Ur SLU:s kunskapsbank
Ändrad skogsgallring kan gynna många fåglar och lavar
Senast ändrad: 06 oktober 2020
Nuvarande gallringsmetoder påverkar vilka och hur många arter av fåglar och lavar som kan leva i de unga brukade skogarna som är typiska för Norden. Det visar Julian Klein i sin avhandling som också ger råd till beslutsfattare och skogsförvaltare. Om hans resultat implementeras skulle det innebära små steg mot ett mer hållbart brukande av planetens resurser. Läs hans populärvetenskapliga sammanfattning här.
Vad var syftet med min doktorsavhandling?
Den biologiska mångfalden på Jorden minskar som aldrig förr. Orsaken är att vi människor har omvandlat den naturliga världen till en antropocentrisk värld, en värld som vi brukar för enbart våra behov. För att ändra den inslagna riktningen behöver vi nya sätt att bruka naturen. Den boreala skogen är världens största skog och är på sina håll fortfarande intakt i sitt ursprungliga tillstånd. I Norden ser det dock väldigt annorlunda ut. Här är många skogslevande organismer hotade och dagens skogsbruk är inte hållbart. Skogsbruksmetoder som bibehåller den biologiska mångfalden har därför efterlysts. En sådan metod är till exempel ett skogsbruk där strukturer som har en särskild betydelse för mångfalden lämnas orörda. Få sådana metoder har emellertid föreslagits för gallring, och inga alls har prövats i experiment, vilket dock är mycket viktigt för att kunna dra välgrundade slutsatser.
Vad har jag gjort?
Nuvarande gallringsmetoder leder till att ekonomiskt mindre värdefulla strukturer såsom lövträd, död ved och underväxt huggs bort. Genom empiriska och experimentella studier i Sverige ville jag ta reda på i vilken utsträckning nuvarande och alternativa gallringsmetoder påverkar mångfalden och förekomsten av skogsfåglar och lavar på träd, samt häckningsframgången hos lavskrikan.
Vad har jag tagit reda på?
Mina resultat visar att nuvarande gallringsmetoder minskar olikartade strukturer i skogen, och att det har en stark inverkan på vilka och hur många fågel- och lavarter som kan existera i dem unga brukade skogarna som är typiska för Norden. Inverkan var i huvudsak negativ för fåglar, men under vissa förhållanden positiv för lavar. Jag kan visa att den biologiska mångfalden i gallringsskogarna sannolikt skulle öka om:
- Underväxten på hela skogsbeståndet eller hela ytor på ca. 1 ha sparas under gallringen.
- Om många olika trädslag i en jämn blandning får stå kvar
- Om fler grova träd sparas.
Lavskrikan anses vara en signalart för gallringens påverkan på fåglar som är beroende av en välskiktad skog. Jag kan visa att lavskrikan har en högre häckningsframgång i öppna skogar om skogarna ligger långt ifrån bebyggelse, där fåglar som är boplundrare är färre. Nära människor var lavskrikornas häckningsframgång emellertid högre i tät skog, där lavskrikans bo är skyddad från predatorer. Baserad på dessa resultat och med hjälp av fjärranalysdata kan jag tillhandahålla en karta som i detalj visar vart i landskapet gallring förväntas höja eller minska lavskrikans häckningsframgång.
Vad bidrar den här avhandlingen med?
Alla mina upptäckter hjälper till att fylla forskningsglappet för unga brukade boreala skogar, som i Sverige utgör 60 procent av den brukade skogens areal. Därför bidrar denna avhandling med nya råd till skogsförvaltare och beslutsfattare som önskar att jämställa produktion och miljö. I grunden är avhandlingens upptäckter, om så tillämpat, små steg mot ett mer hållbart brukande av planetens resurser.
Julian ska försvara sin avhandling 16 oktober 2020
Kontakt
julian.klein@slu.se