Spolmaskinfektion är ett utbrett problem hos svenska värphöns. Det är därför viktigt att kontrollera parasitens skadeverkan.
I en studie i sex parallella värphönsflockar på en kommersiell gård jämfördes effekten av olika behandlingsstrategier mot spolmask (Ascaridia galli). I två flockar avmaskades hönorna när parasitens äggutskiljning nådde över en viss nivå, vilket inträffade 22, 27 och 36 veckor efter insättning i produktionsstallet (targeted treatment, TT). Två andra flockar behandlades vid 27 veckor efter insättning oavsett nivån på äggutskiljning (conventional treatment, CT), medan två flockar förblev oavmaskade (untreated, UT). Vi jämförde effekten av TT, CT och UT genom att studera fåglarnas produktionsresultat veckovis. Vid tre tillfällen bedömdes också hönsens fjäderdräkt. Spolmaskens äggutskiljning följdes i samtliga flockar genom provtagning under hela produktionsomgången.
Antalet producerade ägg per höna och vecka, den totala äggmassan och foderomvandlingsförmågan var bättre i TT-flockarna jämfört med CT och UT. Hönsen som avmaskades enligt TT-strategin hade generellt sett också bättre fjäderdräkt.
Våra resultat tyder på att produktionen och fjäderdräktens kondition gynnas genom att använda TT-strategin, vilket motiverar de extra kostnader och arbetsinsatser som är förknippade med strategin.
Referenser och länkar till artiklarna
Tarbiat B, Jansson DS, Wall H, Tydén E, Höglund J. 2020. Effect of a targeted treatment strategy against Ascaridia galli on egg production, egg quality and bird health in a laying hen farm. Veterinary Parasitology 286. https://doi.org/10.1016/j.vetpar.2020.109238
Tarbiat B, Jansson DS, Tydén E, Höglund J. 2016. Comparison between anthelmintic treatment strategies against Ascaridia galli in commercial laying hens. Veterinary Parasitology 226, 109-115. https://doi.org/10.1016/j.vetpar.2016.07.006