Ur SLU:s kunskapsbank

Så påverkar klimatförändringarna livet i våra kustvatten

Senast ändrad: 17 januari 2025

Minns du värmeböljan år 2018? Märkte du att senare års översvämningar i inlandet följdes av ett utsötat ytskikt i havet? På senare år har de svenska kustvattnen visat tecken på stora klimatrelaterade förändringar. Nu försöker vi förstå vad det innebär för ekosystemet och dess invånare.

Våra kustmiljöer förändras ständigt. Men med klimatförändringarna kan förutsättningarna skifta så snabbt och så kraftigt att ekosystemen inte hänger med. I grunda havsmiljöer ser vi de snabbaste klimatrelaterade förändringarna. Längs den svenska Skagerrakkusten ökar vintertemperaturen fyra gånger snabbare än genomsnittet i världens hav. Detta har lett till en ökad förekomst av marina värmeböljor och stormar under de senaste decennierna. Dessutom förändras kustvattnens kemi av det ökade tillflödet av sötvatten. Salthalten utmed västkusten har visat sig sjunka över tid och enligt SMHI:s modeller lär trenden fortsätta.

De klimatrelaterade förändringarna sker samtidigt som ekosystemen utsätts för överfiske, övergödning och exploatering som har stor negativ påverkan på grunda bottnar. Därtill kommer föroreningar, buller och invasiva arter. Den sammanlagda effekten av allt detta är vad som måste hanteras i förvaltningen.

Kunskap behövs

Marina ekosystem är sammanlänkade vävar som påverkas såväl genom vattenrörelser och kemi som genom samspelet mellan arter. Om en art som är känslig för klimatförändringar försvinner kan det förändra rovdjurs-bytesförhållandena på ett sätt som leder till oanade effekter i hela ekosystemet. Ringarna på vattnet blir större och större. Att förstå hur arter och slutligen hela ekosystem reagerar på alla samverkande störningar och förändringar är viktigt för de förvaltare som har till uppgift att utforma förvaltningsåtgärder. Om du vet ungefär vad du kan förvänta dig, kan du vara mer förberedd.

Genom en serie experiment har vi studerat hur olika fiskarter, räkor och sjögräs påverkas av klimatrelaterad miljöpåverkan där flera parametrar förändras samtidigt. Orsakar kombinationen av förändringar en större fysiologisk stress än förändringarna var för sig? Det enkla svaret är ja!

Experimentuppställning i laboratorium med akvarier som innehåller ålgräs, två arter av räkor och fisken storspigg. Här studerar vi effekterna av marina värmeböljor, havsförsurning och stormhändelser. Foto: Diana Hammar Perry.

1/2
Här studerar vi hur torsk (Gadus morhua) påverkas av en ökad havstemperatur, havsförsurning och utsötning av havet. Foto: Diana Hammar Perry.

2/2

Studier i akvarier

Hur kan vi studera effekterna av vad som väntar i framtiden? Ett sätt är att utgå från modeller över hur utsläppen kommer att se ut, och hur dessa i sin tur kommer att påverka våra hav. Sedan försöker vi i akvarier efterlikna de här modellerade förändringarna. I akvarierna får olika organismer genomgå ”multistress-experiment”, där vi simulerar värmeböljor, förändrad salthalt, stormar, havsförsurning och andra stressfaktorer. Organismerna utsätts dels för stressfaktorerna en och en, och dels för flera eller alla tillsammans.

Men hur kan vi avgöra om organismerna faktiskt har upplevt stress? Tillvägagångssätten är många och inkluderar till exempel att mäta hormonbalans, hur mycket syre en individ förbrukar när den andas, förändringar i ämnesomsättningen, eller om stress har minskat artens immunförsvar.

Arter påverkas olika

De olika arterna reagerar på olika sätt, där vissa miljöförändringar är lätta att hantera medan andra är svårare. Men den generella bilden är att när många förändringar sker samtidigt blir det svårt för alla de arter vi har studerat. Våra studier visar att den kombinerade effekten av stormar, värmeböljor och havsförsurning påverkar tillväxten av ålgräs (Zostera marina) mer negativt än summan av de enskilda förändringarna. Tångräkorna Palaemon adspersus och Palaemon elegans får ett svagare immunförsvar av den här kombinerade effekten, vilket gör det svårare för dem att bekämpa sjukdomar. Hos storspigg (Gasterosteus aculeatus) är det ämnesomsättningen som påverkas negativt.

Resultaten visar också att arter som vi tror är relativt motståndskraftiga mot stora miljöförändringar, som till exempel fisken stensnultra, Ctenolabrus rupestris, i själva verket är väldigt känsliga för marina värmeböljor. Detta särskilt när värmeböljorna sker samtidigt som vattnet är utsötat och pH-värdet minskar.

Inte nog med det, vi fann även att den genetiska strukturen hos torsk (Gadus morhua) påverkar hur den reagerar på klimatförändringar. De torskar som fötts i Kattegatt för att sedan vandra upp längs västkusten var mer toleranta än de som hade sitt ursprung i Nordsjön.

Värna våra kustmiljöer

Så vad betyder detta för våra kustområden i framtiden? Jo, det betyder att vi nu vet att många arter som lever här är känsliga för de förändringar som sker, och för vad som kan väntas i framtiden. Det gör det än viktigare att vi tar hand om våra kustvatten och inte försämrar deras livsmiljöer i onödan. Vi måste till exempel noga överväga riskerna när vi planerar vår fiskeverksamhet så att vi inte tar ut mer fisk än ett stört system kan hantera. Endast då ger vi de kustnära ekosystemen en så god chans som möjligt att anpassa sig till framtidens förändringar.

Text: Diana Hammar Perry, institutionen för akvatiska resurser, SLU och Martin Gullström, institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Södertörns högskola. Texten är även publicerad i tidningen Havsutsikt nr 2, 2024 med klimattema.