Akvakultur är när vi människor odlar djur och växter i vatten för att skaffa oss mat. Vi odlar sådant som alger, sjöpung, ostron och musslor – men allra främst odlar vi fisk.
– Vattenbruk är egentligen minst lika brett som jordbruk, säger Anders Kiessling, professor i akvakultur vid SLU i Uppsala.
Hållbart, cirkulärt foder för odlad fisk, som Kiessling forskar kring, är en huvudnyckel till att göra näringen långsiktigt hållbar. Han har bland annat i projektet Fem ton grön fisk i disk som framgångsrikt testat ett foder som kan bli en av framtidens lösningar för akvakulturen. Det är framtaget av restprodukter från livsmedelsindustrin, med hjälp av bland annat insektskompost.
– Odlad fisk får idag ofta sojafoder, så konventionell fiskodling kan påverka både klimat och miljö negativt, säger Anders Kiessling.
Många utmaningar för hållbar akvakultur
Akvakultur står alltså delvis inför samma utmaningar som lantbruket, som när fisk matas med soja från monokulturer som bereder ut sig i Amazonas på bekostnad av biodiversitet. Och vid uppfödning i bassänger kan man visserligen ha full kontroll över odlingen; men den blir väldigt energikrävande med behovet av cirkulation, rening, värmning eller avkylning av vattnet. En annan specifik fiskfoderutmaning är att de fiskar vi odlar på våra breddgrader främst är rovfiskar, som vill äta annan fisk; och att mata odlad fisk med vildfångad fisk är inte hållbart. Här kommer också ytterligare en aspekt in: djurskyddet.
– Vi måste också ha med den vildfångade fisken in i ekvationen när vi diskuterar akvakulturens djurvälfärd. Enorma mängder vildfångad fisk blir foder till odlad fisk, och viltfångad fisk omfattas inte av någon djurskyddslagstiftning, säger Albin Gräns, docent i biologi med inriktning fiskars välfärd vid SLU.
Men också djurskyddet av odlad fisk brister. Det saknas artspecifika riktlinjer kring fisk, trots att olika arter har extremt olika behov och stresskänslighet, konstaterar Albin Gräns. Och frågor kring hållbara transporter och slaktmetoder är långt ifrån lösta.
– I Sverige tillåts ännu koldioxidbedövning vid slakt av fisk. Med tanke på hur negativt detta uppenbart påverkar fisken, skulle vi aldrig tillåta liknande behandling av andra djur som vi håller, säger Albin Gräns.
Sveriges och Norges skilda akvakulturvärldar
På 80-talet, när akvakulturnäringen började etablera sig i Norden, låg svensk och norsk akvakultur på ungefär samma nivå. Men idag (2023) är produktionen i Sverige bara en procent av den i Norge; trots att Sverige har god vattenkvalitet, många sjöar och älvar och dessutom en lång kuststräcka.
– Men Norge har längre traditioner som fiskenation, och till skillnad från Sverige har vi ett överflöd av djupa havsfjordar med Atlantvatten som passar perfekt för storskalig fiskodling, konstaterar Øystein Evensen, professor i fiskhälsa vid Norges miljø- og biovitenskaplige universitet i Ås och också gästprofessor vid SLU.
I Norge finns det alltså gott om plats för akvakultur, utan konkurrens från andra intressen såsom rekreation, hobby och turism. Men storskaligheten i sig kan också bli ett problem. Vid varje given tidpunkt simmar 450 miljoner laxar omkring i odlingskassar i Norges djupa fjordar, och i varje kasse kan det finnas upp till 200 000 laxar. En stor anläggning kan ha tio sådana kassar - alltså två miljoner individer.
– Det uppstår visserligen inte helt nya sjukdomar och smittor bland odlad fisk; men virus- och bakteriestammarna utvecklas till att bli mer elakartade när där finns så många individer på samma plats som kan smittas, säger Øystein Evensen. Och smittan kan gå åt bägge håll, även om odlad fisk, genom sitt stora antal, är ett större smittproblem för vild fisk än tvärtom.
Inom norsk akvakultur skapar också parasiten laxlus stora bekymmer. Att mekaniskt spola bort lusen kan stressa laxen så att den dör, medan bekämpande kemikalier i vattnet blir är ett miljöproblem.
Framtiden för svensk akvakultur?
Näringens ekologiska hållbarhet har alltså många utmaningar att hantera. Och den bristande ekonomiska och sociala hållbarheten är bromsklossar för näringens utveckling i Sverige, säger Wenche Hansen, VD för branschorganisationen Matfiskodlarna, som samlar de stora akvakulturaktörerna i Sverige idag; ett fåtal stora koncerner med totalt ett 30-tal anläggningar. Den svenska lagstiftningen och EU-lagstiftningen kring akvakultur är omfattande, samtidigt som kunskapen utanför branschen inte är så stor, menar Wenche Hansen.
– Vi är inte emot lagar och regler, men vi måste få snabbare, rättssäkrare och längre tillstånd från olika myndigheter på plats. Det säger sig själv att när det kan ta uppåt nio år att få allt på plats för att överhuvudtaget börja med sin fiskodling, så blir det ett stort hinder.
– Det är en otrygg bransch där ständiga processer för att få olika tidsbegränsade tillstånd blir en never ending story som hämmar både investeringar och utveckling. Vi behöver tillstånd som dels harmoninserar med varandra, dels sträcker sig över 20-30 år. Då finns en enorm potential att öka vår självförsörjningsgrad av mat - och annars blir ju alternativet import, säger Wenche Hansen.
Tropiska sötvatten och näringsfattiga hav
Var finns då framtiden för akvakultur globalt? Professor Anders Kiessling vid SLU i Uppsala känner sig säker på var förutsättningarna verkar bäst.
– Dels i tropiska sötvatten där kretsloppet med näringsämnen till omgivande jordbruk redan finns väl etablerat, där fiskarna äter vegetariskt foder och där energikostnader för bland annat uppvärmning inte finns. Och så i stora off shore-anläggningar långt ute till havs, där energin som krävs för att driva exempelvis stora laxodlingar kan komma från hållbara energikällor som vind-, sol- och vågkraft, och där näringstillskottet från fiskodlingarna kan vara något positivt i den näringsfattiga marina miljön.
– På fel plats kan akvakultur orsaka övergödning eller kräva väldigt mycket energi, men på rätt plats och med rätt foder kan akvakultur bli ett riktigt vinn-vinn-läge, säger Anders Kiessling.
Text: Ylva Carlqvist Warnborg
Lyssna
Lyssna på Anders Kiessling, Albin Gräns, Øystein Evensen och Wenche Hansen i avsnitt #29 av podden Feeding your mind från SLU Future Food: Akvakulturens potential – och problem. Finns där poddar finns.
