Samarbete kan vara nyckeln till banbrytande forskning. Ett framgångsrikt samarbetsprojekt är den globala databasen GFBI, som på kort tid gjorde ett stort avtryck på området biologisk mångfald.
I Sverige har vi systematiskt inventerat skog under mer än 100 år. Inom ramen för Riksskogstaxeringen samlas varje år data om skogens tillstånd och tillväxt. Det är en värdefull resurs för forskare, inte minst med tanke på den långa tidsserien av permanenta provytor som gör det möjligt att studera förändringar över tid.
Inventeringar av samma typ som Riksskogstaxeringen finns över hela världen, inte bara på det skogliga området. Hur deras data används inom forskningen har utvecklats över tid. En vetenskaplig artikel av en grupp svenska ekologer skulle visa sig viktig för utvecklingen inom den ekologiska forskningen. År 2013 publicerades Higher levels of multiple ecosystem services are found in forests with more tree species i tidskriften Nature communications. Under arbetet med den använde man surveymaterial – alltså data från systematiska inventeringar – på ett vid den tiden banbrytande sätt.
- Den artikeln slog ner som en bomb. Den gav insikter om att det kanske är bra att skogsbrukaren ”misslyckas” lite med föryngringen och skötsel så att fler trädarter kommer in som naturlig föryngring, vilket det gör i svensk skog, säger Bertil Westerlund, forskare vid SLU Riksskogstaxeringen och ansvarig för de svenska dataleveranserna till GFBI, Global forest biodiversity initiative.
Att Higher levels… fick ett så stort genomslag berodde dels på att Riksskogstaxeringen vid den tiden använt permanenta provytor i flera decennier, dels på teknisk datautveckling:
- Det blev ett helt nytt sätt att jobba på. Vi hade nya modeller på försök som vi sedan använde på ett stort område. Utifrån det kunde vi dra slutsatser. Det var möjligt tack vare att vi då haft permanenta provytor i Sverige sedan 1983. Dessutom hade det skett en utveckling inom forskningen när det gäller modellering och datateknik. Tack vare det kunde vi använda surveymaterial på ett nytt sätt, säger Bertil Westerlund.
Surveymaterial av samma typ som Riksskogstaxeringens data hade tidigare använts inom statistikproduktion och traditionell skogsforskning. Men väldigt lite inom ekologisk forskning. Nu blev det möjligt för ekologer att nyttja dessa data, vilket gjorde materialet mer användbart ur forskningssynpunkt. Efter att några forskare insett att en stor, gemensam databas kunde bidra till genombrott i forskningen kring biodiversitet, bildades gruppen GFBI, Global forest biodiversity initiative:
- Den här samlingen av data har hjälpt oss att förstå vilka ekologiska mekanismer som är i rörelse i olika regioner, och dra slutsatser vi aldrig kunnat dra annars. Och det är allt tack vare ett stort globalt samarbete, med experter från hela världen, säger Tom Crowther, en av initiativtagarna till GFBI, och till vardags professor vid Institutionen för environmental systems science vid tekniska högskolan i Zürich.
Crowther och hans kollegor ville ursprungligen göra en global analys av träd. För att kunna göra det kontaktade de ett stort antal institutioner över hela världen, för att få tag på så mycket inventeringsdata som möjligt. När de lyckats samla ihop inventeringsdata motsvarande flera hundra tusen punkter kunde de publicera en studie som visar att jorden är hemvist för lite över tre biljoner (tre tusen miljarder) träd. Någon global analys av detta hade inte gjorts förut – även om antalet träd var känt på nationell nivå.
- Efter den här första insamlingen blev jag kontaktad av Jingjing Liang vid Purdue college of agriculture. Han hade också byggt ett stort dataset, för att utforska förhållandet mellan biodiversitet och kolinlagring i skogen. Vi kombinerade då våra dataset och på så vis kunde vi visa att biodiversitet bidrar till ökad kolinlagring, säger Tom Crowther.
På Jingjing Liangs initiativ formaliserades gruppen till GFBI, Global forest biodiversity initiative. Konceptet vidareutvecklades senare på den webbaserade plattformen Science-i.
Från svenskt håll har Riksskogstaxeringen bidragit med data från de permanenta provytorna; dessa motsvarar cirka 60 procent av det årliga stickprovet. Det man har rapporterat in till är trädslag samt biomassatillväxt. Det vill säga hur mycket mer (eller mindre) trädbiomassa som finns i skogen.
- Vi har levererat data i flera omgångar, men vi har också specialkompetens här i Sverige. Det har vi eftersom vi haft surveydata så länge och lärt oss använda den. Vi har till exempel hjälpt till att svara på frågor som hur man ska använda surveydata för att få ihop den stora databasen, och hur man ska väga ihop olika delleveranser så att viktningen stämmer med det man ska jobba med, säger Bertil Westerlund på Riksskogstaxeringen.
Trots att man ”bara” har nyttjat ett begränsat antal variabler – trädslag och biomassatillväxt – krävs ett stort harmoniseringsarbete för att data ska bli kompatibelt och användbart över landsgränserna.
- Alla inventeringar har inte samma storlek på sina provytor, eller lika många provytor per ytenhet. Därför behöver man vikta både provytorna och samplingsintensiteten, alltså antalet provytor per hektar. Man kan säga att allting är en enda stor harmoniseringsövning, säger Bertil Westerlund.
De mest tongivande artiklar Bertil Westerlund bidragit till är Nature 2019), om mykorrhiza, (Proceedings of the National Academy of Sciences, 2022) och (Nature ecology & evolution, 2022), om träddiversitet. Långt fler vetenskapliga artiklar har också publicerats baserade på samma data, men från SLU:s håll väljer man från fall till fall om man vill stå som medförfattare eller ej.
Bertil Westerlund menar att den stora vinsten med GFBI:s stora, globala databaser är just möjligheten att kunna generalisera bortom det lokala och regionala:
- Inom biologisk skogsforskning och skogsekologi, har vi nästan alltid lagt ut och utvärderat försök för att hitta orsakssamband. Till exempel om samverkan mellan träd och svamp [mykorrhiza, reds. anm.], trädens bladegenskaper, trädens artdiversitet och betydelse för biomassa-produktion. Resultaten har dock i princip bara varit giltiga för det lokala området eller regioner. Det GFBI har möjliggjort är att kunna generalisera de kausala sammanhangen på större områden, som biosfärer och hela jordens skogsekosystem.
Global Forest Biodiversity Initiative (GFBI) startade 2016. Det är ett nätverk av skogliga inventeringsexperter och forskare som studerar och förvaltar världens största databas för skogsinventeringar på trädnivå, med 1,3 miljoner provytor och 55 miljoner träd från över 70 länder. Science-i är en digital plattform som lanserades 2022 och som vidareutvecklar GFBI och skyddar och ger exklusiv tillgång till skogsdata för granskade forskningsprojekt.
Bertil Westerlund, Analytiker
Riksskogstaxeringen, SLU
bertil.westerlund@slu.se,
090-786 8412