Contortans produktion jämfört med tallens

Senast ändrad: 07 juli 2015

Tidigare produktionsjämförelser mellan contortatall och svensk tall har visat olika resultat. På 1970-talet visade Jan Remröd med flera att contortan hade en produktionsöverlägsenhet på över 60 % jämfört med tall, medan Björn Elfving och andra senare skattade produktionsöverlägsenheten till 36 %. Det är också det senare värdet som varit vedertaget de senaste 20 åren. Den jämförelsen baserades på data som fanns tillgängliga omkring år 1990.

Skogsägare synar contorta. Foto Björn Svensson, Skogenbild

Contortatall. Foto Björn Svensson, Skogenbild.

Man kan tycka att det borde vara lätt att jämföra trädslagens virkesproduktion men det är stor variation mellan växtlokaler och de data som varit tillgängliga är från relativt små försök. Dessutom har vi tidigare haft mycket lite medelålders eller äldre contortaskog.

Den storskaliga planteringen av contortatall i Sverige startade omkring 1970 och snart planterades contorta på en stor andel av den årliga föryngringsarealen inom vissa områden i mellersta Norrland.

SCA har en serie jämförelser med contortatall och svensk tall, de s.k. odlingsförsöken. Den etablerades i början på 1970-talet och försöken är spridda över SCAs markinnehav. De utgör ett stort jämförelsema- terial som nu har uppnått 40 års ålder.

Baserat på odlingsförsöken har vi funnit att på en och samma ståndort är ståndortsindex (SI) för con- torta ca 3 meter högre än SI för tall. Med andra ord beräknas contortan bli 3 meter högre än tallen vid 100 års ålder. Hur mycket högre virkesproduktion innebär då 3 meter högre SI? Vi har beräknat detta genom att först beräkna förhållandet mellan övre höjd och totalproduktion. Med hjälp av detta har vi fast- ställt både produktionens storlek och vid vilken ålder medelproduktionen kulminerar. Därmed kan maximal medelproduktion beräknas för både tall och contorta, det värdet brukar benämnas bonitet.

I absoluta tal, d.v.s. i kubikmeter virke räknat, är skillnaden relativt oberoende av markens bördighet. Contortans maximala medelproduktion (bonitet) är ca 2 m3 högre än för tall oberoende av ståndort.

Men det innebär att den relativa skillnaden minskar med ökande SI. För odlingsförsöken var den relativa produktionsskillnaden i medeltal 35 % till contortans favör. Odlingsförsöken bekräftar alltså den beräkning av contortans produktionsöverlägsenhet som gjordes av Björn Elfving. Men eftersom den relativa produktionsskillnaden varierar med SI så är skillnaden beroende av vilka ståndorter som jämförs. Odlingsförsöken finns på något bördigare mark än medelståndorten i Norrland. Därför blir produktionsskillnaden högre än de 35 % som beräknats här om hänsyn tas till den absoluta fördelningen av arealer med olika bördighet i Norrland.

Eric Agestam

Eric Agestam. Foto Mats Hannerz.

/ Text Eric Agestam och Magnus Andersson

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:1

Kontaktinformation

Loading…

Kontaktinformation

Dela: