Kontaktinformation
Institutionen för skoglig resurshushållning, Avdelningen för skoglig resursanalys
Institutionen för skogens ekologi och skötsel
En femtioårig tall eller gran är idag runt två meter högre än motsvarande träd på 1980-talet - och ytterligare två meter högre än ett träd på 1950-talet. Förändrad skogsskötsel, ett varmare klimat och mer koldioxid i luften är några av de många förklaringarna till att den svenska skogen växer allt snabbare.
En studie baserad på Riksskogstaxeringens provträdsdata mellan 1953 och 1996 visade att den svenska skogen växer snabbare och snabbare. Medelhöjden för femtioåriga tallar eller granar ökade från tolv till 15 meter under perioden och mycket av ökningen antogs bero på förändringar i skogsskötselmetoder.
Denna mätning har nu följts upp med en liknande studie för åren 1983-2020, som visar att trenden med allt mer snabbväxande träd hållit i sig. Detta beskriver forskarna Björn Elfving och Alex Appiya Mensah i ett nytt faktablad från SLU.
Den uppföljande studien visar att femtioåriga träd i snitt var sex centimeter högre för varje år. Samtidigt ökade också grundytetillväxten något, men inte i samma takt som höjden, vilket fått effekten att träden med tiden blivit mer och mer långsmala.
Men vad beror den stadigt ökande tillväxthastigheten på? Forskarna ser flera förklaringar. Precis som i den tidigare studien lyfts skogsskötseln fram som en starkt bidragande orsak, men också ett varmare klimat och en förhöjd nivå av kväve till följd av luftföroreningar tror forskarna gjort skillnad.
En ökad halt koldioxid i atmosfären är en faktor som forskarna lyfter fram som troligtvis mycket viktigt för trädens tillväxt. Koldioxidhalten i luften har nämligen ett samspel med trädens vattenbalans, där träden förlorar mindre vatten vid avdustning om koldioxidhalten i luften är högre. Eftersom tillväxtökningen varit relativt jämnt fördelad över landet tror forskarna att koldioxidhalterna och den därmed effektivare vattenhushållningen haft stor betydelse.