Biogas är en viktig pusselbit i ett hållbart livsmedelssystem, för både energi, drivmedel och gödselproduktion. Sverige har stor potential att öka den inhemska produktionen av biogas utan att konkurrera med matproduktionen.
För hållbar produktion av livsmedel och foder behövs energi och näringskällor som inte bidrar till den globala uppvärmningen, inte generar luftföroreningar och inte kommer från diktatoriska länder. Det behövs också energi som kan lagras och jämna ut tillgången på hållbar energi när andra förnybara källor som vind och sol inte räcker till. För att trygga tillgången på livsmedel när det är oroliga tider i världen är det också viktigt med en hög nationell självförsörjningsgrad. Biogas är en viktig pusselbit i den stora ekvationen.
Biogas kan produceras lokalt från samhällets och lantbrukets organiska rester och användas till både el- och värmeproduktion eller för att driva fordon. Vid produktion av biogas bildas också en näringsrik rötrest som passar utmärkt som växtnäring. Genom att ersätta mineralgödsel med sådan biogödsel från biogasprocesser återförs viktiga näringsämnen till jordbruksmark. samtidigt som utsläppen av växthusgaser kopplat till vår matproduktion kan minskas. Biogas har därmed en betydelsefull roll för en hållbar och resistent livsmedelsproduktion.
Idag produceras svensk biogas framförallt av matavfall från industri och hushåll och av gödsel och slam från reningsverk. Inom landets gränser finns dock fortfarande en stor outnyttjad potential. Vi behöver minska matsvinnet för att öka hållbarheten inom livsmedelssystemet men det kommer alltid finnas organiskt material från hushåll och industrier som inte går att konsumera. Om detta matavfall sorteras till högre grad, samtidigt som outnyttjade avfallsströmmar och andra organiska material används, skulle Sveriges biogasproduktion kunna öka från dagens nivå på 2,3 TWh upp till 7-10 TWh inom bara några år (1). Till exempel finns stora möjligheter att öka biogasproduktionen från gödsel, som idag endast används i begränsad mängd som råvara för biogas. Det finns också en stor framtida potential i grödor som inte konkurrerar med vårt livsmedelsystem, som vall och mellangrödor, vilka kan odlas och skördas mellan ordinarie växtsäsonger (2). Denna odlingsstrategi kan också ha andra positiva miljöeffekter, som t ex ökad markkolsuppbyggnad och förbättrad biodiversitet (3).
Utöver att biogastekniken har möjlighet att generera en trygg energiförsörjning för lantbrukare och livsmedelsproducenter (i form av el/värme eller fordonsbränsle till traktorer), så finns det fler viktiga fördelar med att använda gödsel till biogasproduktion. Genom att undvika lagring av gödsel minskas utsläppen av växthusgaser från gödseln. Rötresten från biogastanken har också högre växtnäringsvärde än obehandlad gödsel, i snitt kan kvävetillgängligheten öka med ca 10 % jämfört med flytgödsel som inte har rötats (1). Biogödsel motverkar även förlusten av markkol (4).
Idag produceras 3,1 miljoner ton näringsrik rötrest vid svenska biogasanläggningar, varav 90 % används som gödningsmedel i jordbruket (5). Skulle vi öka den nationella biogasproduktionen till 7 TWh så skulle vi kunna ersätta 10-15 % av den mineralgödsel som används idag (1). Därmed skulle återföringen av viktiga näringsämnen till jordbruksmark öka betydligt, samtidigt som kretsloppet sluts mellan stad och land och resurser återanvänds och utnyttjas på ett effektivt sätt. Genom att minska behovet av importerad mineralgödsel minskas koldioxidutsläppen från jordbruket och behovet av brytning av fosfor, vilket är en ändlig resurs som håller på att ta slut.
En annan positiv effekt för livsmedelssystemet är att biogasproduktion kan optimera näringsanvändningen genom att möjliggöra flytt av näring. Underskott på näring kan täckas av överskott, om djurgårdar och gårdar utan djur finns nära varandra. Genom att lokalisera biogasanläggningar så optimalt som möjligt kan transport av näring bidra till att upp till 91 % av efterfrågan på fosfor och 44 % av efterfrågan på kväve tillgodoses (6). Det skulle inte bara öka tillgången på lokalproducerad energi och näring, utan även vara en viktigt för ökad självförsörjningsgrad i Sverige. Goda nyheter för våra livsmedelssystem och Sveriges matproducenter helt enkelt!
Text: Maria Westerholm, forskare i mikrobiell bioteknologi och Anna Schnürer, forskare och professor i mikrobiell bioteknologi vid SLU.
Illustration över biogasens kretslopp i jordbruket.
SLU-nyhet: Fältförsök bekräftar klimateffekt av mellangrödor som biogassubstrat
SLU-nyhet: Bättre klimateffekt när mellangrödor blir biogas
Rapport från Naturvårdsverket 2023: Redovisning av regeringsuppdrag minskade utsläpp av metan