns för närvarande tio främmande arter i svensk natur vars spridning måste stoppas eller begränsas enligt EU-förordningen.
- tromsöloka
- kabomba
- gul skunkkalla
- signalkräfta
- ullhandskrabba
- jättebalsamin
- jätteloka
- smal vattenpest
- bisam
- mårdhund
Därför har Naturvårdsverket samt Hav- och vattenmyndigheten nu uppdragit åt Artdatabanken vid SLU att undersöka vilka andra arter som kan tänkas utgöra en risk i Sverige idag och på 50 års sikt.
Artdatabanken inventerar under 2017 först vilka arter som är potentiellt invasiva i Sverige enligt ett norskt klassificeringssystem och sedan ska dessa arter riskbedömas.
Vilka nya arter som till slut ska läggas till på den svenska listan förväntas bli klart först år 2019.
Hänger i luften
Konsulent Mora Aronsson vid Artdatabanken, SLU, berättar att det svenska arbetet mot invasiva arter hänger lite i luften just nu. Först när lagstiftningen är på plats efter ett väntat riksdagsbeslut hösten 2017 kommer det att bli tydligt för länsstyrelser och kommuner hur de ska följa rådande EU-föreskrifter.
- I dagsläget gör kommunerna olika, t.ex. i bekämpning av tromsöloka, säger Mora Aronsson.
Norge är däremot ett föregångsland och är redan inne på sin tredje riskbedömning. De har ett eget klassificeringssystem som Artdatabanken nu har köpt in för höstens klassificeringsarbete. Även Finland ligger före oss, berättar han.
Klimatpåverkad spridning
Mora Aronsson jobbar också med arktiska frågor och han har sett att en av följdeffekterna av klimatförändringen är att fler främmande arter dyker upp i tidigare opåverkade områden, t.ex. i fjällen.
- Problemen med invasiva arter ökar norröver, eftersom en ökning av den globala medeltemperaturen med 1 grad C innebär en ökning med 6 grader C på Svalbard, säger han.
Text: Nora Adelsköld
