Det multifunktionella jordbrukslandskapet: Tål både torka och skyfall

Tillsammans med kommunerna i Kalmar län arbetar Katarina Kyllmar, forskare vid SLU och koordinator för miljöanalysprogrammet Jordbrukslandskap samt Ingrid Wesström, samverkanslektor i markfysik och vattenhushållning, för att öka kunskapen om vattenfördröjande åtgärder i landskapet. Åtgärder som jämnar ut vattenflöden och håller kvar vattnet i landskapet behövs för att minska risken för översvämningar och för att tillgodose jordbrukets vattenbehov. Att hålla kvar vattnet i landskapet skapar även förutsättningar för fler positiva effekter som minskade näringsförluster och mer variation i landskapet där också biodiversiteten kan öka.

– Med kommunernas erfarenheter, forskning och miljöövervakningsdata skapar vi oss en bild över hur utvecklingen kan komma att se ut framöver och vilka åtgärder i jordbrukslandskapet som kan behövas, säger Katarina Kyllmar.

Vårfloden ett minne blott

Ett exempel på sådan miljöforskning vid SLU är Ingrid Wesström och Abraham Joels beräkningar av hur avrinningen från åkermark och behovet av dränering kommer att förändras i framtiden. De har använt sig av regionala klimatmodeller och data från det nationella miljöövervakningsprogrammet för jordbruksmark. Beräkningarna har bland annat gjorts för delar av den svenska östkusten (Östergötland), inte så långt från Kalmar län. Framtidsscenariet är för perioden 2021–2050.

– Vi ser att antalet dagar med regn kan komma att öka under perioden maj till juli i Östergötland, och att extrema nedbördshändelser kan bli vanligare under december till juni, säger Ingrid Wesström.

Varmare vintrar gör också att mindre mängd vatten lagras som snö, vilket får till följd att dräneringen kan pågå även under vinterhalvåret (Figur 1).

– En effekt av det kan bli att den typiska vårfloden försvinner i Östergötland. Istället ser vi ökade dränerade volymer under oktober till februari och lägre dränerade volymer under mars och april relativt referensperioden 1961–1990. Detta kan leda till en ökad risk för försommartorka. Fler extrema nederbördstillfällen under sommaren kan samtidigt leda till ett ökat behov av dränering. Mycket tyder på att vi måste bli bättre på att magasinera vatten i framtiden, säger Ingrid Wesström.

Figur 1. Dränerad volym per månad för ett observationsfält i Östergötland.  Streckad kurva visar månadsmedelvärden referensperioden 1961–1990 och färgade kurvor modelleringar för perioden 2021–2050. Källa: Joel & Wesström, SLU. Arbetsmaterial

Multifunktionellt är motståndskraftigt

Östra Sverige kan alltså se fram emot mer extrema väder; mer torka under sommaren och häftiga regn när regnet väl kommer. Och eftersom somrarna blir varmare ökar också avdunstningen, eller så försvinner mycket vatten via ytavrinning om regnen kommer alltför häftigt.

– I flera kommuner jobbar man med de vattenfördröjande åtgärderna som magasinering och utjämning av vattenflöden också ur ett multifunktionellt perspektiv. Det betyder att man strävar efter att landskapet blir mer motståndskraftigt mot olika typer av extrema vädersituationer, säger Katarina Kyllmar.

Hon berättar att man bör fördela åtgärder som fördröjer vattnet över hela landskapet för bästa utjämnande effekt. Det kan vara åtgärder som ökar åkerns vattenhållande förmåga, bredare diken som ger mer plats för vattnet men också översvämningsytor där vattnet tillfälligt får svämma ut. Våtmarker och dammar kan utformas för att också vara magasin för bevattning. Åtgärderna bör placeras så naturligt som möjligt och på ett sätt som gör skötseln enkel.

Samverkan bra väg att gå

Åtgärdsarbetet är långsiktigt och utförs bäst i en bred samverkan mellan kommun, markägare, brukare och intressenter.

– För att komma igång med åtgärdsarbetet kan det vara bra att fokusera på mindre avrinningsområden, gärna där det finns vattenråd eller markavvattningsföretag, och att börja med flera mindre och enklare åtgärder för att komma igång. I det lilla området är det lättare att lära av erfarenheterna, både av hur åtgärderna fungerar men också av att arbeta genom samverkan, säger Katarina Kyllmar.

Just åtgärdsuppföljning är något som gärna betonas lite extra.

– Kraven på jordbruket är många. Livsmedelsproduktionen ska öka, men utan att den biologiska mångfalden och rekreationsvärdena tar skada. Samtidigt måste hänsyn tas till ett förändrat klimat. Här är det viktigt att följa upp att de åtgärder som genomförs får önskad effekt, något som vi också studerar vid SLU, säger Katarina Kyllmar.