Enkla åtgärder kan rädda hästkastanjen

Hästkastanj, ett omtyckt träd i parker och trädgårdar. Foto Geroges Jansoone, Wikipedia commons.

Med en invasiv art menar vi organismer som lyckas etablera sig, sprida sig och börja påverka andra inhemska arter negativt när de kommer till en ny miljö. Det mest effektiva sättet att slippa problem med invasiva arter är att stoppa dem från att komma in i landet eller regionen. Det är lättare sagt än gjort. Många arter, inte minst insekter, är så små att de lätt undgår upptäckt även om man letar efter dem. De kan exempelvis komma in som ägg.

Tack och lov lyckas de allra flesta potentiellt invasiva arter inte etablera sig i en ny miljö; de behöver vara tillräckligt många för att börja föröka sig naturligt. När en invasiv art väl etablerat sig kan det däremot vara svårt att hindra dess framfart.

Hur kan man då skydda våra trädgårdar och skogar från nya destruktiva insekterna, som ibland är så små att de knappt syns? Det är lätt att känna sig maktlös som en liten enskild människa. Men ibland det går faktiskt att göra något åt situationen, utan jättelika insatser

Ett bra exempel är hästkastanjemalen. Den lilla malfjärilen (den vuxna fjärilen är bara 3.5 mm lång) har på kort tid spridit sig till Uppsala, som nu är den nordliga gränsen för artens utbredning. Insekten har på några få årtionden gått från att vara helt okänd för vetenskapen till att bli en allvarlig skadegörare över nästan hela Europa. Här beskriver vi artens skadeverkningar och hur man relativt enkelt kan bekämpa arten.

Kastanjemalen kan orsaka allvarliga skador på sin värdväxt, hästkastanjen, som vanligen finns i parker men även i privata trädgårdar. När insektens täthet ökar leder det till att kastanjebladen ser brunt ut redan i mitten av sommaren. Kastanjemalen dödar inte hästkastanjen, även om den kan orsaka lägre mängder av frö.

Hästkastanjemalen kan dock påverka hästkastanjens förmåga att fungera som en naturlig luftkonditioneringsanläggning i städer. Studier har visat att förekomsten av träd kan sänka temperaturen med flera grader i stadsmiljö. Att grönområden faktiskt är gröna under den varmaste perioden kan därför vara mycket viktigt i många stadsmiljöer, särskilt om man beaktar hotet från den globala uppvärmningen.

Forskningen runt kastanjemalen har visat att det ganska enkelt att minska insektens täthet. Det verkar räcka med att samla och kompostera eller bränna en stor mängd av de fällda bladen på hösten. Det är där malen övervintrar som puppa. Insamlingen av blad kan minska antalet insekter så mycket som 70 % (se figuren nedan). För att lyckas förstöra en tillräckligt stor andel av pupporna krävs att både lokala myndigheter och privata trädgårdsägare deltar i förvaltningen. Vi kan därför alla vara med och påverka vår framtids parker, trädgårdar och skogar!

Preliminära resultat av hur samling av blad påverkar antal minor i ett hästkastanjeblad. Området omrking hästkastanjerna delades i 3 grupper: 0 %: mycket troligt att alla blad samlas under hösten, 50 %: troligt att ungefär hälften av bladen blir kvar, 100 %: troligt att alla blad blir kvar på marken. 64 hästkastanjer runt Uppsala ingick i studien.

Så här enkelt gör du en insats

Vad ska jag leta efter?

Bruna eller brun-gröna fläckar på hästkastanjens blad som på bilden.

Foto Tea Ammunet.

Vad gör jag då?

Samla blad på hösten extra noga, ta även bort blad som ligger under buskar! Pupporna av hästkastanjemal stannar inuti bladen över vintern. Genom att samla alla blad, tar du bort puppor och påverkar tätheten hästkastanjemal den nästa år.

Kompostera eller bränn bladen.

/ Text Tea Ammunet och Christer Björkman

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:5