Ur SLU:s kunskapsbank

Rätt uppfödningsmodell och ras hos fadern optimerar korsningskvigan

Senast ändrad: 17 september 2024
Kvigor av olika raser på ett naturbete.

Vi har i ett projekt undersökt påverkan av raskombination och uppfödningsmodell på produktionsresultaten hos kvigor som var korsningar mellan mjölkras och köttras. Kvigorna hade charolais eller angus som far och SRB eller holstein som mor.

Hälften av kvigorna i vardera av de fyra raskombinationerna föddes upp med relativt hög utfodringsintensitet kombinerat med en sommar på naturbetesmark och slakt vid 20 månaders ålder. Den andra hälften hade låg utfodringsintensitet på stall kombinerat med två somrar på naturbetesmark och slakt vid 27 månaders ålder. Kvigorna följdes genom uppfödning, slakt och styckning. Projektet genomfördes på SLU Götala nöt- och lammköttsforskning, Skara. 

Resultaten visar att uppfödningsmodell och ras hos fadern hade störst effekt på foderkonsumtion, tillväxt, slaktkropp och köttmängd. Moderns ras hade liten effekt. Charolaisfäder gav tyngre slaktkroppar med högre formklass samt lägre fettklass och lägre grad av marmorering än angusfäder. Slaktkropparna från charolaiskvigor på låg intensitet var magrare än de tre andra grupperna. Kvigor med angusfäder och två betesperioder hävdade störst areal naturbetesmark, 58 m2 per kg kött, medan de med charolaisfäder och en betesperiod endast hävdade 15 m2 per kg kött.

Våra resultat visar att de undersökta raskombinationerna och uppfödningsmodellerna påverkar såväl tillväxt, slaktkropp och köttmängd som naturvårdsnytta.

Länk till artikeln

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09064702.2024.2305366

Referens

Hessle A, Dahlström F, Lans J, Karlsson AH, Carlsson A. 2024. Beef production systems with dairy × beef heifers based on forage and semi-natural grassland. Acta Agriculturae Scandinavica, Section A — Animal Science, 1–12. https://doi.org/10.1080/09064702.2024.2305366