SLU svarar på frågor om granbarkborre

SLU forskar för att förstå granbarkborrarna bättre, hitta nya metoder för att upptäcka angrepp och planera för skog som är mer motståndskraftig. Inom miljöövervakningen följer vi hur populationen och angreppen varierar mellan år och utvecklar nya metoder för att följa granbarkborrarna bland annat med hjälp av fjärranalys. Det är utifrån dessa erfarenheter SLU svarar på frågor.

Varför finns det så många granbarkborrar nu?

Det beror på den exceptionellt varma och torra sommaren 2018 som initierade ett storskaligt utbrott av granbarkborre. Värmen gjorde att granbarkborrarnas utveckling gick fortare vilket innebar att en del av barkborrarna hann med två generationer i stället för en som är det normala i Sverige. Dessutom hann en ökad andel av barkborrarna med att producera en eller flera s.k. syskonkullar (dvs. att föräldradjuren lämnar sitt först angripna träd för att anlägga en ny kull i ett annat träd). Den extrema torkan innebar dessutom att granarnas försvar mot barkborreangrepp sattes ned vilket medförde att det krävdes färre angripande barkborrar för att övervinna trädens försvar. Tillsammans medförde värmen och torkan att en ökad andel av granbarkborrarna lyckades med sina angrepp på granskog och att antalet granbarkborrar ökade kraftigt till nästkommande år.

Angreppen på levande skog har också fortsatt i storm omfattning under de följande åren och under perioden 2018 – 2022 beräknas ca 31 miljoner kubikmeter granskog dödats. Detta är mångdubbelt mer än under något tidigare utbrott i Sverige och dessutom är utbrottet inte slut än. Tvärtom, med den varma och torra inledningen på sommaren 2022 finns det en risk för en upprepning av torkan under sommaren 2018 vilket riskerar att leda till ökade skador.

Rekordstort utbrott av granbarkborre – orsaker och vad man kan göra

Vad gör granbarkborren i granen?

Den förökar sig. Hanarna gör en parningskammare där de parar sig med 2-4 honor. Honorna gör modergångar och lägger sina ägg där, som sen blir larver som äter av innerbarken och till slut vuxna skalbaggar som gör ett mognadsgnag innan de för att övervintra i marken kring stambasen på träden eller stannar kvar och övervintrar i barken.

Vad påverkar hur stora angreppen blir nästa år?

Det är främst tre faktorer som avgör hur stora angreppen blir under en sommar: (1) hur vädret blir, (2) hur många barkborrar det finns och (3) hur motståndskraftiga granarna är mot barkborreangrepp. Vädret är den viktigaste faktorn. Torrt och varmt gynnar barkborrarna, motsatsen gynnar granarna. Hur många barkborrar det finns beror på deras förökningsframgång under föregående år. Om den varit låg minskar risken för skador under det följande året. Hur motståndskraftiga träden är beror på hur vädret blir under innevarande sommar och hur det varit under de föregående åren.

Kan alla granar dödas av granbarkborren?

Att all granskog i Sverige skulle dödas av granbarkborre är väldigt osannolikt i nuvarande klimat. Däremot kan det i de delar av Sverige som återkommande drabbas av riktigt varma och torra somrar, och där situationen förutsägs bli ännu värre i framtiden, vara klokt att minska användningen av gran och istället satsa på andra trädslag. Under det nu pågående utbrottet, som är det största vi upplevt i Sverige, har hitintills ca 4 procent av det totala virkesförårrådet av gran i Götaland och Svealand dödats. I de hårdast drabbade regionerna är procenten dödad granskog förstås högre.

Hur stora blir angreppen i framtiden?

Det mesta tyder på att risken för skador kommer att öka i framtiden på grund av klimatförändringen. Högre sommartemperatur ökar andelen av barkborrarna som hinner med två generationer samtidigt som risken ökar för att träden blir torkstressade. Varmare vintrar minskar tjälen och ökar därmed risken för stora stormfällningar som kan utlösa barkborreutbrott. Dessutom, i ett varmare klimat kommer extrema väderhändelser (som till exempel sommaren 2018) bli vanligare.

På SLU tar vi fram skogliga framtidsanalyser tillsammans med Skogsstyrelsen genom att data från Riksskogstaxeringens provytor skrivs fram med det skogliga prognosverktyget Heureka. Analyserna ligger sedan till grund för politiska och strategiska beslut om skogen. För fem år sen när SLU senast tog fram framtidsanalyser så fanns klimatförändringar med som en del av scenarierna. Den här omgången ska SLU undersöka om det går att integrera mer information om den troliga utvecklingen för granbarkborre.

Det skogliga analysverktyget Heureka

Hur kan markägaren skydda sin granskog?

Under ett pågående utbrott är det viktigt att regelbundet se över sin skog under sommaren för angrepp av granbarkborre. Risken för angrepp är störst i bestånd där det varit angrepp under föregående år (i de angripna granar där det finns kvar övervintrande barkborrar om granarna inte avverkats vid rätt tidpunkt) och i äldre volymrika granbestånd. Man kan här ta hjälp av de riskkartor som finns på skogsstyrelsens hemsida.

Grupper av nyangripna träd bör helst avverkas, och transporteras ut ur skogen, under sommaren medan den nya generationen av barkborrar fortfarande är larver eller puppor. Detta eftersom dessa stadier inte överlever i bark som skalas av från angripna träd vid skördaravverkning och blir kvar i skogen (däremot så överlever fullt utvecklade granbarkborrar till nästa säsong i sådan avskalad bark). En tidig avverkning kan också rädda en stor del av virkesvärdet av de angripna träden.

Det är ofta svårt att hinna få ut alla angripna träd ur skogen under sommaren och då är ett alternativ att avverka dem under vintern. Om huvudargumentet för avverkningen är att få ut granbarkborrar ur skogen bör man vara medveten om att en vinteravverkning i bästa fall reducerar mängden barkborrar (jämfört med att låta träden stå kvar) med ca 40 % (om barken är fastfrusen vilket minskar mängden bark som skalas av, och hög andel barkborrar som övervintrar i träden istället för i marken) och i sämsta fall med under 20 % (ej fastfrusen bark och hög andel som redan lämnat träden för avverkning i marken). Dessutom missgynnar man en av granbarkborrens viktigaste fiender, styltflugor (se avsnittet om granbarkborrens fiender nedan), mer än granbarkborrarna. Detta eftersom nästan alla styltflugor övervintrar i träden medan mer än hälften av granbarkborrarna övervintrar i marken. Ett alternativ kan därför vara att skjuta upp avverkningen till efter huvudsvärmning under den kommande säsongen då styltflugorna hunnit lämna träden och då passa på att även avverka eventuella nya angrepp av granbarkborre i beståndet.

Om man har äldre granbestånd med betydande angrepp kan det vara klokt att avverka hela beståndet för att rädda virkesvärdet av de träd som ännu inte angripits. I äldre bestånd utan skador bör man undvika gallringar eller att skapa luckor och kanter under utbrott eftersom det kan öka risken för angrepp.

Efter stora stormfällningar är det viktigt att upparbeta (avverka och forsla bort) de stormfällda träden innan barkborrarna förökat sig i dem. På lång sikt är det viktigaste att anlägga och sköta sin granskog så att den blir så motståndskraftig som möjligt mot stormar och torka i ett framtida klimat.

Fakta skog: Var är risken störst för att granbarkborre ska döda träd?

Hur effektiva är fällor för att minska skadorna?

I en feromonbetad fälla kan man fånga många tusen granbarkborrar under en säsong. Men frågan är om detta leder till minskade skador på skogen och framförallt om åtgärden är kostnadseffektiv. Det har gjorts flera stora studier under de senaste 20 åren för att studera om man med hjälp av feromonbetade fällor kan minska risken för angrepp på utsatta beståndskanter av gran. De flesta av dessa har inte kunnat påvisa någon skillnad i mängd angripna träd mellan beståndskanter med eller utan fällor. Däremot är fällor utmärkta för att övervaka svärmningen under säsongen och mellan år.

Vilken roll spelar granbarkborrens fiender?

Granbarkborren har många olika fiender. De utgörs framförallt av andra insektsarter och hackspettar som äter granbarkborrarna och deras utvecklingsstadier under barken. De viktigaste insektsfienderna är rovlevande skalbaggar (t.ex. myrbaggar), rovlevande flugor (t.ex. styltflugor) och parasitsteklar. I fältförsök där man utestängt insektsfiender från granbarkborreangripna stammar med hjälp av finmaskiga nätburar och sedan jämfört antalet producerade granbarkborrar med icke inburade granbarkborreangripna stammar, visar att fienderna kan reducera antalet granbarkborrar som kläcks med 25 – 87 %. Granbarkborrens fiender är viktiga eftersom de minskar antalet granbarkborrar och därmed också de angrepp de kan orsaka. Men de kan inte förhindra att utbrott av granbarkborren startar efter storskaliga störningar, då granbarkborrarna snabbt kan öka i antal. Det är en god idé att gynna fienderna genom att lämna träd och träddelar angripna av andra barkborrearter än granbarkborren.

Fakta skog: Granbarkborrens fiender - vilka är de och vilka fiender har de?

Vilken roll spelar granbarkborren i naturen?

Granbarkborren är en art som hör hemma i Sverige och spelar en viktig roll i skogens naturliga dynamik. Genom de luckor som uppkommer i granbestånd när granbarkborren dödar grupper av äldre granar gynnas andra trädslag, som t.es. björk, rönn sälg och asp, vilket ökar variationen i trädskiktet. Dessutom gynnas även andra växter och djur som gillar soliga lägen. Granbarkborren har även en positiv inverkan på biologisk mångfald, åtminstone så länge angreppen inte blir alltför stora. Till exempel finns det mer än 140 arter av insekter som lever som rovdjur, svampätare eller avfallsarbetare i barkborrars gångsystem. När barkborrarna lämnar träden efter ett år kommer ännu fler andra organismer, som lever den döda veden tills trädet är helt nedbrutet, att gynnas.

Hur påverkas granbarkborrar av naturvårdsbrännningar och andra naturvårdsåtgärder?

Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skogsskador orsakade av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde forskarna se att risken för skador ökar lokalt, antingen på kortare eller längre sikt beroende på typ av åtgärd. Förekomsten av nyligen avverkade kalhyggen i närområdet ökar också risken. I studien ingår olika typer av barkborrar, bland annat granbarkborre. Det kan dock vara klokt att undvika att skapa större mängder färsk granved under pågående utbrott eftersom det kan öka risken för angrepp på närstående granar.

Liten risk för ökade barkborreskador efter naturvårdsåtgärder i skog

Vad gäller för naturreservat?

Reservaten har liten betydelse för att driva att storskaligt granbarkborreutbrott. Detta eftersom de utgör en så liten del av den totala granskogen, och de flesta granbarkborrar därmed produceras i skogar utanför reservat. Däremot så ökar risken för angrepp i det absoluta närområdet om stora mängder granar dödas på en plats. Därför läggs en hel del resurser på att försöka minska borrarnas förökning i reservat som drabbats hårt av granbarkborrar.

Skyddade områden och risk för angrepp av granbarkborre, Fakta skog

Vad forskar ekologerna på SLU om för att minska angreppen?

Ekologer på SLU har under lång tid studerat vad som styr granbarkborrens populationsdynamik (dvs. fluktuationerna i antal över tid). För tillfället pågår forskning om varför granbarkborreutbrott uppkommer efter varma och torra somrar. En annan viktig fråga är vilken typ av bestånd som är mest motståndskraftiga mot angrepp av granbarkborre och varför, till exempel olika typer av blandbestånd jämfört med rena granbestånd. Forskarna undersöker också frågan om vilken typ av skyddad skog som kan drabbas, hur detta påverkar den biologiska mångfalden och om återvätning av skog kan påverka angreppen. De viktigaste på lång sikt är att vi anlägger granbestånd som är så motståndskraftiga som möjligt mot granbarkborre i ett förändrat klimat. Om vi inte lyckas med detta så finns det inga bekämpningsåtgärder som kan rädda skogen.

Data från miljöövervakningen har stor betydelse för forskningen. De långa tidsserierna är viktiga för att kunna förstå det som händer i dag och vilka scenarier som är troliga i framtiden.

Hur kan man använda fjärranalys för att få överblick och hitta döda och skadade träd?

Det är svårt att hitta enstaka granbarkborredödade träd från marken i större skogsområden. Ett sätt att få en bättre överblick är att nyttja fjärranalys och tidsserier av satellitbilder. Skogsstyrelsen har i samverkan med Sveaskog och IT-företaget Sogeti utvecklat en öppen tjänst som underlättar skillnadsanalys (nya bilder jämförs med äldre) av satellitbilder för att hitta mindre områden av misstänkt granbarkborreangripen skog. Tekniken för förändringsanalys i satellitbilder är inte ny, men det är först nyligen då Sentinel 2-satelliterna, som är en del av det Europeiska Copernicus-programmet, började leverera frekvent information över samma område som metoden har kunnat tillämpas i större skala för analys av skogsskador.

Information från fjärranalys kan även användas för att ta fram heltäckande kartprodukter som visar var det är störst risk för nya angrepp. Ett exempel är den riskindexkarta för granbarkborreangrepp som har tagits fram genom att kombinera flera olika kartunderlag, bland annat trädslagsinformation från SLU skogskarta och volymuppgifter från skogliga grunddata.

Man har störst chans att hitta enskilda skadadeträd om man arbetar med mycket högupplösta data, från till exempel drönare.

Skoglig fjärranalys 

Går det att upptäcka tidiga angrepp av granbarkborre via fjärranalys?

Vid fjärranalys används olika sensorer för att läsa av förändringar i vegetationen. Tekniken utvecklas snabbt och det kommer hela tiden nya sensorer som producerar en mängd ny information – och därmed kan bidra till bättre metoder.

Just nu pågår forskning om fjärranalysmetoder för att hitta skog och träd med nedsatt vitalitet men där träden ännu inte är döda. Detta görs bland annat genom att använda tidsserier av satellitbilder, och genom att kombinera satellitbilder med radardata samt med fältobservationer av kända angrepp av granbarkborre.

Exempel på karta med uppskattningar av angrepp - länk till större bild.
Av Langning Huo, SLU

Skoglig fjärranalys 

Hur följer SLU skadorna och antalet granbarkborrar inom (fortlöpande) miljöanalys?

Skogsstyrelsen och SLU följer populationsutvecklingen för granbarkborre på ett antal platser i södra Sverige genom att sätta ut fällor med feromoner på hyggen. Samma typ av information samlas även in i våra grannländer så forskningen om granbarkborre är internationell. Under ett stort utbrott blir det extra tydligt hur viktigt det är att det finns långa tidsserier som kan användas inom forskningen. Programmet har nyligen lagt till fler områden längre norrut för att på sikt studera hur ett varmare klimat påverkar granbarkborren.

Via programmet Nationell Riktad Skogskadeinventering (NRS) kan SLU årligen följa upp och presentera information om olika slags skador på regional nivå. NRS tar fram information om en skadas status och omfattning, så att operativa beslut kan fattas, t ex om bekämpningsåtgärder. Årets inventeringskampanj (finansieras av Skogsstyrelsen) avser skador orsakade av granbarkborre och genomförs på ett urval av Riksskogstaxeringens provytor i Götaland och Svealand. Resultatet av den riktade skadeinventeringen används inte bara av myndigheter och skogsnäring utan genererar även data till fortsatt forskning. 

Alla som rör sig i skog och mark kan rapportera skador av granbarkborrar till Skogsskada. Det är ett verktyg för att identifiera och rapportera skogsskador på nätet. Rapporterna används för att beskriva skadeläget i landet och det är därför angeläget att användarna rapporterar observationer av olika skador. 

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 

Rapporter från Nationell Riktad Skogsskadeinventering

Skogsskada 

Hur bidrar SLU till samverkan om granbarkborre?

De stora angreppen av granbarkborre under senare år har gjort att flera SLU:are har ägnat mycket tid åt att förse Skogsstyrelsen, naturvårdsverket och länsstyrelser med aktuell vetenskaplig kunskap som stöd för övervakning och bekämpning gällande granbarkborrar. SLU:s forskare och miljöanalytiker hjälper även många skogsbolag, skogsägarföreningar och andra markägare med frågor om vad den samlade forskningen vet och inte vet om granbarkborren. SLU och Skogsstyrelsen har samverkat kring granbarkborre och andra skogsskador under lång tid. Flera av SLU:s experter är representerade i Centrala Skogsskyddskommitten (CSK), som är Skogsstyrelsens rådgivande organ och referensforum för skador på skog.

Samverkan mellan Skogsstyrelsen och SLU med koppling till granbarkborre

Granbarkborreprojektet Stoppa borrarna

Skogsstyrelsen - Skogliga konsekvensanalyser

Skogsstyrelsen - Centrala skogsskyddskommittén

Nationellt skogsdatalabb

Vad är det häftigaste med granbarkborren?

Att dom med sina feromoner kan synka sig till en gemensam attack - flera tusen barkborrar ger sig på en gran samtidigt - det är det som gör att de kan döda träden. Fråga från SciFest2020.

Och så den viktigaste frågan av alla – hur många varv runt jorden skulle de granbarkborrarna i den svenska skogen räcka om de stod på rad?

Just nu finns det miljontals granbarkborrar i skogen. Om de ställde sig på en lång rad skulle de uppskattningsvis kunna räcka tre varv runt jorden(uträkning inför Scifest 2019, en vetenskapsfestival för skolor och allmänhet).

Och en annan viktig fråga: Idag pratas det mycket om att vi ska äta mera insekter. Går det att äta granbarkborrar?

Se svaret här:

Mattias bjuder på barkborrar som snacks | SVT Nyheter.