Produktionen av svenskt griskött i social livscykelanalys

Vi har studerat de sociala effekterna av produktionen av svenskt griskött och jämfört med villkoren för människor och grisar i hela Europa. I livscykelanalysen ingick bland annat odlingen av soja och spannmål till foder, samt olika förhållanden på grisgården och slakteriet.

Vi identifierade sex intressenter: grisproducenter, arbetare, lokalsamhälle, konsumenter, samhälle och grisar. Vi skapade ett Social Hotspot Index som beskriver den sociala risken på en skala mellan 0 och 1. Ett värde på 0,5 representerar genomsnittliga villkor för människor och grisar i Europa och under 0,5 betyder bättre än den europeiska referensen.

Det var störst social skillnad mellan svensk och europeisk produktion för arbetare, grisar och konsumenter, där produktionen av svenskt griskött hade bättre indexvärden. Skillnaden berodde bland annat på bättre djurvälfärd för grisarna, exempelvis en högre ålder vid avvänjning. Indexvärdena för grisproducenter och samhälle låg nära den europeiska referensen. Vid jämförelse mellan ekologisk och konventionell grisköttsproduktion var den sociala skillnaden störst för lokalsamhället. Där var faktorer som gårdsbutiker och att se grisar utomhus till fördel för den ekologiska produktionen.

Se mer här: https://www.slu.se/ew-nyheter/2020/10/social-livscykelanalys-varderar-produktionen-av-svenskt-griskott/

Länk till artikeln

https://link.springer.com/article/10.1007/s11367-020-01811-y

Referens

Zira S, Röös E, Ivarsson I, Hoffmann R, Rydhmer L. 2020. Social life cycle assessment of Swedish organic and conventional pork production. The International Journal of Life Cycle Assessment 25, 1957–1975.