Svenska Riksskogstaxeringen samlar varje år in information om tillståndet, tillväxten och avverkningen i Sveriges skogar.
År 2023 fyller Riksskogstaxeringen 100 år, vilket tillsammans med motsvarande inventeringar i Norge och Finland gör den till smått unik i världen när det gäller data om skogens tillstånd.
Varje år genomförs inventeringar inom fem huvudområden: ståndorts-, areal-, förråds-, flora och fauna- samt stubbinventering. Två tredjedelar av stickprovet utgörs av permanenta provytor medan resten är tillfälliga.
Ökande intresse
Allt fler forskare, journalister, företag och privatpersoner använder sig av Riksskogstaxeringens (RT) data för att göra nya analyser och ta fram lösningar och produkter med samhällsnytta.
De senaste 15 åren har antalet förfrågningar och skräddarsydda beställningar ökat markant, från 54 till 133 per år, något Jonas Fridman, senior miljöanalytiker och forskningsledare på Riksskogstaxeringen, tror delvis beror på att skogen är i fokus i samhällsdebatten.
– Ökningen vi ser beror nog på en kombination av ökat intresse på grund av att frågan är het, samt att vi blivit bättre på att registrera även mindre förfrågningar. Till exempel från journalister, säger Jonas Fridman.
– Ett annat skäl till det ökande intresset är aktiva insatser för att sprida information om Riksskogstaxeringen till relevanta forskargrupper utanför SLU. Allt fler forskare ser också värdet i systematiskt insamlade data och långa tidsserier, säger Anna-Lena Axelsson som koordinerar arbetet med öppna skogliga data vid SLU.
Tidigare var det främst forskare vid SLU och andra med kännedom om Riksskogstaxeringen som nyttjade datat. Idag är det både forskare med intresse för mikrodata och allmänheten, journalister och aktörer inom skogsnäringen, som primärt söker statistik.
Öppet på förfrågan
Riksskogstaxeringen publicerar årligen Skogsdata (tryckt och digital) som innehåller aktuell statistik samt ett temaavsnitt med fokus på en specifik skoglig fråga.
Data har delats i decennier, med den teknik som varit rådande just då. 1992 gjordes data för första gången tillgänglig för intresserade att beställa, på disketter eller cd. År 2000 gjordes den tillgänglig från Riksskogstaxeringens hemsida. TaxWebb för aggregerad statistik tillkom 2005 och PxWeb för mikrodata 2016.
– Vi valde att lägga ut data för våra tillfälliga provytor öppet för ungefär fem år sedan och skälet var framförallt efterfrågan på referensdata från internationella fjärranalysforskare, säger Jonas Fridman.
Mikrodata eller statistik?
Lite grovt kan man dela upp Riksskogstaxeringens användare i två grupper: forskare som vill ha råa mikrodata för sin forskning, och övriga användare som framför allt vill ha statistik, det vill säga aggregerad data. Till exempel i form av grafer och tabeller.
Användare kan själva plocka ut den statistik data de behöver från Riksskogstaxeringens interaktiva webbtjänster, men många väljer också att ta hjälp av någon av Riksskogstaxeringens analytiker. En intresserad part (exempelvis en forskare) inkommer då med en förfrågan per mail eller telefon och en dialog förs kring projektet, vad som behövs och kan vara intressant. Därefter levereras önskad information. Det kan handla om allt från en enklare sammanställning av statistik till omfattande forskningsprojekt.
Ibland förs också en fortlöpande dialog under projektets gång, för att kunna komplettera med mer data och förbättra det färdiga manuskriptet. Då medverkar i vissa fall Riksskogstaxeringens analytiker som medförfattare. När det gäller inkomna förfrågningar från forskare till Riksskogstaxeringen är det primärt modellerare och fjärranalytiker som hör av sig, samt biologer med naturvårds- och bevarandebiologi-fokus.
Så kommer man åt statistik och mikrodata
All statistik från Riksskogstaxeringen finns öppet tillgängligt via statistikarkivet med hjälp av verktyget PxWeb. I det interaktiva skattningsverktyget TaxWebb kan användare göra egna, enklare skattningar med en lättbegriplig ”drag and drop”-metod.
Vissa mikrodata, exempelvis årsringsdata, data från tillfälliga provytor och data för den första Riksskogstaxeringen finns tillgängliga för nedladdning via Riksskogstaxeringens egen hemsida som öppna data. Mikrodata används primärt av forskare medan statistikarkivet och TaxWebb används av såväl forskare som allmänhet, journalister samt tjänstemän inom skogsnäringen.
Öppet och stängt på samma gång
Den metod Riksskogstaxeringen använder är en kombination av öppna och ”stängda” data. Det har två förklaringar. Den första är att man för ungefär hälften av sina data använder sig av permanenta provytor, som är desamma år efter år.
Att tillgängliggöra exakta koordinater från dessa skulle innebära att provytorna röjdes. Därför har Riksskogstaxeringen inte möjlighet att erbjuda det öppet. Exakta koordinater kan dock tillgängliggöras på begäran, mot att användaren beskriver hur data ska användas och skriver på ett sekretessavtal.
Det andra skälet till arbetssättet med delvis öppna data är arbetstid och kostnad:
– Skulle vi erbjuda alla våra data öppet skulle det krävas en omfattande beskrivning av hur data hänger ihop. Det i sin tur skulle kräva en enorm arbetsinsats som inte motsvarar nyttan. Därför har Riksskogstaxeringen valt att ta förfrågningar och manuellt plocka ut det användaren vill ha, säger Jonas Fridman.
