SLU-forskare svarar på frågor om torka i skog och mark

Hur uppstår torka?

Hjalmar Laudon svarar: Torka är brist på tillgängligt vatten. Den kan antingen bero på att påfyllningen av mark- och vattenmagasinen varit mindre än vanligt. Påfyllningen sker oftast på senhöst, vinter och vår då växtligheten inte har så stora behov, vilket tillåter inkommande nederbörd att infiltrera och fylla på både mark- och grundvattenförråden. Men torka kan ju också försvåras av att det regnar mindre än vanligt på sommaren, och/eller också av att luftens torrhet är hög, vilket påskyndar avdunstningen.

Finns det olika former av torka?

Hjalmar Laudon svarar: Man kan dela upp orsaken till vattenbrist i marktorka och atmosfärisk torka. Marktorka uppstår när växttillgängligt vatten i marken tar slut. Vegetationens rötter når alltså inte ner till de djupare delarna av marken där vatten fortfarande finns tillgängligt. Atmosfärisk torka uppstår då luftens torrhet blir så stor att träd och andra kärlväxter måste stänga sina blad- och barrklyvöppningar för att skydda sig mot att deras rörsystem i stammarna kollapsar. En kollaps kan ske när atmosfärens undertryck (torrhet) som styr sugkraften blir så hög att cellvägarna kaviterar (dras ihop). (Fenomenet kallas ångtrycksunderskott eller vapor pressure deficit)

Hur påverkas träd av torka och höga temperaturer?

José Gutierrez Lopez svarar: Om det råder atmosfärisk torka och det finns tillräckligt med vatten i marken så fortsätter växterna att transpirera (”andas”) och tillväxten kan till och med öka. Det är idealiska förhållanden för många växter. Enstaka dagar med mycket höga temperatur har ingen större påverkan. Vi har jämfört gran, tall och vårtbjörk och kan se att de klarar upp mot 30 grader varmt i tre veckor utan att tillväxten påverkas. Men om det fortsätter att vara 25-30 grader och ingen nederbörd i mer än tre veckor så ser vi att träden börjar påverkas, genom minskad tillväxt och minskad transpiration.  

Baserat på våra kontinuerliga mätningar har vi observerat större torkstress hos gran, jämfört med tall och vårtbjörk. Man kan ibland se att björkar får gula löv mitt i sommaren, men det verkar inte påverka deras tillväxt.

Hur jobbar man inom forskningen i skogsskötsel med att öka kunskapen om torka i skogen?

Urban Nilsson svarar: Vi har aldrig varit speciellt oroliga för torka i svensk skogsskötsel och torka har därför inte varit en stor fråga vid utformning av skötselsystem eller nya försök. Det finns några få torkförsök i gran (Skogaby och Flakaliden). I Flakaliden och Asa har vi haft bevattning sedan slutet av 80-talet utan nämnvärda effekter. Men det verkar kunna ändra sig i framtiden och vi behöver därför kunskap.

Under de närmaste åren behöver vi avdela forskningsresurser till torkproblematiken. Att vi har haft torka två gånger inom en femårsperiod behöver inte betyda ett trendbrott men det är ändå tillräckligt mycket som talar för att vatten kan bli en viktig bristfaktor i framtiden.

Vad vet man om hur olika typer av skogar klarar torka?

Urban Nilsson svarar: Det första är att skogsbestånd som brukas med tanke på högsta produktion med hög blad- och barrbiomassa kommer att transpirera mer och därmed göra av med mer vatten. De bestånden kommer alltså troligen fortare in i torkan. Skötselmässigt skulle det innebära att gallra hårdare så att beståndens totala vattenförbrukning minskar. Men det blir såklart en avvägning mellan minskad produktion på grund av hårda gallringar och minskad produktion på grund av torka. Det är risk för att kasta ut barnet med badvattnet.

Den andra aspekten är sekundära effekter. Vi har ju 2018 i färskt minne med stora barkborreskador (läs nedan).

Vad gäller olika typer av skogar så kan man generellt säga att om produktionen sänks så sänks troligen också vattenförbrukningen. Men vi vet att björk gör av med mer vatten än gran så det är inte självklart att en gran-björk-blandning behöver mindre vatten än ren granskog. För flerskiktade skogar gäller samma sak. Om de producerar mindre än enskiktade skogar gör de kanske av med mindre vatten men det finns å andra sidan många undertryckta träd som kan få problem vid kraftig torka. 

Hur påverkas skogsplantor av torka?

Urban Nilsson svarar: Det är många som är oroliga för höga avgångar bland nyplanterade plantor. Det är troligen inte så allvarligt om man har gjort en bra markberedning eller planterar under första året efter avverkning. Vi har försök på detta och erfarenheten från 2018 visade på hög överlevnad trots kraftig torka. 

Går det att se om träden påverkas av torkan?

Henrik Persson svarar: Ett sätt att upptäcka när träden är torkstressade är genom radarmätningar. Genom mätning med radar kan man se geometriska egenskaper (alltså förändring av trädens form) samt vatteninnehållet i de objekt man ser på. När vi mäter samma skog över tid så kan vi koppla de uppmätta variationerna till förändringar i trädens vattenutbyte och på så sätt observera torkstressade träd. Vi har satt upp ett torn med radarsystem på Svartbergets försökspark i Västerbotten där vi genomför ett sådant experiment. Målet är att kunskapen som vi utvecklar med experimentet ska kopplas samman med radarsatelliter för att kunna tillämpas storskaligt.

Om det är kruttorrt i marken - vad behövs för att effekterna av torka ska klinga av?

Hjalmar Laudon svarar: En riktig rotblöta som bönderna skulle säga. Lite regn leder mest till att bladverket fuktas upp, men det avdunstar snabbt och ger inga bestående förbättringar. Det är ju också därför man ska vattna sitt trädgårdsland ordentligt ett fåtal gånger – och bara när solen gått ner. Om man håller på att småskvätta med vattenslangen så kommer vattnet genast att avdunsta och i värsta fall kan växternas rötter börja söka sig till ytligare marklager vilket gör dem ännu mer torkkänsliga.

Kan våtmarker motverka torka? Kan man restaurera våtmarker så de motverkar torka?

Hjalmar Laudon svarar: Våtmarker är ju precis vad det låter som - våta marker. De kan hålla stora mängder vatten, men om de inte är väldig stora så är ju effekten endast lokal. Restaurering av våtmarker kan öka landskapets kvarhållande vattenförmåga. Men även denna effekt är lokal och leder inte till så stora effekter bortom det område som är restaurerat.

Var i Sverige är problemen med torka störst?

Hjalmar Laudon svarar: Gotland – där är vattenbristen som störst. Men samtidigt så är ju vegetationen på både Öland och Gotland ganska torktåliga, Där är bristen mer beroende på att behovet är som störst pga turism när tillgången är som minst. Annars är problematiken med torka ur ett skogligt perspektiv störst i sydöstra delen av fastlandet, dvs Blekinge och östra Småland. Men spridningen till andra landsdelar kan gå fort.

Vad vet vi om hur torka påverkar utbrotten av granbarkborre?

Martin Schroeder svarar: Vi vet att angreppen på skog av granbarkborre ökar under somrar med kraftig torka. Inte minst sommaren 2018 är ju ett exempel på vad som kan hända då det nu pågående utbrottet ju startade. Det finns flera mekanismer som kan förklara att angreppen ökar under varma och torra somrar:

(1) Torkan gör att granarnas försvar mot barkborreangrepp sätts ned. Det innebär dels att det krävs färre barkborrar för att övervinna trädens försvar (dvs. angreppstätheten blir lägre) och dels att en högre andel av granbarkborrarna lyckas med sina angrepp (istället för att dö utan att föröka sig). Den lägre angreppstätheten innebär också en högre förökningsframgång eftersom konkurrensen mellan granbarkborrarnas larver om födan minskar. En högre förökningsframgång innebär fler barkborrar som kan döda träd under nästkommande år.

(2) Under varma somrar går granbarkborrens utveckling (från ägg till fullbildad barkborre) snabbare, vilket innebär att en högre andel av den nya generationen kommer att försöka att föröka sig samma sommar som de utvecklats istället för att vänta till nästa år (vilket är det normala i Sverige där vi huvudsakligen har en generation per år). Sådana angrepp av den nya generationen sker då under högsommaren/sensommaren när träden kan vara mer torkstressade. Dessutom kan man förvänta sig att flera granbarkborrar anlägger mer än en kull (s.k. syskonkullar) under varma somrar. Allt sammantaget innebär detta att flera träd kan angripas och dödas under varma och torra somrar.

Läs mer här Rekordstort utbrott av granbarkborre – orsaker och vad man kan göra | Externwebben (slu.se)

Hur påverkas bärproduktionen av torka?

Ola Langvall svarar: Det vi har sett är att framför allt blåbär påverkas av torka. Det verkar som att blomning och bärmognad (d.v.s. ANTALET blommor, kart resp. mogna bär) inte påverkas nämnvärt. Det som händer är dock att storleken på bären kan bli betydligt mindre, vilket innebär att det blir drygare att plocka blåbär och att mängden bär uttryckt i liter eller kg minskar påtagligt, ända upp till 50% minskning. Dock är det för tidigt att säga hur stort problemet blir. Just nu (15 juni) pågår bärmognaden och först om ett par veckor mognar blåbären i sydligaste Sverige och längre norrut väntar vi inte bärmognaden förrän i mitten av juli. Kommer det regn under perioden närmast efter bärmognaden, fram till augusti ungefär, så kan även de mogna bären växa till sig så att det blir en större mängd bär ändå, som blir värt att plocka. För de som vill börja plocka tidigt efter bärmognaden, t.ex. inhyrda bärplockare, kan det eventuellt bli problem att få ihop önskvärda kvantiteter. Men kommer det väldigt lite regn hela juni och juli så kommer det att bli stor skillnad i blåbärsproduktionen.

Lingon växer på torrare marker och verkar inte påverkas lika mycket av torka. Dessutom mognar de först i slutet av augusti-september, då det brukar fyllas på med mer regn även torra somrar.

Slutsatserna bygger på data som samlades in under åren 2006-2017, då SLU tog fram bärprognoser.

Följande forskare har bidragit med information:

Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi och hydrologi, 090-786 85 84, hjalmar.laudon@slu.se

Urban Nilsson, professor i skogsproduktion, 040-41 51 93, urban.nilsson@slu.se

Martin Schroeder, professor i skogsentomologi, 018-67 23 32, martin.schroeder@slu.se

Henrik Persson, forskare inom fjärranalys och skogsinventering, 090-786 81 05, henrik.persson@slu.se

Jose Gutierrez Lopez, forskare inom trädfysiologi och ekohydrologi, jose.lopez@slu.se

Ola Langvall, försöksledare Siljansfors forskningsstation,0472-263180, ola.langvall@slu.se