Ur SLU:s kunskapsbank

Alm- och askbestånd 30 år senare

Senast ändrad: 08 november 2024
Skog efter svampsjuka. Foto.

En stor del av alm- och askbestånden i södra Sverige har under de senaste 30 åren drabbats hårt av två införda svampsjukdomar, almsjukan och askskottsjukan. Jörg Brunet, professor på SLU, har återinventerat ask- och almbestånd efter 30 år och sett hur vegetationen förändrats av sjukdom.

Som student inventerade Jörg Brunet vegetationen i provytor med alm och ask i Skåne under åren 1988-1990, innan träden hade blivit angripna. Drygt 30 år senare fick han möjlighet att göra en återinventering, då som professor vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på SLUs campus Alnarp. Med hjälp av information från tidigare inventeringsprotokoll kunde drygt 50 gamla provytor återfinnas. Många av dessa är belägna i naturreservat och hade lämnats utan skötselåtgärder så där kunde den spontana vegetationsutvecklingen följas upp.

‒ Almsjukan har härjat i Sverige i form av en aggressiv variant i 35 år och alla stora träd i de skånska provytorna var döda vid återinventeringen sommaren 2021. Även många askar hade dött eller var sjuka, berättar Jörg Brunet.

‒ Det fanns fortfarande stora levande träd kvar i många bestånd men de flesta av dessa askar var angripna och många kommer förmodligen att dö framöver.

Att inte avverka angripna askbestånd i ett tidigt skede har fördelen att man med tiden kan identifiera motståndskraftiga träd.

Upptäckter

En upptäckt vid återinventeringen var att skuggtåliga växter i markvegetationen ofta klarat sig bra, vilket var något förvånande. Detta kunde förklaras av att buskar och mindre träd behöll marken skuggad. De kunde i sin tur växa till då de fick mer ljus. 

‒  Även om almen överlever som buske i underbeståndet blir den med tiden angripen av den barkborreart som sprider sjukdomen, säger Jörg Brunet. 

Hassel och hägg var arter som särskilt gynnades av det ökade ljusinsläppet och ökade i underbestånden. I provytor där det fanns andra trädslag, kunde även dessa dra fördel av almens och askens minskade vitalitet. Bok, avenbok, lind, skogslönn och tysklönn ökade alla på de platser där de förekom men det tar tid att fylla stora luckor i krontaket.

En slutsats från studien är att återväxten av trädskikten i före detta alm- och askbestånd går fortare om andra trädslag redan är på plats i underbeståndet, men att ett tätt buskskikt av hassel eller hägg kan fördröja utvecklingen.