För många arter förekommer livsmiljöerna fläckvis separerade från varandra av något annat – till exempel lövträd i en hage, dammar på fast mark eller öar i skärgården. Arter som lever på sådana fläckar kan då och då försvinna från fläckar och då gäller det att de också kan kolonisera fläckar. En metapopulation består av många mindre populationer som förekommer fläckvis och koloniserar och försvinner från fläckar.
Kunskapen om var och hur ofta arter koloniserar och försvinner från olika ställen är viktig för att förstå vilka arter som riskerar att dö ut eller som kan gynnas på grund av hur vi brukar landskapet eller klimatförändringar. Kunskapen är också viktig för att vi ska kunna sätta in effektiva åtgärder för att bevara dessa arter.
- Detta påverkar i vilken skala olika naturvårdsåtgärder bör sättas in. Om man till exempel ska bevara skalbaggsfaunan i håliga träd ska man då fokusera på den enskilda hagen eller ett större område? Hur tätt måste man se till att det finns lämpliga livsmiljöer, säger Thomas Ranius, professor i ekologi på SLU.
Gamla levande träd
Naturvårdsbiologerna på SLU har bland annat studerat lavar och insekter som lever på gamla lövträd i hagmarker. Dessa träd är en bristvara i dag eftersom många hagar växer igen och sådana gamla träd har i stort sett försvunnit i den brukade skogen.
- En slutsats från vår forskning är att arter beroende av gamla träd ofta är spridningsbegränsade. Därför är det viktigt att koncentrera naturvårdsinsatsen så att det blir tillräckligt nära mellan träden. Om de kommer för långt ifrån varandra så kommer träden inte till nytta för så många arter, säger Thomas Ranius.
Exempel på spridningsbegränsade arter är läderbaggen, matt mjölbagge, gul dropplav och gammeleklav.
Den här forskningen har praktisk betydelse för naturvården. Det är ett viktigt underlag när till exempel en länsstyrelse ska prioritera vilka hagar de ska hålla öppna.
Arter på död ved i skogen
Flera projekt har handlat om arter på död ved i skogen Där har inte resultaten varit lika entydiga som när det gäller de gamla träden i hagmarker. En del arter har lätt att hitta nya livsmiljöer medan andra arter är vanligare när det är nära mellan lämplig död ved.
- Det bästa för att gynna alla dessa arter är en blandad strategi. Vilket man också har i dag med större naturreservat, mindre nyckelbiotoper och död ved som man lämnar eller tillskapar på hyggen, säger Thomas Ranius.
Inventerar och modellerar
Inom metapopulationsekologin är återinventeringar av arter ett viktigt verktyg, eftersom man då direkt kan se var arter har koloniserat och försvunnit sedan närmast tidigare inventering. Det är tidskrävande och förutsätter att man kan vara ganska säker på att hitta en art när den väl finns. Därför har metapopulationstudier mest utförts på ett fåtal lättstuderade djurgrupper som fjärilar, medan kunskapen är liten för många artrika grupper av stor betydelse i naturvården.
- Att studera lavar och insekter på död ved och gamla träd är besvärligare än dagfjärilar, men vi har visat i våra projekt att det inte är omöjligt, säger Thomas Ranius.
Med hjälp av resultat från inventeringar kan man göra simuleringar för att förutsäga vad som kan hända med en art i framtiden till exempel beroende på vilka naturvårdsåtgärder man sätter in och hur klimatet ändras. Istället för verkliga arter kan man använda påhittade arter som man ger egenskaper som är vanliga hos rödlistade arter – till exempel att de är svårspridda.
- Vare sig man håller på med verkliga eller påhittade arter behöver man göra vissa antaganden som gör skattningen av utdöenderiskerna mycket osäkra, men simuleringsresultaten kan användas för att förstå hur olika sätt att bruka naturen kommer att påverka arter, säger Thomas Ranius.
Kontakta naturvårdsbiologerna på instutionen för ekologi
