Snabbfotad inventering av skogsskador

Skogsskador, exempelvis till följd av granbarkborre, orsakar periodvis stora kostnader för skogsägare och samhälle. Sedan den torra sommaren 2018 beräknas bara granbarkborren ha dödat 31 miljoner kubikmeter gran i Götaland och Svealand. Detta till ett ungefärligt värde på 12 miljarder kronor.

Intresset för att hålla koll på skadeutvecklingen har såklart länge varit stort. Eftersom den 100-årsjubilerande (2023) Riksskogstaxeringen redan finns och har en väl utarbetad metodik vore det logiskt att använda den för att inventera och producera data över skogsskadeutbrott.

Strategiskt vs operativt

Problemet är trögheten: ofta kan ett skadeutbrott starta snabbt och vara begränsat till ett relativt litet geografiskt område. Skadorna kan också vara synliga en kort period på säsongen och inte annars. Allt detta gör utbrotten svåra att fånga upp med traditionella, större inventeringar som Riksskogstaxeringen.

– Riksskogstaxeringen är en strategisk inventering. Deras data ger underlag till strategiska beslut. NRS däremot, är en operativ inventering. Våra data är underlag för operativa åtgärder vid särskilda skadeutbrott, säger Sören Wulff som jobbat med NRS ända sedan starten för ungefär 15 år sedan.

– Vi förväntar oss en ökning av skadeutbrott i framtiden och därför behöver vi regionala inventeringar med god precision.

Ett stöd för skogliga beslut

Starten för Nationell riktad skogsskadeinventering kom 2006. Delar av Sverige hade under en tid drabbats av utbrott av gremmeniella. Flera större stormar bidrog sedan till skadeutbrott i och med en större mängd död ved i landskapet. Det fanns ett stigande behov av regional information.

När EU-direktivet kring ICP Forests sedan upphörde fanns en möjlighet att starta ett nytt koncept inom skogsskadeövervakning. Det blev startskottet för Nationell riktad skadeinventering. Idag finansierar SLU Skogsskadecentrum förvaltningen av inventeringsmodellen NRS. De senaste årens inventeringar har gjorts på uppdrag från Skogsstyrelsen.

Fortsatta angrepp och multiskador

Den första inventeringen inom ramen för NRS var inriktad på törskate, ett svampangrepp som drabbar tall och kan åstadkomma omfattande skador i yngre skog.

Granbarkborren kom sedan till Västernorrland på tidigt 2010-tal, vilket föranledde inventeringar 2012–2016. 2017–2019 genomfördes inga inventeringar på grund av bristande efterfrågan. Men 2018 var sommaren mycket varm, vilket helt enligt beräkningarna gjorde att det efterföljande sommar blev stora angrepp av granbarkborre i södra Sverige. En inventering av skadorna genomfördes 2020 och har därefter följts upp årligen.  

– Tanken är att vi ska kunna vara snabbfotade och sätta ihop en inventering på ganska kort tid, på de områden vi tycker det behövs. Vilka insatser som behövs diskuteras i Centrala skogsskyddskommittén där representanter från SLU, skogsnäringen, Naturvårdsverket och andra aktörer sitter med. Skogsstyrelsen ger oss sedan ett uppdrag att sätta ihop och genomföra en inventering, säger Sören Wulff.

Idag pratar man mycket om multiskadad ungskog, drabbad av både törskate och vilt. Det är framför allt ett problem i de fyra nordligaste länen. Detta samt granbarkborre är föremål för de senaste två NRS-inventeringarna.

Framtida utmaningar

Vad som händer i framtiden är svårt att säga. Med fortsatta stora problem med skogsskador kvarstår behovet av regionala inventeringar. Att de är snabbt sjösatta ur byråkratisk synvinkel och dessutom flexibla – det är själva poängen:

– Granbarkborren trodde jag personligen var på väg ner, men utbrottet pågår för fullt i östra Svealand och Götaland. Vi får se vad som händer där. Mycket hänger ju på väder – får vi en torr sommar kan det bli värre. Men vi fortsätter att följa upp även 2023 och framåt, säger Sören Wulff.