Interaktioner mellan jord och mikrober studeras i fjällen genom att flytta jord

En kvadratmeter arktisk tundrajord kan innehålla över en miljon jordlevande smådjur samt oräkneliga bakterier och svamphyfer. De här jordorganismerna finns överallt i jorden och har en oerhört stor mångfald. Organismerna är kända för att spela en viktig roll i kolomsättningen genom att ständigt konsumera, utsöndra och respirera en del av det här kolet genom att äta dött organiskt material.  

I sommar inledde vi ett nytt projekt i de svenska fjällen i närheten av Abisko. Målet var att studera effekten av klimatförändringarna på interaktionerna mellan de här organismerna och vilka konsekvenser det har för kolcyklingen. Det första steget i projektet var en logistisk utmaning: ungefär 800 kg jord måste transporteras ner från berget och sedan upp igen!

Nedbrytningseffekter på kolutsläpp från tundrajord

Arktis utgör inte bara ett hem för renskötsel och en unik biodiversitet i ett enastående vackert landskap, det lagrar över en tredjedel av världens markbundna kol i sina jordar. Det här kolet kan i allt högra utsträckning komma att släppas ut i atmosfären som ett resultat av klimatförändringarna.

Det är dock inte helt lätt att räkna ut hur mycket kol som kommer släppas ut. En svårighet är att de direkta effekterna av temperaturen på processerna i jorden inte kan förklara de ändringar vi ser ute i naturen. Det beror på att nedbrytningsprocesserna som ligger bakom kolutsläppen kan vara starkt beroende av interaktioner mellan levande organismer.

För kunna extrapolera effekterna av klimatuppvärmning till koldynamik på större skala startade vi därför ett nytt projekt där vi hoppas få bättre mekanisk förståelse för klimatpåverkan på koldioxidutsläpp. Det gör vi genom att studera klimatuppvärmningens effekter på nedbrytarorganismer i jorden och deras interaktioner.