När allt mer av landskapet och en allt större del av dygnet belyses, minskar livsutrymmet för nattlevande arter. I många livsmiljöer påverkas artsammansättning och ekologiska processer – förändringar som vi människor kan ha svårt att förstå eftersom vi i stor utsträckning är blinda, både bildligt och bokstavligt, för de ljusföroreningar vi sprider.
Det artificiella ljuset ökar snabbt både globalt och i Sverige. Den belysta ytan ökar med 2–6 procent per år, vilket innebär en dubblering på cirka 20 år. En orsak till ökningen är att den tekniska utvecklingen erbjuder allt billigare belysning, exempelvis lysdioder (så kallad LED-belysning).
Belysningen finns i väg- och gatumiljö, industriområden, bostadsområden, trädgårdar, parker, fönster, och på fasader, och gör att ljuset sprids över omgivande landskap och mot natthimlen. Artificiellt ljus sprids över en allt större del av dygnet, över större områden och med allt mer dagsljusliknande ”vitt” ljus.
Ekologiska effekter av belysning
Människor är i grunden anpassade till dagsljusförhållanden och belysning skapar ökad trygghet och välbefinnande. Belysningen har däremot många negativa effekter för biologisk mångfald och ekosystemfunktion, och kan även ha negativa effekter på människans hälsa. Ljus i sig är samtidigt avgörande för de allra flesta djur- och växtarters överlevnad. Ljus behövs för seende och orienteringsförmåga och för växters och planktons fotosyntes. Ljuset styr fysiologiska processer, hormoncykler samt dygns- och årsrytm.
Den artificiella belysning vi använder dagligen kan störa dessa system, för djur såväl som för människa. Nattaktiva djurarter, såsom de flesta däggdjur, groddjur och många insekter, är beroende av mörker eller mycket svagt ljus för sin överlevnad. För dessa kan förlusten av nattmörkret leda till ökad predation, svårighet att hitta föda, ändrade konkurrensförhållanden mellan arter eller att djur lockas till farliga miljöer såsom vägbelysning. Negativa ekologiska effekter av belysning finns beskrivna för många arter fåglar, fladdermöss, andra däggdjur, groddjur, kräldjur, fiskar, insekter och djurplankton.
Belysningstekniken avgör
Ljusets ekologiska effekter är komplexa och beror på belysningens karaktär och egenskaper, såsom ljusstyrka, riktning, polarisering och flimmer. Det är därför viktigt vilken ljuskälla, effekt, ljusspridning med mera, som används.
Även ljusets omfattning i tid och rum är av ekologisk betydelse. För arter som undviker ljus kan det krävas sammanhängande mörka områden eller korridorer för att de skall överleva. På liknande sätt kan vissa tider på dygnet och året vara kritiska för till exempel födosök, reproduktion eller migration.
Vissa naturmiljöer kan vara särskilt känsliga för ljusföroreningar. De ekologiska effekterna kan bli betydande om ljusföroreningarna påverkar skyddade områden eller hotade och prioriterade arter. Åtgärder kan då krävas enligt miljöbalkens hänsynsregler liksom förordningarna om områdesskydd och artskydd.
Underskattat miljöproblem
Forskningen inom ämnet har begränsats till de ljuskällor som varit i bruk historiskt och till studier som i hög grad utgjorts av observationer. Under det senaste decenniet har mer kontrollerade experiment börjat genomföras, med de nyutvecklade ljuskällorna och med betydligt fler arter. De vetenskapliga beläggen ökar för att ljusföroreningar har betydande ekologiska konsekvenser, och för att det är ett underskattat miljöproblem som redan idag har en effekt på arters överlevnad.
Text: Jan Olof Helldin, forskare på SLU Centrum för biologisk mångfald, och Annika K. Jägerbrand, universitetslektor i miljövetenskap, Halmstad högskola, och forskningsledare på Calluna AB.
Artikel ur tidningen Biodiverse 3 2020.
