Återvätning efter avslutat torvbruk och vitmossodling

Senast ändrad: 04 april 2024

Användningen av torv vid trädgårdsskötsel diskuteras alltmer p.g.a. torvens klimatpåverkan och torvbrukets påverkan på myrarnas ekosystem. Samtidigt så är torv det viktigaste, mest använda, naturliga växtsubstratet som tillförs vid trädgårdsskötsel.

De få andra organiska växtsubstraten som finns kan i regel inte ersätta torv i fråga om kvalitet och speciellt inte när det gäller kvantitet. Därför behövs nya hållbara koncept, som exempelvis paludikultur och att nya mer klimatvänliga växtodlingssubstrat tas fram. För att nå dessa mål är vitmossor (Sphagnum spp.) i fokus, eftersom de är de huvudsakliga torvbildande växterna i våra torvmossar.

Att minska klimatpåverkan genom återvätning

Vitmossodling efter återvätning av avslutade torvtäkter kan minska Sveriges klimatpåverkan och därmed bidra till att miljömålen "Reducerad klimatpåverkan", "Myllrande våtmarker" och "Levande sjöar och vattendrag" uppnås. Odling av vitmossor kan stoppa nedbrytningen av den befintliga torven, ger hållbar biomassa för framställning av odlingssubstrat och skapar en ny kolsänka på grund av torvbildning. Vitmossodling bedrivs i många länder, men i Sverige är det mycket ovanligt trots att förutsättningarna för vitmossodling är goda.

Högaktuellt att testa nya klimatsmarta lösningar

På många torvtäkter är det snart dags att avsluta produktionen eller så har man redan återvätt täkten och det är därför högaktuellt att testa och observera nya klimatsmarta lösningar jämfört med dagens efterbehandlingsalternativ.

Det kommer att öka vår kunskap om att återväta torvtäkter och ger Sverige möjlighet att rapportera emissionsdata från dessa platser i den nationella klimatinventeringen och på internationell nivå. Att introducera odling av förnybara råvaror (Sphagnum) för odlingssubstrat i växthus och trädgård och att få specifik information om potentiella utsläpp av växthusgaser från återväta torvtäkter och vitmossodlingar är också viktiga uppgifter.