Hur ser framtiden ut för kött på våra tallrikar?

– Det är alltid läge att prata om kött. Och nu har vi kommit till en punkt i historien där omfattningen av produktion och konsumtion på många ställen blivit ohållbar, säger Matthew Kessler, som leder kommunikationsprojektet The future of meat; dialogues and storytelling for better decision making.

Kommunikationsprojektet vill få ut människor ur fakta- och åsiktsbubblor kring kött eller inte kött, och starta samtal där olika perspektiv, drivkrafter, evidens och visioner möts.

– För det är ju exempelvis så att samtidigt som nötkött ofta lyfts fram som en miljö- och klimatbov, så finns många exempel på produktionssystem som gynnar både djurvälfärd, biologisk mångfald, gör klimatnytta och ger oss människor nyttigt kött, konstaterar Matthew Kessler.

Podden som vill minska polariseringen

Huvudresultatet av kommunikationsprojektet är podcasten Meat: the Four Futures vars första avsnitt publicerades i april 2023. I den engelskspråkiga podden som vänder sig till en internationell publik hörs ett trettiotal röster från ett tiotal länder världen runt. Matthew Kessler och Ylva Carlqvist Warnborg har intervjuat bland andra forskare, lantbrukare, entreprenörer och innovatörer kring fyra olika tänkbara framtidsscenarier för kött:

1. Efficient meat 2.0, där världen fortsätter att äta kött ungefär som idag, med mycket kött från storskalig produktion. Eftersom världens befolkning ökar innebär scenariot mer produktion och konsumtion än idag.
2. Less meat - ett scenario där vi producerar och konsumerar mindre kött än nu, och där köttproduktionen tar mer hänsyn till djurvälfärd och kan gynna biologisk mångfald, till exempel.
3. Alternative ”meat” som är labbodlat kött från djurceller eller produkter från växt- eller svampriket som efterliknar kött till smak och textur. I scenariot ingår också insekter.
4. Plant-based ”no meat” som är scenariot där vi helt plockar bort animaliskt kött och går över till en vegetarisk eller vegansk livsstil.

Hur vi ser på kött beror förstås på perspektivet. I den rika delen av världen är tillgång till kött ofta en självklarhet för de flesta, och tveksamheter kring att äta det handlar ofta om aspekter som djurvälfärd, klimatpåverkan och hälsa.

Hälsa, näring, värderingar och ekonomiska förutsättningar

– Att äta kött blir svårt så fort vi börjar känna empati med djuren som slaktas, säger den brittiske författaren Rob Percival, som skrivit boken ”Köttparadoxen”. Han är själv högst medveten om att mycket hållbart jordbruk innefattar djur, och att kött är näringsrik och nyttig mat. Men han tycker att det är intressant att notera att många människor uttryckligen säger att de faktiskt inte vill lära sig mer om hur köttproduktion går till.

– De flesta britter säger att de bryr sig om djurvälfärd, samtidigt som det mesta kött som äts här kommer från kycklingar och grisar som fötts upp i en intensiv livsmedelsindustri som vi vet ofta inte lever upp till den djurvälfärd vi säger oss vilja ha. Så vi säger en sak, och gör en annan. Vi väljer att titta bort och inte vilja veta; och genom att distansera oss, kan vi fortsätta att äta mycket kött, säger Rob Percival.

Samtidigt har ju kött följt med oss genom evolutionen som en helt naturlig del av mathållning, kultur och historia. Kött är och förblir näringsrik och bra mat, konstaterar Frédéric Leroy; professor i matvetenskap och bioteknologi vid Vrije Universiteit i Bryssel.

­– Vi människor är det enda djur som börjat avvika från den diet som utvecklat oss till de varelser vi är idag. Vi vet att våra kroppar är anpassade till att äta kött, och en god diet är komplex, liksom våra kroppar. Visst kan vi utesluta kött; men ju mer man tar bort, desto svårare blir det att få till en välbalanserad kost gällande näring och kalorier. Det komplicerar saker, särskilt för sårbara grupper som exempelvis små barn, gravida kvinnor och äldre människor, säger Frédéric Leroy.

Medan vi i den rika delen av världen alltså kan väga argument för och emot att kött, är läget i det globala syd oftast inte alls detsamma. Tillgången till proteiner – från kött, eller från växt- eller svampriket – är ofta bristfällig, vilket leder till näringsbrist. Många fler skulle vilja äta kött än de som har möjlighet till det. Samtidigt finns visionen hos en del att Afrika skulle kunna bli kontinenten där befolkningen aldrig börjar äta kött i sådan omfattning som vi i väst gör.

– Jag är för allt som får bort djuren ur livsmedelskedjorna, säger exempelvis Hakeem Jimo, VD för Veggie Victory, det första växtbaserade food tech-företaget i Nigeria. Och i världens mest folkrika land, Indien, pågår också stora satsningar på alternativa proteiner för att föda en ännu växande befolkning på ett ur alla aspekter hållbart sätt.

Laboratorieframställt kött eller kött från gröna ängar?

– Att odla kött känns som ett sådant uppenbart vinn-vinn-vinn-läge säger Isha Datar i Kanada, chef för forskningsinstitutet New Harvest som forskar kring laboratorieframställt kött.

– Med odlat kött minskar vi miljö- och klimatpåverkan, djuren behöver inte lida, och det blir som en etisk och moralisk utveckling för hela mänskligheten, fortsätter Isha Datar. Hon poängterar också att odlat kött skulle kunna lösa stora problem med olika smittor som annars är en ständigt närvarande risk för såväl människor som djur.

Men så finns förstås också djuruppfödarna som starkt känner att djuren har en djupt naturlig och helt självskriven plats i ett cirkulärt och hållbart lantbruk, liksom de menar att köttet har en plats på våra tallrikar. Man kan älska sina djur och ändå slakta och äta upp dem.

– Jag vill ge mina djur ett så bra liv att jag skulle kunna tänka mig att själv vara ko på den här gården i ett nästa liv, säger köttboden Per Fredriksson, med ett trettiotal Herefordkor som går ute året runt på markerna runt gården på Kinnekulle i Västergötland.

– Köttet från de här djuren är visserligen dyrare än det som produceras mer konventionellt; men vi behöver ju inte äta så mycket kött! Många i världen äter aldrig kött, och en del är nöjda med det. Och att äta kött är faktiskt inte någon mänsklig rättighet, säger Pär.

Men när människor kan, väljer de ju ofta att äta just kött, konstaterar Lars Appelqvist, VD för HK Scan Sverige.

– Men i många länder tar köttproduktionen ohållbart stora landarealer i bruk. Jag tror att vi i Sverige kommer att äta mindre kött, men mer av det som är hållbart producerat, och i en mix med fisk, mer vegetabilier, och även insekter, även om vi har väldigt svårt att ta in det nu, kanske.

Insekter som proteinkälla

Insekter är annars en självklar källa till protein i stora delar av världen, och synen på insekter som hållbar mat är också grunden för det svenska företaget Tebrito som tillverkar produkter av mjölmask. Fält att odla på och hav att fiska i är begränsade resurser. Insekter kan födas upp på restprodukter från olika sidoströmmar och ge oss ett högvärdigt protein till en bråkdel av de växthusgasutsläpp som kommer från köttindustrin, är budskapet från företaget.

– Att äta insektsprotein är att göra ett aktivt val som visar att man är oroad, engagerad och upplyst om världsläget, säger Ola Broström, ansvarig för forskning och utveckling på Tebrito.

 – Och insekter som proteinkälla gör det också möjligt för människan att ta med sig nödvändig näring dit många menar att vi i det riktigt långa perspektivet måste bege oss för att leva vidare; ut i rymden, på väg mot nya världar, säger Ola Broström.

Tradition och sociala normer

Kött är ännu högstatusmat, som många tycker om och vill äta. Men sociala normer skapar samhället självt, och många alternativa proteinkällor kommer på bred front. Emma Kritzberg, forskare vid Lunds universitet är en av dem som via nudging arbetar för att ändra vegetariskt till standard och kött till specialkost vid universitetets olika evenemang.

– Vi vet att kött ger upphov till ganska stora utsläpp, så att göra vegetariskt istället för kött till det enklaste valet är ett lätt sätt för oss att reducera våra utsläpp.

Lyssna på en mångfald av röster

Du hör dessa röster och många fler i podden Meat: the Four Futures som du hittar på https://tabledebates.org/meat  Där finns också en quiz och mer information kring projektet The Future of Meat som finansieras av FORMAS och som via plattformen TABLE samlar SLU, Oxfords universitet och Wageningens universitet.

SLU Future Foods podd Feeding your mind har också gjort ett avsnitt på svenska om projektet: Fyra framtidsscenarier för köttet på våra tallrikar

Text: Ylva Carlqvist Warnberg, SLU Future Food