Hur allvarligt är läget i Sverige just nu?
Idag är läget allvarligt i framför allt södra Sverige eftersom säsongen kom igång sent samt att det inte regnat sedan sådden. Dessutom väntas fortsatt höga temperaturer vilket stressar grödorna ytterligare. Det som gör läget allvarligt är också att det allmänna läget är svårare än under torkan 2018. Marknaden ser annorlunda ut med exempelvis kriget i Ukraina, kostnaden på insatsvaror, och osäkerheter kopplat till energipriser och ränteläget. Global sett är det ett problematiskt år, inte bara i Sverige utan också i medelhavsområdet, och i stora delar av USA som är betydande för matproduktionen globalt.
Hur kan skörden påverkas?
Torka under växtsäsongen minskar skörden och sänker dess kvalitet genom exempelvis lägre protein- eller energiinnehåll. Om den sker i ett känsligt stadium av växtens utveckling blir skördeminskningen och påverkan på skördekvaliteten större. Just nu är många grödor på väg in i axgång – ett stadie i grödans tillväxt då stråsäd är mer känslig för torka.
Vad innebär torka för svenskt lantbruk och för tillgången på mat för konsumenter?
På kort sikt resulterar torka i skördeminskning, minskad inkomst för lantbrukare och minskad nationell självförsörjning. Även brist på varor och ökade matpriser för konsumenter kan uppstå. Extrem torka så som 2018, med skördeminskningar om 50 till 70 procent, får konsekvenser flera år framöver. Exempelvis kan lantbruk med djurhållning behöva slakta fler djur än planerat på grund av foderbrist. Det kan också få konsekvenser för framtida beredskap och livsmedelssäkerhet.
Hur förberedda är vi i samhället när det gäller att klara av en torka likt 2018?
Vi är inte förberedda på en torka likt 2018, att det kommer nu så tätt inpå 2018 gör läget extra svårt. Många lantbrukare har försökt förbereda sig genom att säkra vattentillgången med hjälp av dammar, bevattningsinvesteringar eller ändrad växtföljd. Samtidigt har de senaste fem åren inneburit mycket stora utmaningar för svenskt lantbruk (t.ex. Covid-19-pandemin, ränteläget, priser på insatsvaror) som gör att man inte haft utrymme att stärka sin resiliens mot torka.
Torra och mycket heta somrar blir allt vanligare. Är det en effekt av klimatförändringarna?
Ja, det är en del av nya normala väderförhållanden. Våra analyser visar att vi i dagsläget har längre växtsäsonger med ökad förekomst av torrperioder under vår och försommar i framför allt södra och östra Sveriges odlingsområden.
Vad är torka? Vad händer med marken och växterna när de utsätts för torka?
Inom jordbruket definierar vi ofta torka som en tidsperiod utan regn eller som en tidsperiod utan tillräcklig markfukt för att möta en grödas behov av vatten. När det är torka minskar mängden och därmed tillgängligheten av vatten i marken som växter kan ta upp. Olika växter har olika förmåga att ta upp vatten, med andra ord har de olika torktålighet. Dessutom har olika jordar olika möjlighet att infiltrera regn, liksom att lagra vatten i rotzonen till växters upptag. Jordar med god markstruktur har högre infiltrations- och vattenhållande förmåga och är därför mindre torkkänsliga.
Vilka åtgärder kan man vidta för att minska de negativa effekterna av torka i lantbruket?
Det är A och O att jobba långsiktigt med sin jord för en god markstruktur så att regn kan infiltrera marken och lagras i växternas rotzon. Man kan också välja att odla grödor som har bättre rotutveckling och är mindre känsliga för vattenbrist. En annan sak man kan tänka på är att använda strategier för att till exempel balansera tillförseln av näringsämnen efter väderlek. Då minskar risken att stressa grödan på grund av vattenbrist och samtidigt ökar man grödans upptag av växtnäring. Efter en period av torka och extremväder finns dock inte mycket annat att göra än att tillföra mer vatten för att få en normal skörd. Med tanke på den ökande risken för torka och förekomsten av torkperioder, särskilt på vår och försommar i vissa delar av landet, finns det ett behov i Sverige för mer bevattning.
Vad bör man tänka på framåt för att få till en livsmedelsproduktion som klarar torka?
På sikt behöver enskilda lantbruk planera för ökad förekomst av både torra och blöta förhållanden, men samhället kan behöva erbjuda ökat stöd i detta arbete för att säkra livsmedelsproduktionen. Just nu finns stöd för bidrag till bevattningsdammar, men detta är otillräckligt i förhållande till de kostnader som vatteninfrastruktur (t.ex. dammar, våtmarker, diken) medför. Vi måste säkerställa vattentillgången i jordbruket och samtidigt anpassa odlingssystem, maskinparker och annan infrastruktur till nya väderförhållanden.
För att få till en långsiktig klimatanpassning behöver vi dessutom bättre beslutsstöd och kunskap om konsekvenser av klimatförändringar. Bland annat behövs forskning för klimatsmart vattenhantering både för lantbruksföretag och för utveckling av policy. Det kan även vara aktuellt att ta fram nya riktlinjer för insatser när vädret eller vattentillgången ändras på grund av extremväder eller osäker vattentillgång.
