Lika mycket mikroplaster når varje år europeiska och nordamerikanska åkrar, som den mängd som finns flytande i haven, visar en svensk-norsk studie. Mikroplasterna hamnar på åkrarna när avloppsslam används som gödningsmedel. Hur plasterna påverkar marklivet är ännu okänt, något som oroar forskare.
Slam är en restprodukt som bildas vid rening av avloppsvatten. Slammet innehåller värdefulla näringsämnen och används därför som gödsel i jordbruk och trädgårdsodling. Eftersom slammet kan innehålla farliga ämnen av olika slag, till exempel tungmetaller, finns ett regelverk kring användning och spridning av avloppsslam. I dagsläget omfattas dock inte mikroplaster av detta regelverk.
– Reningsverken får ta emot stora mängder mikroplaster från hushåll, industrier och tätorternas ytvattenavrinning. Merparten av dessa mikroplaster ackumuleras i avloppsslammet, och kan sen hamna på åkrarna när slammet sprids där, säger SLU-forskare Martyn Futter som har genomfört studien tillsammans med forskare från Norsk institutt for vannforskning (NIVA).
I Sverige sprids i dag omkring 25 procent av det slam som bildas vid rening av avloppsvatten på åkrarna.
Något som oroar forskarna är att det i dag finns mycket lite kunskap om hur länge mikroplasterna stannar i marken, eller om de sprids vidare till vattendrag och hav. Det saknas också kunskap om hur mikroplasterna påverkar marklevande djur, markens produktivitet och i slutändan livsmedelssäkerheten.
Det handlar om stora mängder mikroplaster. Forskarna uppskattar att mellan 110 000 och 730 000 ton mikroplaster överförs till jordbruksmarker i Europa och Nordamerika varje år. Det är mer än vad som finns flytande i havsvattnet
– Det kanske inte är något problem om det hamnar mikroplaster i jordbruksmarken, men vi bör ta reda på det, så att vi inte upptäcker om 20 år att: jo, det var ett problem, säger Martyn Futter.
Studien är en teoretisk studie bland annat baserad på data från reningsverk.
– Det vi vill göra nu är att gå vidare med fältstudier för att se hur mycket som verkligen finns i åkerjordarna. Vi behöver också hitta lösningar tillsammans med avloppsreningsverken så att samhällets växande behov av återvinning kan säkras, säger Martyn Futter.
Om arbetet för en giftfri miljö i Sverige och världen: